En trend inom hela den svenska detaljhandeln är att den blir allt mer koncentrerad till ett mindre antal, men större, aktörer. Detta visar på att det stora inslag av konkurrens som annars har varit detaljhandelns tydliga attribut sakta men säkert minskar. Uppsatsen syftar till att utifrån butikschefens perspektiv identifiera hur den strategiska ekonomistyrningen kan se ut i större Dagligvarubutiker, identifiera hur butikschefen upplever sig styrd av sitt huvudkontor samt att identifiera hur ägarskapet påverkar styrningen av butikschefen. Uppsatsen behandlar den strategiska ekonomistyrningen utifrån Simons styrmodell samt betydande ägandeformer av Dagligvarubutiker. Studien utfördes genom en fallstudie vid tre olika Dagligvarubutiker.

Varje dag arbetar tusentals mellanchefer i våra svenska Dagligvarubutiker med målet att genom optimal styrning nå upp till uppsatta avdelningsmål. Detta samtidigt som personalen ställer krav på sitt arbete och samtidigt som kunderna skall vara i fokus och uppmärksammas. Detta ställer höga krav på att som butik ha mellanchefer som upplever arbetet som motiverande, då motiverade individer tenderar att prestera bättre resultat än ickemotiverade individer. Denna kvalitativa studie behandlar arbetsmotivationen bland mellanchefer i svenska Dagligvarubutiker och har för avsikt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till arbetsmotivation hos dessa mellanchefer. Denna studie visar att faktorer såsom ansvar, utveckling, varierande och utmanande arbetsuppgifter, feedback samt relationen till andra kollegor är centrala element för respondenternas upplevda motivation i arbetet.

Varje dag arbetar tusentals mellanchefer i våra svenska Dagligvarubutiker med målet att genom optimal styrning nå upp till uppsatta avdelningsmål. Detta samtidigt som personalen ställer krav på sitt arbete och samtidigt som kunderna skall vara i fokus och uppmärksammas. Detta ställer höga krav på att som butik ha mellanchefer som upplever arbetet som motiverande, då motiverade individer tenderar att prestera bättre resultat än ickemotiverade individer. Denna kvalitativa studie behandlar arbetsmotivationen bland mellanchefer i svenska Dagligvarubutiker och har för avsikt att undersöka vilka faktorer som kan bidra till arbetsmotivation hos dessa mellanchefer. Denna studie visar att faktorer såsom ansvar, utveckling, varierande och utmanande arbetsuppgifter, feedback samt relationen till andra kollegor är centrala element för respondenternas upplevda motivation i arbetet.

Som butikschef vill man få sin personal att arbeta tillsammans som en grupp. Det kan vara svårt att få personalen att arbeta mot samma mål som krävs för att bli ett bra team. Lyckas man att få personalen att arbeta mot samma mål kan detta leda till att arbetsklimatet blir bättre och att personalen mår bra. Vi har varit ute i Dagligvarubutiker och undersökt hur personalgrupper i butiker samarbetar och om den fungerar som ett team? Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och har genomfört individuella intervjuer av personal i Dagligvarubutiker.

Många dagliga köpbeslut berör saker som måste inhandlas till hemmet för vårt dagliga leverne. Matvaror, toalettpapper och övriga nödvändiga varor inhandlas ofta på samma butik om och om igen. Av vilken anledning återvänder vi till samma butik för att utföra inköp av det som kan räknas som de mest återkommande produkter vi använder oss av?Denna uppsats lägger fokus på att hitta skillnader och likheter mellan mäns och kvinnors köpbeteende och av vilka anledningar de väljer att handla på de Dagligvarubutiker som de har valt som sina primära.För att svara på frågan om män och kvinnor anger samma faktor som störst påverkansfaktor vid val av dagligvarubutik utfördes två enkätundersökningar på vardera 72 respondenter. En undersökning utfördes i kommuner med invånarantal mellan 1000- 30 000.

Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i Dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg?Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar.På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i Dagligvarubutiker.

The thesis tries to answer how a combination of financial metrics and marketing metrics can improve strategic decision making. The purpose is to develop a strategic working method for general dealers. The method is based on the two theoretical frameworks "The strategic resource model" and "The importance-performance matrix". The suggested method is being tested in a small retail store environment on the Swedish market. The result of the test shows that a better suited strategy can be developed when this strategic method, which combines financial metrics with marketing metrics, is being used.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

De externa köpcentrumen har haft en stark utveckling i storstäderna och framförallt har de externa köpcentrumen utvecklats ännu bättre i de mindre städer. Under 1990-talet har externhandeln vuxit med hela 85 procent i Sverige. Att handeln har samlats till färre platser, mest till externa köpcentrum, beror dels på att det skett en urbanisering och dels på att bilanvändningen har ökat. Förr byggdes städerna vid åmynningar, där handelsleder korsades och så småningom vid järnvägsknutar. Numera utvecklas bostäder och service oberoende av varandra.

