Studiens syfte är att kartlägga begreppet Coachning samt att undersöka vilka faktorer som utmärker framgångsrik Coachning ur coachernas egna synpunkter. Grunden till undersökningen är att allt fler företag använder sig av Coachning då dagens förändringstakt är snabb inom arbetslivet och i samhället. Coachning härstammar från den positiva psykologins rörelse och omfattar numera flera underarter såsom chefsCoachning, karriärCoachning, relations- Coachning. En kvalitativ personintervju gjordes med 19 stycken coacher och resultatet visade att de mest framgångsrika faktorerna för god Coachning var personkemi, att inge förtroende, att vara närvarande, empati, lyhördhet och att kunna ställa kraftfulla frågor. Egenskaper som lyftes fram var självkänsla, självförtroende, att få bättre balans i livet, att hitta sig själv och att sätta gränser.Key words: Coaching, coach, personal growth, self-training.

Syftet med denna studie är att ta reda på med vilka metoder coacher för människor till önskade platser samt att se hur coacher ser på Coachning som begrepp. Denna metod fann jag mycket intressant och ville undersöka dess effekt närmare. Det som undersöks i studien är hur coacherna arbetar med Coachningen i mötet med klienten samt hur coacherna upplever att Coachningen fungerar som ett redskap till att får ut klienterna på arbetsmarknaden. Slutligen uppmärksammas även den problematisering av Coachning som begrepp som tycks finnas. De teoretiska utgångspunkterna jag har använt mig av är Whitmores syn på Coachning och Gjerdes Coachningsrelation. Jag har använt mig av Antonovskys teori om KASAM och Berg och De Jongs lösningsfokuserade modell samt O´Conner och Lages Kalibrering och lyssnande.

Det finns idag ett starkt empiriskt stöd för att socialt stöd motverkar ohälsa. Syftet med den här studien var att undersöka om Coachning påverkar upplevelsen av socialt stöd. Vidare undersöks om Coachningen har olika effekt på stödkategorierna emotionellt, värderande, informations- och instrumentellt stöd, samt om upplevelsen av socialt stöd till följd av Coachning påverkas av om denna är självvald eller inte. Den kvantitativa enkätundersökningen besvarades av 39 personer som deltagit i en Coachningsprocess. Resultaten visade på en tendens att Coachning påverkar upplevelsen av emotionellt, värderande och informativt stöd.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser Coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att Coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan.

Coachning omsätter miljardbelopp årligen runt om i världen. Idag kan vi finna coacher inom de flesta branscher och verksamhetsområden. Trots Coachningens popularitet har det forskats lite om vad Coachningen bidrar med. Tidigare forskning pekar på svårigheter med att mäta effekterna av Coachningen eftersom hänsyn bör tas till flera faktorer, vilket försvårar generaliserbarheten av resultaten. Vårt syfte är att undersöka om och på vilket sätt Coachning kan bidra till utveckling för dem som coachas.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en förståelse för Coachning som ledarskapsfenomen, genom att komplettera dagens Coachningslitteratur med att undersöka medarbetarnas åsikter. Studien antar ett hermeneutiskt synsätt, där en kvalitativ metod har använts. Vidare tillämpas en abduktiv ansats, då material från Nordea studerades innan intervjuerna genomfördes. Med hjälp av intervjuer och dokumentstudier har det empiriska materialet insamlats. De teoretiska perspektiven utgår ifrån teorier rörande ledarskap samt teser om Coachning.

Utvärderingar av utbildningar är högst nödvändiga att genomföra för att hjälpa organisationer att välja rätt utbildningssatsning, men även för att vidareutveckla utbildningarna. Studiens syfte var att utvärdera om deltagarna i Coachningsutbildningen ?Empatisk Coachning? upplevde att utbildningen gett relevanta färdigheter och hur det gått att tillämpa dessa mot målgruppen långtidsarbetslösa. Syftet var också att utvärdera inslagen i utbildningen som handlar om motståndshantering och motivation. Sju anställda i ett projekt för långtidsarbetslösa, som gått utbildningen intervjuades.

Problem Då uppfattningarna går isär om vilken ledarstilar som finns och vilken roll de spelar i en organisation så tittar vi på hur ledarstilarna har uppkommit och förändrats, med en fokus på Coachning. Fanns Coachning tidigare än vad teorierna säger? Vilken betydelse spelar Coachningen och hur har den utvecklats över tiden? Syfte Syftet med uppsatsen är att titta på förändringarna som ledarstilarna har genomgått över tiden, där vi fokuserar på Coachningen. Vilka slutsatser kan man dra beroende på om stilarna har funnits tidigare än de uppdagats i teorin? Kan vi se mönster genom att titta längre tillbaka i tiden och vilken roll spelade Coachningen? Genom att titta bakåt i tiden kan vi också se hur samhället har uppfattat ledarstilarna.

