Tryckhållfasthetsutveckling hos Broar. En studie av svenska Broar byggda under 1900-talet.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen i Kulturvård, Bygghantverk, 27 hp. VT 2009.

Vanligaste beläggningen på Broar är asfalt på ett tätskikt/broisolering av bitumen. Dessa kräver mycket underhåll och har kort livslängd. Betongbeläggning ersätter både asfalten och broisoleringen. Därmed minskar riskerna med skador man inte kan inspektera okulärt samt man undviker en relativt sett underhållsintensiv asfaltbeläggning. Vid följande fall är direktgjuten slitbetong (stålfiberarmerad & självkompakterande) att föredra enligt mig: • stora geografiska avstånd där inspektioner och underhåll kräver långa resor • klimat som kräver dubbdäck under lång tid • Broar där underhåll försvåras tack vare hög trafikintensitet.

För att framföra en timmerlastbil med 74 tons bruttovikt i svensk trafik,krävs ett tillstånd från Trafikverket. Tillståndet består av ett dokument somvisar vilka vägar och Broar fordonet får trafikera och vilka regler som gällernär man kör lastbilen.Skogsbolaget Sveaskog startade ett examensarbete med syfte att skapamöjlighet att i realtid presentera för lastbilsföraren vilka vägar och Broarsom är en del av transportdispensen. Detta skulle ske genom att utveckla ettkartstöd för lastbilens fordonsdator med anslutning till GPS för attvisualisera dispensdokumentet med de angivna vägsträckorna och Broarna.Resultatet av examensarbetet är ett kartstöd som använder tjänster frånArcGIS Online för att presentera geografisk information för användaren.Bakgrundskartan består av en grundkarta från ArcGIS Online. Övergrundkartan ligger ett GIS-skikt med vägar och ett annat skikt med Broar.Information om huruvida fordonet för närvarande färdas på en väg somingår i tillståndet eller inte, samt information om regler som gäller för Broarpå vägavsnittet, presenteras för föraren i realtid. Denna informationuppdateras vid varje uppdatering av GPS-positionen..

Användning av direktgjuten slitbetong som farbana är ett intressant beläggningsalternativ. Men för att kunna implementera alternativet i en större omfattning bör en ändring på formeln enligt bro 2004 del 62.323 för direktgjuten slitbetong göras. Detta på grund av att formeln ger för hög stålfiber mängd. Därför är denna rapport en del av förbättringen av formeln.I rapporten gör författaren en inventering där bl.a antal Broar som har direktgjuten slitbetong som farbana, i vilka intervaller i både längd och broyta de finns samt var och när dessa Broar byggdes tas fram. Det görs även en inventering om vilka typ av skador dessa Broar har.

I Norrbottens och Västerbottens län finns det över 1800 Broar i det allmänna vägnätet och flertalet av dessa är betongBroar. Även om brobeståndet underhålls kontinuerligt är det ibland nödvändigt att byta ut en bro. Utöver detta tillkommer nya Broar i samband med nya vägsträckningar och förbättringar av trafiksäkerheten. Dessa åtgärder är en stor kostnad för samhället och därför är det viktigt att Broarna byggs på det mest tekniskt och ekonomiskt optimala sättet. Denna undersökning baseras på studier av 15 stycken mindre plattramBroar belägna i Norrbottens och Västerbottens län.

This Degree project summarizes how it is to work in the CAD program Revit Architecture. This was done because AQ Arkitekter in Eskilstuna is interested in how Revit works. Especially compared to AutoCad which is the software they are using today. Will their work become more efficient with the new software?The starting point was to find out how it is to work with Revit when you only used AutoCAD Architecture before.

Sprickor i två nya freivorbau Broar gav anledningen att undersöka om det finns brister i de svenska normerna BBK 94. Många kunniga inom området har skrivit om problemet. De har också genomfört beräkningar och jämfört de svenska med andra normer för att se om det finns grund att tro att de svenska inte uppfyller de krav på säkerhet som man förväntar sig. Under-sökningarna har centrerat sig kring beräkningen av tvärkraftkapaciteten, utan någon ingående analys av sprickbreddskriterier. Därför har detta examensarbete koncentrerat sig på sprick-breddberäkningar med hjälp av BBK 94 och jämfört dessa med andra normer.Utvecklingen av freivorbau Broar går hand i hand med framsteg inom spännbetong och konsolutbyggnadsmetoder.

