Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och Demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och Demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och Demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och Demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och Demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och Demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och Demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och Demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: ? Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och Demokratifostran i relation till gällande styrdokument? ? Hur konstruerar lärarna elevinflytande och Demokratifostran i sin undervisning? ? Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och Demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och Demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte.

Elever idag ska ges möjligheter att kunna påverka och ha inflytande på sin verksamhet i enlighet med gällande styrdokument om elevernas Demokratifostran. Studiens syfte är att få en djupare syn på vad några fritidspedagoger har för uppfattning om elevinflytande på fritidshemmet och vad detta kan medföra för elevernas lärande och framtida demokratiska värderingar. Våra frågeställningar handlar om vilka uppfattningar om elevinflytande som verksamma fritidspedagoger har samt deras olika erfarenheter av detta inflytande och Demokratifostran. Vi har även en frågeställning gällande pedagogernas svar och hur dessa kan diskuteras i relation till olika demokratiuppfattningar och olika teorier om lärande. För att få svar på de frågeställningar som ligger till grund för arbetet är tillvägagångssättet en hermeneutisk kvalitativ metod bestående av intervjuer med flera olika fritidspedagoger från olika skolor i olika kommuner.

I detta examensarbete har jag försökt ta reda på hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av några olika lärare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuade menade att elevinflytande är elevernas möjlighet att påverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har också beskrivits som påverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har också tittat på varför elever ska ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuat ger exempel på fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: Demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bättre, vikänslan i gruppen kan stärkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande.

Att demokrati och en förståelse för mänskliga rättigheter och människovärde skall genomsyra skolans verksamhet är de allra flesta lärare bekanta med. Vissa arbetsområden ställer detta mer på spets än andra, däribland undervisningen om folkmord i ämnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans Demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. Utgångspunkten tas i lärarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har någon betydelse för demokratiuppdraget.

This essay is a comparative research between pupils' experience of how the headmaster, teachers and other school staff interpret and apply the democratic education. The results are based on a survey carried out in senior high school, as well as interviews with the school staff. The democratic education charge has a long history of Swedish school system and is the basis for the maintenance of a democratic society. Both policy paper of state investigations and researchers in the field, regard to school as the primary and unique instance in order to promote and develop democratic skills in children and young people. However, it is shown that those who come out from school lack of knowledge and awareness of democracy and the will to speak their mind.

Genom våra två fallstudier har vi undersökt formuleringsarenans intentioner vad gäller elevinflytande i förhållande till hur dessa tar sig uttryck i praktiken. För att finna formuleringsarenans intentioner har vi använt oss av Skolkommitténs tre utgångspunkter om varför elever skall ges inflytande i skolan. Skolkommittén har på ett konkret och förståeligt sätt redogjort för tre motiveringar till elevinflytande vilka benämns som: ?Mänsklig rättighet?, ?Demokratifostran? och ?Elevers inflytande över sitt lärande?.  I vår text har vi eftersträvat att ringa in ämnesområdet och ge läsaren en tillräcklig bakgrund för vidare läsning. För att vidga vår förståelse för elevdemokrati idag ser vi det med andra ord som angeläget att mer översiktligt och kort redogöra för en historisk tillbakablick.

Syftet med denna studie är att ta reda på om det bedrivs någon medveten träning i muntlig framställning i ämnet svenska på gymnasiet. Vilken attityd och inställning har lärarna till muntlig framställning och retorik och i vilken omfattning ingår det i de olika kurserna? Vidare studeras i vilken mån lärarna upplever att eleverna behöver stöd och hjälp i sin utveckling till offentliga talare.Undersökningen består av enkät och intervjuer. Resultaten visar att flera lärare bedriver ett engagerat och medvetet arbete med systematatisk talträning. Arbetet med detta omfattar i de flesta fall 30% eller mer av kurstiden.

För att skapa en likvärdig och flexibel Demokratifostrande skola åberopas idag en deliberativa undervisning med deliberativa samtal som form. Denna undervisningsform ska löpa generellt mellan alla olika elevgrupper och gymnasieutbildningar och där med att skapa jämlikhet i utvecklandet av demokratiska förmågor och kvaliteter. Syftet med denna uppsats var att studera vilka deliberativa kvaliteter som kan skapas genom att titta på berättelser från fyra samhällskunskaps lärare vad gällande elevsyn, syn på klassrumklimat och syn på samhällskunskapens mål på två olika gymnasieskolor i Malmö. Berättelserna påverkades främst av vilken skola lärarna jobbade antingen på ett yrkesförberedande gymnasium eller på ett universitetsförberedande gymnasium. Den deliberativa undervisningen bygger på teorin om deliberativ demokrati som innebär den en process där aktörer genom kommunikation grundad på rationell argumentation, söker omvandla, eller forma preferenser.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen. Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel. Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv.

Föreliggande studie fokuserar demokratidiskursen som den framskrivs i grundskolans läroplaner från 1962 till 2011. Syftet är att granska betoningar, skillnader och likheter ur två aspekter, demokratiuppdraget som innehåll och demokratiuppdraget som process, samt hur dessa relaterar till politisk och samhällelig utveckling över tid. Dessa aspekter kan också beskrivas som utbildning för och i demokrati och är diskurser, hur det talas om demokrati, inom den mer omfattande och övergripande demokratidiskursen. Studien är genomförd utifrån en kvalitativ metod och utgår från den kritiska diskursanalysen. Genomförandet innebär en granskning av vald data, läroplaner för grundskolan från 1962 till 2011, som sedan relateras och analyseras till inläst bakgrund, teoretiska utgångspunkter samt tidigare forskning i ämnet.

Vi har valt att undersöka Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka Ungdomstinget i Lund avseende delaktighet, medborgarfostran och bildning. Ungdomstinget är en arena för ungdomsdemokrati, en plats där engagemang och inflytande skapar bildning och lärande i en Demokratifostran för Lunds ungdomar. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer och observationer som våra främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget och genomfört två observationer av Storting.Resultatet visar att ungdomarna vill vara med i Ungdomstinget för att de har en chans till inflytande och att de kan göra sina röster hörda.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal.

I gymnasieskolans styrdokument betonas skönlitteraturens sammanlänkande funktion, både över tid och i rummet. Skönlitteraturläsning ska få eleverna att reflektera över sin och andras situation i olika tider och kulturer. Litteraturteoretikern Louise M Rosenblatt talar om två slags läsning: efferent, en analyserande, litteratur-vetenskaplig läsning och estetisk vilket innebär en upplevelseläsning som i transaktion mellan text och läsare kan förändra läsaren i demokratisk riktning. Den efferenta läsningen är relativt lätt att åstadkomma och är därför vanlig i skolan, men hur kan man främja en estetisk läsning av skönlitteratur i gymnasieskolan? För att ta reda på detta, samt hur lärarens attityd till eleverna och läsningen påverkar hur skolläsningen och reflektionen gestaltar sig, har jag följt tre klassers boksamtal. Dessutom har jag fått ta del av två av klassernas läsloggar. Den danske litteraturvetaren Johan Fjord Jensen menar att i det postmoderna, fritidsinriktade samhället krävs en ny allmänhumanistisk kompetens.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet är att undersöka hur zambiska lärare och elever ser på förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns några skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts på tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsättningen kallat Community School. Vi valde att förlägga vår studie till ett land som skiljer sig från Sverige i både ekonomiskt och kulturellt avseende för att få en fördjupad förståelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara våra forskningsfrågor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lärarintervjuer på tre olika skolor.