Uppsatsen syfte är undersöka Coachningens betydelse utifrån den anställdes perspektiv när det handlar om utveckling på arbetsplatsen. Genom uppsatsen kommer de framkomma hur företag använder sig av Coachning för både individuell utveckling samt utveckling av företaget. Idag är Coachning ett brett begrepp och används inom många områden. Termen coach har sitt ursprung i sportsammanhang, där det användes för att identifiera lagledare. I dagens samhälle är det nu av intresse att använda sig av Coachning i företagssammanhang.

Problem Då uppfattningarna går isär om vilken ledarstilar som finns och vilken roll de spelar i en organisation så tittar vi på hur ledarstilarna har uppkommit och förändrats, med en fokus på Coachning. Fanns Coachning tidigare än vad teorierna säger? Vilken betydelse spelar Coachningen och hur har den utvecklats över tiden? Syfte Syftet med uppsatsen är att titta på förändringarna som ledarstilarna har genomgått över tiden, där vi fokuserar på Coachningen. Vilka slutsatser kan man dra beroende på om stilarna har funnits tidigare än de uppdagats i teorin? Kan vi se mönster genom att titta längre tillbaka i tiden och vilken roll spelade Coachningen? Genom att titta bakåt i tiden kan vi också se hur samhället har uppfattat ledarstilarna. Metod Uppsatsen bygger på studier av tre filmer som representerar olika tidsperioder.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur Coachning kan ses som stöd för elevernas lärande på en gymnasieskola i Mellansverige. Studien belyser Coachning utifrån perspektiv på lärande ur ett fenomenologiskt inspirerat angreppssätt. Insamling av data har gjorts med hjälp av kvalitativa intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer varav dessa var 4 lärare och 4 elever i årskurs 3.Undersökningen visar att Coachning kan ses som stöd för elevernas lärande dels genom att det medvetandegör elevens egen potential till att utveckla sig och dels att lärarna blir medvetna om vilka fungerande strategier eleven använder sig utav för att optimera bästa möjliga lärandesituation. Arbetssättet innebär att elever får stor frihet att välja kunskapsinnehåll utifrån kursplan.

SammanfattningDenna uppsats syftar till att utvärdera företaget Securitas Aroundios säljutbildning ochCoachning utifrån de berörda anställdas perspektiv i Linköping. Det är av vikt för företaget attfå en uppriktig återkoppling från de anställda rörande utbildningen och Coachningen. Ingentidigare utvärdering har skett där utomstående parter varit delaktiga. Genom att utföra enutvärdering kan ett företag se om något behöver åtgärdas eller förändras.Denna uppsats bygger på en kvalitativ undersökning där de anställda på Securitas Aroundio iLinköping intervjuades. Samtliga intervjuer skedde på Aroundios huvudkontor i Linköpingden 5 maj 2008.

Inledning: Under min praktik 2011 kom jag i kontakt med ett samordningsförbund FINSAM, som arbetar med rehabiliteringsfrågor. Det var också här som jag kom i kontakt med de olika samverkansprojekt som bedrivs inom regionen både inom Samordningsförbundet FINSAM samt ESF projekten. Syfte med studien var att se vad det är som har hänt när ett samverkansprojekt avslutas. Metoden är en litteraturstudie som jag sen har kopplat samman med det intervjuerna som jag har gjort. Intervjuerna spelades in på en diktafon på respektive arbetsplats samt via samtal i ett bokat grupprum på biblioteket.

Ett viktigt ämne i dagens samhällsdebatt är miljo?frågor och visionen om en hållbar utveckling. En fjärdedel av svenska hushålls klimatutsläpp kommer fra?n maten vi äter och följaktligen kan en förändring av svenska hushålls konsumtionsmönster bidra till en mer hållbar utveckling (Livsmedelsverket, 2013). Det är dock svårt att uppnå en bestående förändring i människors beteende i vardagen.

Syftet med detta examensarbete är att öka kunskapen om och förståelsen för hur behovet av kompetensförsörjningen på mellanchefsnivå inom tjänsteföretag i Ljusdal ser ut..