När Lehman Brothers INC lämnade in sin konkursansökan hösten 2008 sände detta chockvågor genom finanssektorn världen över och spred sig senare till den reala ekonomin med en ekonomisk kris som följd. Spanien som är Europas fjärde största ekonomi drabbades hårt av denna kris som punkterade landets överhettade bostadsmarknad vilket ledde till massarbetslöshet och stora Budgetunderskott.I uppsatsen har författarna använt sig av en finanspolitisk regel samt teorier om finanspolitisk hållbarhet. Dessa har använts för att analysera huruvida Spaniens finanspolitik har varit en bidragande orsak till landets allvarliga ekonomiska situation. I empirin används data och statistik från trovärdiga källor som till exempel OECD och Eurostat. Den data som används i empirin är variabler som återfinns i teorikapitlet.Resultatet visar att Spanien finanspolitiskt har agerat i strid med de teorier som använts.

Sedan Ukrainas självständighetsförklaring 1991 har landet arbetat med att reformera sin ekonomi till ett mer marknadsekonomiskt system. Denna process innefattar en mängd olika aspekter att ta hänsyn till som har stora effekter på ekonomin. I denna uppsats har vi valt att analysera en del av de otaliga reformer som finns, nämligen hur väl Ukraina har lyckats med sina skattereformer i syfte att införa marknadsekonomi i landet. Dessutom ämnar vi besvarafrågan vilka effekter som skattereformerna har haft på landets ekonomi med fokus på hur statens intäkter förändrats samt utvecklingen av den makroekonomiska variabeln inflation ochlandets Budgetunderskott. För att kunna besvara den förstnämnda frågan har vi använt oss av befintlig teori om den finanspolitiska transformationsprocessen samt analyserat skattebördan, skattestrukturen samt skattesatserna i Ukraina.

Piteå drabbades som många andra kommuner av krisen under 90-talet med nedskärningar och Budgetunderskott. Dock har kommunens återhämtning och anpassning till de nya förhållandena efter krisen varit god och för tillfället (år 2004) är Piteå en av få kommuner i Norrland där befolkningen och tillväxten ökar. Tillsammans med en statistisk undersökning av Piteås utveckling mellan 2000- 2003 ställs också frågan om det finns en okänd faktor bakom Piteås innovativa förmåga att ständigt anpassa sig till nya situationer och vända något negativt till positivt. Kan den så kallade pite-andan vara denna pådrivande faktor eller är det bara en påhitt av media?.

Inför bildandet av Ekonomiska och Monetära Unionen, EMU, infördes ett antal regler eller konvergenskrav för att få deltaga och införa den gemensamma valutan euro. Syftet var att säkerställa att de deltagande länderna hade en någorlunda likartad ekonomisk utveckling. Efter inträdet övertas penningpolitiken av den gemensamma centralbanken ECB, medan finanspolitiken även fortsättningsvis kommer att ligga hos de enskilda nationerna. För att förhindra att ett land bedriver en kortsiktig och alltför expansiv finanspolitik i strid med unionens gemensamma intresse infördes stabilitets- och tillväxtpakten. Denna stipulerar ett antal regler för finanspolitiken gällande budgetsaldo och statsskuld.Följer de deltagande länderna dessa regler?I uppsatsen studeras motiven för reglerna och den faktiska utvecklingen under EMU:s första tio år.

Syftet med denna studie var att se hur omsorgspersonalen använder verksamhetsplanen i sitt dagliga arbete och om de är delaktiga i utformandet av densamma. Metoden som användes var personliga intervjuer som berörde frågeområdena: upprättande av verksamhetsplanen, uppföljning, informationsvägar och delaktighet. I intervjuerna framkom att vårdbiträdena inte alls kände till verksamhetsplanen för äldreomsorgen samt att den inte prioriterades av arbetsledarna på grund av den stora arbetsbördan. Verksamhetsplanen blev en pappersprodukt som efter genomgång hamnade i en pärm på boendet. Det framkom däremot att vårdbiträdena mycket väl kände till de målstyrda arbetsplanerna där de är delaktiga i utformningen samt ansvariga för att arbetet blir utfört.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka effekter reglerna inom tillväxt- och stabilitetspakten skulle ha haft på BNP. Uppsatsen ger även kort historik och en genomgång av lagstiftningen som omgärdar stabilitetspakten. Den regel som undersöks är 3 %-regeln som säger att medlemsländerna inom EMU inte får ha ett Budgetunderskott på mer än 3 procent. Uppsatsen utgår från en reducerad AS/AD modell där finanspolitik är en av variablerna som orsakar skift i aggregerad efterfrågan. Den metod som används är en så kallad VAR-modell där två regressioner skattas, en för BNP-gapet och en för årliga inflationsförändringen.

Debatten om Region Skånes budget har väckt en del funderingar hos oss. Vi undrar vad det kan bero på när kostnader tillåts skena iväg till den grad att Budgetunderskott uppstår. Kan den uppstådda situationen förklaras med budgetprocessen i sig eller de aktörer som finns i organisationen, eller är Region Skånes organisationsstruktur orsaken. Med aktörer avser vi individer och grupper av individer i organisationen som deltar i den dagliga verksamheten och som antingen påverkar eller påverkas av budgetbeslut. När det talas om organisation eller organisationsstruktur åsyftas karakteristika för offentliga organisationer.

När finanskrisen drabbade världen 2008 ? 2009 intervenerade många länder på kapitalmarknaderna. Syftet var att rädda inhemska banker och finansiella institutioner från att försättas i konkurs. Länderna ville minska riskerna för att det skulle leda till spridningseffekter inom det övriga finansiella systemet. Många länder förde dessutom en väldigt expansiv finanspolitik i syfte att rädda inhemska arbetstillfällen.

Bakgrund: Traditionellt sett har det svenska sparandet i företagsobligationer varit lågt. På grund av löpande Budgetunderskott och en stor statsskuld har statlig upplåning dominerat den svenska obligationsmarknaden i många år. På senare tid har det dock skett en förändring, i takt med ökade budgetöverskott och en reducering av statsskulden har den svenska statens lånebehov minskat. Detta i kombination med fallande marknadsräntor och en låg realränta har bidragit till ett växande intresse för företagsobligationer. Det finns endast ett fåtal tidigare studier av den svenska företagsobligationsmarknaden och inte en enda av dem berör och ifrågasätter rådande marknadsstruktur, en telefonbaserad mäklarmarknad, i någon större omfattning.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka varför den svenska företagsobligationsmarknaden inte har utvecklats till en fungerande elektronisk auktionsmarknad i likhet med aktiemarknaden och dessutom undersöka vad som skulle krävas för att en sådan marknad skulle kunna uppstå.Avgränsningar: Studien fokuserar på marknaden för svenska företagsobligationer i Sverige.