Trots allt jämställdhetsarbete i dagens samhälle innehar män fortfarande en större andel chefspositioner än kvinnor. Det finns många teorier som försöker förklara varför det förhåller sig så. Syftet med denna uppsats är att förklara eventuella skillnader i rekryterares attityder till kvinnors och mäns förutsättningar att nå chefspositioner inom dagligvaruhandeln. Vi har genomfört intervjuer med rekryteringsansvariga i tre Dagligvarubutiker i Skåne. Resultaten från dessa har sedan jämförts med befintliga teorier och tidigare undersökningar i ämnet chefsrekrytering.

The retail industry is complex and when it comes to the in-store environment conventional marketing tools seldom find their way. The impacts of in-store atmospherics on customers and the psychological impact the store environment has on their decision-making are rather remarkable. An in-store atmospheric that often is used in order to affect customers is music, in fact it is one of the in-store elements that has been investigated more carefully. Nevertheless, in spite several studies on music and its impact as an in-store atmospheric on customers, it is not yet obvious what applies. To bring some clarity on the subject this study is aspiring to explain what applies when it comes to playing music in grocery stores.

Uppsatsens syfte är att ur ett kundperspektiv skapa en ökad förståelse för kortkunders butikslojalitet och syn på kundkort i dagligvarudetaljhandeln. Som utgångspunkt har vi haft en analysmodell om affektiv, kognitiv och konnativ kundlojalitet, av Dick & Basu (1994). Vi har använt oss av en explorativ undersökningsmetod. Genom djupintervjuer med 11 stycken dagligvaruhandelskunder har vi samlat in vår primärdata. Våra respondenter var kognitivt lojala till ett av sina kundkortsföretag.

Syfte: Syftet är att göra en studie av shop-in-shop-konceptet inom dagligvaruhandeln, och att se om konceptet påverkar positioneringen. Metod: En explorativ fallstudie, kvalitativa intervjuer och besök i butikerna ligger som grund för den empiriska datan, analysen och resultatet. Teoretiskt perspektiv: För att utforska shop-in-shop-konceptet, och analysera hur det påverkar Coop Extra har vi använt teorier om marknadsmixen och positionering med; plats, produkt, pris, påverkan och service som grundstenar. De aktuella teorierna har hämtats från vetenskapliga artiklar och litteratur inom respektive ämnesområde. Empiri: Våra studieobjekt omfattar Coop Extra Kävlinge och Coop Extra Värnhem, samt de inhyrda butikerna Ingelsta Kalkon och Nina Fisk.

I dagsläget har Sverige ett antal stora aktörer som dominerar den svenska dagligvaruhandeln. Ica, Coop, Axfood och Bergendahl har tillsammans 85 % av de totala marknadsandelarna i landet. Utvecklingen de senaste decennierna har varit att antalet butiker minskat och att antalet storvaruhus ökat. Detaljhandelns styrka har ökat de senaste åren och gör det svårt för mindre producenter att klara av att driva en lönsam verksamhet. Syftet med studien har varit att undersöka hur lokalproducerade livsmedelsprodukter blir en del av sortimentet i Dagligvarubutiker på den lokala marknaden.

Svenska nöt - och lammköttsproducenter har länge varit pressade av det utländska köttet som idag har 50 % av marknaden. För att förbättra dessa siffror har LRF tagit fram en livsmedelsstrategi med målet att växa med en procent om året till skillnad från två procent minskning som varit fallet de senaste åren. Problemet idag är att LRF inte har tillräcklig kunskap om vilka mervärden som finns representerade i butik samt hur man ska utnyttja dem som finns på bästa sätt. Denna uppsats ska söka svar på vilka mervärden som idag finns i butik samt i vilken utsträckning de förekommer. Med hjälp av forskningsfrågorna: Vilka detaljer av nöt och lamm säljs det mest av i butikerna? Hur är dessa detaljer märkta med mervärdesinformation? Vad har mervärdesmärkningen för samband med priset på varan? För att öka förståelsen för vad begreppet mervärde står för inleds litteraturstudien med en genomgång av detta samt LRFs egna modell för mervärde.