Projektet har gjorts för företaget Björn Borg med inriktning mot design management och Designstrategi. Arbetet delades upp i två delar, under den första delen genomfördes research på såväl Björn Borg som på ämnena design management och Designstrategi, i form av litteraturstudier, intervjuer och observationer. Detta ledde till att ett problemområde identiferades och att en ny produktutvecklingsprocess utvecklades genom Designstrategiskt tänkande. Den andra delen behandlade hur två exempel- produkter utvecklades genom den framtagna processen för företaget. Slutsatsen blev att den nya processen skapar ett mer förankrat designarbete hos företaget som kommer att ge ett mer fokuserat uttryck på marknaden..

Tjänster är en växande marknad där bemanningsföretagen har fått en ökad betydelse bland annat beroende av marknadens höga krav på tillgänglighet och flexibilitet. I dagens samhälle är det viktigt att produkter och tjänster inte bara fyller en funktion utan också uttrycker och förmedlar rätt budskap till intressenterna. Design har därför fått en allt viktigare funktion inom företag som vill utmärka och särskilja sig. För att frambringa ett starkt och trovärdigt varumärke som differentierar sig gentemot konkurrenterna, borde skapandet av varumärket inkluderas i en Designstrategi där kvaliteten på designen är väsentlig.Studien syftar till att skapa en tydligare bild om och på vilket sätt ett tjänsteföretag arbetar med Designstrategi i en förändringsprocess och hur de når ut till målgruppen. Urvalet för denna studie är tjänsteföretaget Academic Work, kommunikationsbyrån Naked, som företaget har tagit hjälp av i framtagandet av det nya konceptet, och slutligen en av företagets utvalda målgrupper, studenter.

SYFTESyftet med vår studie är att skapa en förståelse för hur de tre belysningsföretagen arbetar med ledarskap och design som en kreativ process för att ge en bild av hur ett ledarskap i designfokuserade företag kan se ut.METODUppsatsen har genomförts som en kvalitativ undersökning genom sammanlagt sex intervjuer. De tre armaturföretagen som valts ut är Bsweden, Zero och Örsjö Belysning. Fem stycken intervjuer ägde rum med personer på ledande positioner i dessa tre armaturföretag. En mejlintervju genomfördes även med en utomstående part.TEORIDelarna i teorin har delats upp på ledarskap, Designstrategi och företagsamhet. För ledarskapsdelen tas ledarens roll upp, den kreativa ledarskapsstilen, ledning av kreativa individer och att leda Designstrategi.

Det pågår stora förändringar i världen gällande begreppet design och rapporter har kommit både iSverige och Europa om hur design kan lösa samhällsproblem. Design kan användas som ettverktyg för problemlösning i en arbetsprocess eller som konkurrensfördel i en strategi för attutveckla produkter och tjänster utifrån användarens behov.Forskning finns om hur privata vinstdrivna företag använder design som konkurrensmedel.Syftet med vår studie är att undersöka hur vi med hjälp av design kan skapa en strategi för enorganisation i den offentliga sektorn som kan lösa kommunikationsproblem med fokus påkundtillfredsställelse. Undersökningen syftar till att svara på hur den offentliga sektorn arbetarmed design och hur en Designstrategi inom den offentliga sektorn kan se ut, samt om det finnsnågra hinder vid implementering av design.Studien baseras på en kvalitativ metod i form av djupintervjuer, samt en kvantitativenkätundersökning utifrån en fallstudie på Arbetsförmedlingen. Datainsamling av det empiriskamaterialet har gjorts på fallföretaget samt på tre ytterligare tjänsteorienterade organisationer somär finansierade av staten och ett produktorienterat företag. Empirin har analyserats utifrånföretagsekonomiska teorier samt designteorier och den privata sektorn har ställts mot denoffentliga sektorn för att hitta likheter och skillnader dem emellan.Resultatet av studien visar på att design används inom den offentliga sektorn och resultatet visaratt det inte finns några hinder för den offentliga sektorn att jobba med design, men att det iblandkan vara mer svårimplementerat på grund av komplexa organisationer och en målgrupp som ärhela den svenska befolkningen.

