Syftet med följande rapport är att beskriva erfarenheterna med designen och implementationen av en webbapplikation för e-handel. Arbetet genomfördes som en del av ett kandidatarbete, inom civilingenjörsprogrammet Industriell ekonomi vid Linköpings tekniska högskola, av ett team bestående av åtta studenter.Utgångspunkten för kandidatarbetet, som beskrivs i den här rapporten, var att teamet blev kontrakterat av en fiktiv kund (kursledningen) att skapa en handelsplats för Cyklar. Då projektet bedrevs i utbildningssyfte hade kunden vissa krav på hur webbapplikationen skulle skapas både vad gäller slutgiltig funktionalitet och arbetsmetodik. Projektarbetet omfattade 18 högskolepoäng och sträckte sig över fem månader.Ur de specifikationer som kunden gav arbetade teamet fram en vision. Då cykeln är en integrerad del av studentlivet så beslutade teamet att skapa en handelsplats som de själva skulle vilja använda.

Titel: ?Man Cyklar inte i Göteborg? En studie om studenters attityder till att cykla iGöteborgFörfattare: Evelina Höckert Nordqvist, Johan Dahlsner och Sanna ÅbomKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid Institutionen förjournalistik, medier och kommunikation, Göteborgs UniversitetTermin: Höstterminen 2011Handledare: Marie GrusellUppdragsgivare: Trafikkontoret, Göteborgs StadProblem: Trafikkontoret vill öka cyklandet i Göteborgs innerstad. Trots stora ekonomiska och infrastrukturella satsningar ökar inte cyklandet.Syfte: Syftet är att undersöka och kartlägga studenters attityder för att ta reda på vadsom ligger bakom valet av transportmedel.Metod: Kvalitativ metod. Personliga respondentintervjuer och fokusgruppsintervju.Material: Sex intervjuer samt en fokusgruppsintervju med studenter mellan 20-25 år vid Göteborg UniversitetHuvudresultat: Vi har funnit studenterna villiga att börja cykla mer. De anser dock att det inte finns tillräckligt med utrymme för cyklandet i Göteborg.

AbstractGöteborgs UniversitetInstitutionen för utbildningsvetenskapligt arbeteExaminationsnivå: Examensarbete, 15 poängTitel: ?Alla Cyklar likadant ändå? ? En studie om sex och samlevnadsundervisningens roll motdiskriminering och trakasserier av hbt-personer på högstadietFörfattare: Elin Elversson, Frida JacobsonTermin och år: Vårterminen 2014Institution: Utbildningsvetenskapliga fakultetenHandledare: Birgitta FrändbergNyckelord: Sex och samlevnadsundervisning, högstadiet, hbt-frågor, diskriminering, trakasserier,biologi, psykologiska aspekter.SyfteSyftet är att undersöka hur lärare lägger upp sex och samlevnadsundervisningen utifrånperspektivet att förhindra trakasserier och diskriminering gentemot hbt-personer.Metod och materialVi har, med utgångspunkt i läroplanen, använt oss av intervjuer med verksamma lärare och enbarnmorska på ungdomsmottagningen. I studiens analyserande del har vi använt annan relevantlitteratur.ResultatLärarna och barnmorskan arbetar för att alla elever ska känna sig inkluderade, oavsett sexuellläggning. Trots detta förekommer det diskriminering, trakasserier och kränkningar av hbtpersoner.Relevans för läraryrketDetta arbete är tänkt att generera olika förslag på utvecklingsområden gällande att förebyggadiskriminering och trakasserier av hbt-personer..

Denna uppsats behandlar ämnesområdet relationen mellan koncetrationsförmåga och cykellyssning. Cykellyssning innebär att en person sitter på en vanlig stol och Cyklar på en trampmaskin under tiden  den lyssnar. I uppsatsen ingår en fallstudie..

Vårt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver ställa om våra resvanor är idag de flesta överens om. Ett sätt att närma sig hållbara resvanor kan vara att i ökad utsträckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar på just cyklingen och hur det går att få fler att välja cykeln. Syftet med uppsatsen är att hitta framgångsrika tillvägagångssätt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att få fler att cykla har fungerat.

Vårt resande för med sig omfattande negativa konsekvenser, inte minst för miljön. Att vi behöver ställa om våra resvanor är idag de flesta överens om. Ett sätt att närma sig hållbara resvanor kan vara att i ökad utsträckning byta ut bilen mot cykeln. Denna uppsats fokuserar på just cyklingen och hur det går att få fler att välja cykeln. Syftet med uppsatsen är att hitta framgångsrika tillvägagångssätt för att öka andelen resor som görs med cykel samt att undersöka hur en konkret satsning för att få fler att cykla har fungerat.

Vägytans kondition är av betydelse för cyklisternas komfort och olycksrisk. Jämna och fina vägar är en förutsättning för att cykeltrafiken skall kunna ta större andel i dagens transportsamhälle. Kvaliteten på cykelvägarna i Sverige varierar väldigt mycket och en av anledningarna till detta är att det saknas objektiva metoder för bedömning av vägarnas standard. Fokus för detta examensarbete, är att hitta ett samband mellan en vägbanas profil och de färdvibrationer en person utsätts för då hon eller han Cyklar där. Utifrån dessa samband har en modell framtagits, som utifrån vägens profil beräknar färdvibrationen för cyklisten.

