Titel: Det delade spelandet ? om när dataspelet blir till videoFörfattare: Linn Bleckert och Emilia HåkanssonKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation (JMG), Göteborgs Universitet.Termin: Vårterminen 2014Handledare: Malin SveningssonAntal ord och sidor: 19 695 ord, 57 sidor (inkl. referenser och bilagor)Syfte: Studiens syfte är att undersöka Delande av spelande. Detta med utgångspunkt i Delande spelares erfarenheter och upplevelser.Metod: Kvalitativ studie med respondentintervjuer.Material: Intervjuer med sex dataspelare, som gör spelvideor, i åldrarna 18-34 år.Huvudresultat: Studien visar att spelande och Delande är två tätt sammankopplade aktiviteter.

Kollaborativ konsumtion a?r en slags ekonomi som handlar om att ma?nniskor konsumerar genom att hyra, dela, byta eller la?na saker av varandra. Den ha?r rapporten handlar om hur en sa?dan typ av konsumtion skulle kunna implementeras och utvecklas i stadsbebyggelse. Fo?r att underso?ka detta gjordes en fallstudie o?ver stadsdelen Norra Djurga?rdsstaden som a?r ett stadsutvecklingsprojekt i Stockholm med fokus pa? miljo? och ha?llbarhet.

Denna studie är en fallstudie i syfte att visa på vilka faktorer som påverkar användande av kunskapshanteringssystem på en arbetsplats med speciella förutsättningar. Det studerade fallet är en arbetsplats med endast deltidsarbetande studenter som oftast arbetar på egen hand vid olika tider. Intervjuer med medarbetarna visar på att användande av andra system är en viktig faktor som kan förhindra både Delande av kunskap och sökande av information via kunskapshanteringssystem. Studien har jämförts med tre tidigare studier för att visa på likheter och skillnader mellan arbetsplatser med olika förutsättningar..

Studiens syfte var att undersöka och sätta ord på medarbetarnas upplevelse och uppfattning av delat ledarskap utifrån två teman: verksamhetsaspekter och personalaspekter. De teorier som det relateras till i uppsatsen är Döös med fleras teori om delat ledarskap, Engquists kommunikationsteori, Hällstens & Tengblads medarbetarskapsteorier samt Thylefors ledarskapsteorier inom Human service organisationer. För att genomföra undersökningen användes en abduktiv, kvalitativ metod med tre strukturerade fokusgruppsintervjuer med medarbetarna samt två individuella intervjuer med två Delande chefer på tre verksamheter inom Human service organisationer, där konceptet med delat ledarskap tillämpas eller har tillämpats.Medarbetarnas upplevelser av delat ledarskap har skiftat från nöjd till missnöjd. Resultatet visar att delat ledarskap ger flera fördelar och få nackdelar om rätt förutsättningar finns. Slutsatsen är att delat ledarskap är något alla tjänar på ?om uppdelningen av det delade ledarskapet är väl genomtäkt och personerna som delar ledarskapet passar in i rollerna?.

AbstractJag har genomfört en kvalitativ studie med etnografiskt inspirerade metodverktyg. Arbetet undersöker, utifrån intervjuer, hur unga transpersoner använder sig av videodagböcker och digitala berättelser på Youtube. Genom videodelningssajten skapas möjligheter till sökande och Delande av information, identifikation, och en plats för berättelser som annars inte ges plats. Undersökningen fokuserar på hur de som tittar använder sig av videoklippen på olika sätt; som ett informationsverktyg, som en del i ett självstärkande arbete, och i det egna identitetsarbetet. Med hjälp av etnografiskt inspirerad metod så undersöks och analyseras den betydelse informanterna ger sitt tittande.

Målet med denna uppsats har varit att klarlägga orsakerna till spelföretags användande av komponentbaserad spelutveckling. Vi har även försökt ge en allmängiltig bild av spelindustrins inställning till denna utvecklingsmetodologi. Intervjuer har gjorts med projektledare, programmerare och designers i spelföretag av olika storlek. Dessutom har den globala industrin täckts in genom en webbaserad enkät för att bekräfta att intervjuerna inte visat på en regional inställning. Undersökningen visar att komponentbaserad utveckling används i spelindustrin, men att det ofta handlar mer om objektorienterad utveckling.

Denna studie syftar till att inom fältet knowledge management, samt ur ett situerat lärandeperspektiv, skapa en ökad förståelse för hur medarbetares tysta yrkeskunnande synliggörs, delas, integreras och reproduceras i organisationen. För att möjliggöra undersökandet av detta syfte har tre frågeställningar definierats;I vilka situationer synliggörs tyst yrkeskunnande?Hur delas tyst yrkeskunnande?Vilken roll spelar organisationskulturen för Delande av tyst yrkeskunnande?Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer på det undersökta fallföretaget. Resultatet från intervjuerna har analyserats med utgångspunkt i Säljös (2005) situerade lärandeperspektiv, Alvesson & Kärremans (2001) modell Four Knowledge Management Approaches samt Nonaka & Takeuchis (1995) SECI-modell. Studiens resultat visar att det förekommer tyst yrkeskunnande i verksamheten och att detta kunnande i stor utsträckning handlar om organisationskännedom, relationsmässiga kunnanden samt identifiering med förebilder.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Idén med studien är att se om Luleå kommun Tekniska förvaltning kan ta lärdom av andra organisationer sätt att hanterandet ÄTA:or (Ändring-, tillägg- och avgående arbeten), erfarenhetsåterföring samt uppföljning.Studie baseras på teorier för erfarenhetsåterföring, tillämpat på ÄTA -hantering samt uppföljningar. Kvalitativa intervjuer är gjorda för framtagande av resultat och information från de utvalda organisationerna, fyra kommuner och myndigheter samt en entreprenör. Idag används erfarenheter från tidigare bra- eller mindre bra händelser under ett projekts genomförande i obefintlig utsträckning. Det visar sig att erfarenheter som uppkommer stannar hos de inblandade personerna och att närmaste kollega inte erhåller den information som han/hon behöver. Till stor utsträckning hanteras erfarenheter och Delande av information via muntliga dialoger.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.

Tom Andersen (1995) utvecklade samtal där terapeut och klient tillsammans utvärderar samarbetet i terapin, samtal med reflekterande förhållningssätt som senare kom att kallas för samforskningssamtal. Samtal med ombytta roller, där terapeuten får lära av klienten. Studier har visat att samforskningssamtalen ger terapeutiska effekter med ökad känslan av samhörighet, fördjupad samskapande process och hjälper terapin framåt samt ger terapeuterna ökade kunskaper om sig själva som terapeut. Syftet med denna studie är att belysa om samforskningssamtal kan ge möjligheter och betydelse i pågående terapi och i så fall vilka.-Hur upplevdes samforskningssamtalet?-Vad fick terapeut respektive patient syn på i samforskningssamtalet?-Vilken betydelse kan samforskningssamtalet ha framöver i terapin? Två samforskningssamtal har hållits och därefter har en intervju hållits med var och en av deltagarna.