During the spring semester of 2009 I have participated in what was to become the project The Allotment Plot; a collaboration between the Swedish University of Agriculture and the Wanås Foundation. As one of six students in landscape architecture I have experienced a group based learning process with the point of departure in the designing of an organic and experimental kitchen garden at Wanås, a sculpture park for contemporary art. The project came out as neither us nor any other of the people engaged could have guessed. What was meant to be a garden turned out to become an entire cultivation movement. As students, we have gained a lot of experience through praxis; experience that will be valuable for our future profession. The project has also opened up the possibility to question and reflect upon what our profession and education could or should be about. This thesis focuses on the role of communication and the production of communicative tools in design processes and landscape architectural practice. It discusses how communication may be used in an exploratory and ?un-securing? way, and how this may dislocate the professional role, especially in situations where the design action, as in the case of this study, demands a high degree of transdisciplinarity and collaboration. .

Det här examensarbetet verkar som en form av designerlathund för mig själv. En sammanställning och ett avstamp för min utbildning , min egen dokumenterade process i ett samarbetsprojekt inom industrin. Paralleller dras till om Malmstens utbildning är up-to-date i den allt mer branschglidande designerrollen.Arbetet är uppdelat i sex kapitel, där första kapitlet står för projektets avstamp, bakgrund och tillkomst. Det andra kapitlet handlar om vad design innebär för mig och en mer allmän beskrivning om design och hur designmetodiken eller processen kan se ut.I tredje kapitlet tar jag upp skillnaden mellan Designstrategi och design och förklarar om vikten av ett Designstrategiarbete inför den kommande formgivningsprocessen.Fjärde kapitlet är en infallsvinkel på hur företagsanalys och -profilering kan se ut och hur just det varumärket skiljer sig mot omvärlden. Med en större inblick och tajtare avgränsning kan resultatet bli säkrare.Slutgiltligen kommer vi fram till femte kapitlet som beskriver hur själva designarbetet med produkten för min uppdragsgivare kom till och dess väg fram.

This report describes the bachelor degree project called ?A case study in strategic product design in collaboration with Elfa? carried out by Mathieu Gustafsson and Pär Rickberg,students at Carl Malmsten Furniture Studies.We had the opportunity to do our degree project in collaboration with ELFA after a previous school project where we made suggestions for new products. Initially the brief was to develop new products for the company which was based on previous proposals.Reasoning led us in to design strategies and how to use such a strategy to develop newproducts for ELFA. During our first superficial analysis of ELFA and its current products, we found that we wanted to recast the framework of identity and context in which the product would be created. According to the researches made by SVID (The Swedish Industrial Design Foundation),companies that continually are working with design strategies strengthens the brand, its competitiveness and become more innovative.

Att arbeta som landskapsarkitekt innebär att möta många olika människor med olika önskemål och krav. Det innebär att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ inställning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lärande som uppstår vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger på det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess på väg fram till målet, snarare än på själva målet.Syftet med detta examensarbete är att belysa, undersöka, samt främja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillämpning och resultatpåverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som främst behandlas i detta arbete är den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.

Det här examensarbetet på D-nivå har utförts i samarbete men företaget XM reality i Linköping. Företaget jobbar med att ta fram olika system inom området mixed reality, som på svenska översätts till förhöjd verklighet. Syftet med projektet var att utforma två olika handhållna projektorsystem. Produkterna skulle utformas för att passa in i sjukhusmiljö. Båda enheterna har samma funktion men innehåller olika komponenter. Produkterna är anpassade till en ny teknik som företaget har utvecklat.

Hemsidan är den enskilt största kommunikationskanalen mellan Ericsson och potentiellt framtida anställda. Företaget har idag problem med att den globala karriärhemsidan inte uppfattas som användarvänlig av särskilt studenter, och detta examensarbete syftar till att definiera krav för hur en global karriärhemsida bör utformas för att vara användarvänlig och välkomnande för studenter.Med en användarcentrerad Designstrategi och en teoretisk bas inom interaktionsdesign och human factor syftar avhandlingen till att förstå vad studenterna efterfrågar och hur Ericsson kan möta och överträffa dessa förväntningar. Tester, workshops, utvärderingar och intervjuer har använts för att iterativt utveckla en prototyp och kravspecifikation.Studien visar att det finns två huvudsakliga typer av användare att designa för: de med ett tydligt mål att hitta ett jobb och de som försöker ta reda på om företaget är av intresse. Vanliga känslor hos användarna att ta hänsyn till ärångest, ensamhet, beslutsamhet, spänning och glädje. Några av slutsatserna kring den befintliga karriärhemsidan är att den vänstra menyn inte är organiserad på ett sätt som hjälper användaren att hitta vad han/hon letar efter, innehållet i mitten är för allmän och tråkig för många användare och högerspalten används sällan, trots att den innehåller vissa användbara funktioner.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.