Bakgrund: Sjuksköterskan i hemsjukvården har hög arbetsbelastning i förhållande till tid och antal patienter. Vilka förmågor hos henne upplevs skapa förutsättningar för att "fånga stunden" med den äldre trots att mötena många gånger är korta?Syfte: Att tolka och förstå sjuksköterskors upplevelser av att fånga stunden i mötet med den äldre i hemsjukvården.Metod: Hermeneutisk tolkning av intervjuer med sju sjuksköterskor.Resultat: Tre huvudteman framkom vilka var "att bjuda in", "att vara närvarande" och "att bygga Broar". "Att bjuda in" innefattade " att förmedla trygghet", " att förmedla förtroende och våga vara nära" och " att vara ödmjuk, lyhörd och tillgänglig". "Att vara närvarande" innefattade " att vara här och nu och lägga allt annat åt sidan", " att känna av, ha tålamod och ta sig tid".

Syftet med studien var att studera vilka försättningarna är för en kommun med att skapa ?bärande Broar? d.v.s. en bra övergång och samverkan mellan förskola och förskoleklass. Vad är det man värdesätter, saknar och vill förändra i samverkansarbetet? Med hjälp av en enkätundersökning har jag velat undersöka hur kommunen arbetar med övergång och samverkan.

Gestaltning av ett nytt kulturhus i Istanbul. De självständiga volymer som utgör kulturhusets permanenta program binds samman av en takstruktur, under vilken programmet är föränderligt och stadens myller och mångfald tillåts ta plats.  .

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om Försvarsmakten har förmåga att genomföra övergång av större vattendrag med tyngre materiel. Detta gör jag genom att göra en fallstudie på Operation Gazelle för att förklara hur israelerna nyttjade sin förmåga till övergång av vattendrag för att få ett högt tempo i sin strid. Jag undersöker också den materiel vilken utbildning och vilka förband Försvarsmakten har för att bygga färjor och flytande Broar.  Inledningsvis förklarar jag viktiga begrepp såsom tempo, rörlighet, OODA-loopen/beslutscykeln och vattendrag. Jag använder mig av dessa begrepp senare i uppsatsen där jag kopplar detta till hur Israel använde sig av fältarbetsresurser för rörlighet för att få ett högt tempo i sin strid.Slutsatserna är att Israel till stor del lyckades med Operation Gazelle tack vare att de hade förmågan att genomföra en vattenövergång över Suezkanalen. Försvarsmakten har i dag en förmåga att genomföra övergångar av större vattendrag.

Syftet med arbetet var att som blivande historielärare lyfta fram kunskaper om Lejonströmsbron för att väcka intresse kring den som en lämplig utgångspunkt i skolarbete och i undervisande form. En viktig händelse inom kommunikationsområdet var att det år 1686 kom en kyrkolag i Sverige som sade att alla måste vara medlemmar av statskyrkan, besöka gudstjänsterna regelbundet och närvara med de husförhör som prästerna höll för att kontrollera kristendomskunskaperna hos sina församlingsbor. Kristendomens spridning bidrog på det sättet till bättre vägar eftersom människor var tvungna att ta sig till kyrkan och att röja väg och bygga Broar ansågs vara en religiös handling. En annan sida på satsningen att utveckla kommunikationerna under 1600-talet var att främja integrationen av landets olika delar men också för att underlätta transporter. Manskap, material och inte minst information till och från slagfälten kan utgöra exempel på sådana transporter.

Uppsatsen är en utvärdering av Startpunkt Österlen och Nya Broar som är två arbetsmarknadsprojekt för arbetslösa ungdomar i Tomelilla och Simrishamn, respektive Skurup, Sjöbo och Ystad. Projekten drivs i samverkan mellan främst arbetsförmedling, och kommun, och syftar till att under ett visst antal veckor kartlägga och utbilda deltagaren och coacha denne till arbete. Utvärderingen har en bred ansats och har fyra olika frågeställningar som alla fokuserar på olika delar av projekten. Den första frågeställningen undersöker hur många som har fått arbete. Den andra hur deltagare har upplevt projekten och resultatet av sitt deltagande.

Vid byggande av Broar och viadukter strävar man efter att undvika sättningar av brofundament samt jordfyllningen kring fundamentet, detta för att få en bekväm på- och avfart. Man har hittat metoder för att minimera sättningar av brofundament men problem med sättningar i jordfyllningen kvarstår dock fortfarande. Sättningar i jordfyllningen är vad som kommer att undersökas i detta arbete. Målet med examensarbetet är att beskriva vilka faktorer som påverkar sättningarna samt ge åtgärdsförslag för att eliminera/minimera dessa problem. Arbetet har bedrivits som en kombination av fallstudie, litteraturstudie, intervjuer och erfarenhetsåterföring. I fallstudien har bron över Salmibäcken, Övertorneå studerats. Undersökningar om vad som gjorts samt vilka skador som uppstått har utförts. Skadorna vid Salmibäcken har berott på felaktigt materialval vid konstruerande av erosionsskydd, hög andel finmaterial i motfyllningen, felaktig motfyllnadslutning samt att vattenpackning ej har utförts.