Den här rapporten beskriver hur man med hjälp av olika tekniska hjälpmedel monterade på en cykel kan mäta och senare analysera olika trafiksituationer. Syftet har varit att försöka få klarhet i hur en instrumenterad cykel fungerar, vilken utrustning som behövs, hur den ska användas och vilket resultat man kan förvänta sig att få ut från mätningar med en sådan cykel. Tanken är att cykeln ska kunna användas både för att studera cykelvägarnas fysiska utformning och trafikanters beteende varför den utrustas med två stycken videokameror, en riktad framåt med syfte att filma det som cyklisten ser och en riktad bakåt med uppgift att filma de trafikanter som rör sig bakom cyklisten. För att lagra information om cykelns position och hastighet tillsammans med uppgifter om exakt när man befann sig på den platsen användes en GPS-mottagare framtagen för färdloggning, Exylog. För att enkelt kunna tolka insamlade data från GPS och videokameror behöver dessa sammanställas och redovisas på ett enkelt och tydligt sätt.

Jag har valt att arbeta med ready-mades. För mig är det naturligt och lekfullt att arbeta med gamla "grejor". Det finns en historia bakom dem som inspirerar och fascinerar mig. Vad har hänt med dem innan jag fick tag på dem? Vad kan man göra med dem nu? Jag vill omforma och ge dem nytt liv.

Detta examensarbete utgår från en egen idé och har inte genomförts i samarbete med ett företag eller annan uppdragsgivare. På grund av detta har arbetet varit mycket fritt, vilket har gjort vikten av eget ansvar större.En lösning för att hänga upp Cyklar på barnvagnar är något som fattas på marknaden. Det kan tänkas vara ett litet problem, men en lösning borde ändå finnas tillgänglig.  Eftersom det finns så pass många olika varianter av barnvagnar har detta arbete fokuserats mot att konstruera en cykelhållare som passar till en typ av barnvagnar. En prototyp har också byggts för att utföra tester på.Som metod har Fredy Olssons Primär- och Principkonstruktion använts.

Postcykeln har inte ändrats mycket under sin livstid. Material, geometri och designen är nästan densamma som för hundra år sedan. Vad är det som gör att dessa Cyklar förblir sig lika? Skillnaden nu är att man använder sig av olika transportmedel för olika typer av utdelning och olika områden.Nu har man bilar, mopeder, el-bilar etc. men man använder fortfarande cykeln till mycket utdelning.Vilka fördelar har cykeln som de andra inte har? Frågar du mig så skulle jag svara att den ärmiljövänlig, billig, bra för fysiken, effektiv vid rätt användningsområde och framför allt rolig att använda.Att vara brevbärare idag innebär ett tungt och slitsamt arbete.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om skolor genom att ha en inriktning mot idrott och hälsa främjar elevernas fysiska aktivitet under deras fritid. Är tioåringar som går på skolor med inriktning mot idrott och hälsa mer fysiskt aktiva på sin fritid än barn som går på skolor utan sådan inriktning? Studien har genomförts genom enkätundersökning på två skolor med inriktning mot idrott och hälsa och två skolor utan sådan inriktning. 63 elever deltog i studien. Resultatet av undersökningen visar att något sådant samband inte förekommer.

I denna rapport presenteras utveckling och prototyptillverkning av ramen och tiltfunktionen till en tiltbar reverse trike. En reverse trike är ett fordon med ett bakhjul och två framhjul. Bakhjulet är det drivande hjulet medan de två framhjulen är de styrande.Ett personligt intresse har alltid funnits för Cyklar och cykelliknande fordon med fler än två hjul. I stort sett samtliga Cyklar av den typen som finns kommersiellt tillgängliga idag använder sig utav en stel ram med begränsad fjädring på respektive hjul. Problemet med dessa är att de inte ger samma inlevelse vid färd som exempelvis en vanlig tvåhjulig cykel eller en motorcykel där fordonet kan lutas vid kurvtagning för att bättre utnyttja vikt och tyngdpunkt för att inte tippa.

Resultatet i denna studie synliggörs i fem olika teman. Det första temat har rubriken Konkurrens skapar kaos på förskolegården och innehåller pedagogernas beskrivning kring deras förskolegård, där bland annat lekredskapen gungor och Cyklar analyseras. Under temat Den svagaste länken visar resultatet på att pedagogerna inte delar samma syn på barn när det kommer till barnens lärande och utveckling. Det tredje temat som utkristalliserade sig är Torr, mätt och trygg, där det framgår ett mönster som visar på att dessa faktorer är viktiga för pedagogerna när det kommer till förskolans utomhusvistelse. Under rubriken Svårt och fånga, lätt att tappa visar resultatet synliggörs ett mönster kring lärande, rörelse och samspel.

Hur tar sig människor utan tillgång till bil till externa köpcentrum? Är det meningen att som gående eller cyklist behöva ta sig fram i ett hav av bilar som står parkerade eller kör i cirklar för att hitta den "bästa" parkeringsplatsen? Målet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det planeras för gång- och cykeltrafikanter vid externa köpcentrum. Arbetet vill uppmärksamma att det ofta finns problem i planeringen för gång- och cykeltrafikanter kring dessa platser. Syftet är att bidra med kunskap om hur planering och utformning av gång- och cykelvägar vid externa köpcentrum sker. Frågeställningarna har varit följande: (1)Anpassar planerare utemiljön vid köpcentrum till gång- och cykeltrafikanter? Om det görs, hur görs det då? Om inte, hur bör det göras? (2)Varför ska det planeras för gång- och cykeltrafik generellt och därmed också vid externa köpcentrum? (3)Vad finns det för dokument och riktlinjer som styr planeringen för gång- och cykeltrafik både generellt och kommunalt i Lunds kommun? (4)Hur fungerar det egentligen för personer som går eller Cyklar vid exemplet Nova Lund? Hur kan det förbättras? En studie av dokument som styr planeringsprocessen för den fysiska planeringen och därmed gång- och cykeltrafiken har gjorts.