Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, så erfordras en värmeutveckling som beräknas i bilaga E. Boverket hänvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte får användas utan rekommenderar i stället att Boverkets allmänna råd om Brandbelastning, BBRBE, bör användas. En problematik vid användandet av BBRBE, är att den inte innehåller några beräkningsmetoder för värmeutvecklingen. Det åvilar därför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering använda sig av relevanta beräkningsmetoder för att beräkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det här examensarbetet är därför att utreda och jämföra beräkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllställningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmålet som är att fastställa en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras på ekvationer från bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

För att minska en produkts brännbarhet tillsätts ofta flamskyddsmedel. De flesta flamskyddsmedel är färdigimpregnerade i produkter när de säljs. Det finns dock undantag och speciellt för den lösa inredningen som gardiner och möbler, är att det finns s.k. additiva flamskyddsmedel att efterbehandla med. Det finns i nuläget inga standardiserade sätt att prova och klassificera dessa medel på, utan all provning sker hos tillverkarna med rent kvalitativa metoder.

En brand i viktiga kabelutrymmen inom vattenkraftverk skulle leda till driftstopp som kan leda till stora ekonomiska förluster för innehavarna av anläggningen, kort återställningstid blir därmed viktigt. Med konsekvenserna av driftstop i åtanke har större fokus lagts på brandskyddet inom vattenkraftverken.Denna rapports syfte är att utforma ett fördjupat utredningsunderlag till pågående utredningsarbete inom Vattenfall Vattenkraft AB gällande brandskydd inom deras vattenkraftsanläggningar. Det avser även att fungera som kunskapsunderlag för framtida frågeställningar vid exempelvis försäkringsfrågor och förnyelseprojekt inom Vattenfall Vattenkraft AB.Det aktuella utrymmet som ska gälla som typfall för denna utredning är en kabelkulvert i Harsprångets kraftverk. Kulverten är initialt belägen ca 80 m under jord i direkt anslutning till kraftanläggningen och innefattar 2-7 st kabelstegar med ett varierat antal mellanspänningskablar (1-20 kV). Den går sedan hela vägen upp till marknivå.Ett problem vid brand är att kulvertsystemet i nuläget är mer eller mindre öppet genom hela dess geometri, vilket gör att brand längst ned kan leda till att hela utrymmet blir rökfyllt.

Vid dimensionering av lokal brand enligt bilaga C, i EN 1991-1-2, så erfordras en värmeutveckling som beräknas i bilaga E. Boverket hänvisar dock i Europeisk konstruktionsstandard, EKS, 9 att bilaga E inte får användas utan rekommenderar i stället att Boverkets allmänna råd om Brandbelastning, BBRBE, bör användas. En problematik vid användandet av BBRBE, är att den inte innehåller några beräkningsmetoder för värmeutvecklingen. Det åvilar därför projektören att vid varje enskilt fall vid analytisk dimensionering använda sig av relevanta beräkningsmetoder för att beräkna effektutvecklingen vid lokal brand.Syftet med det här examensarbetet är därför att utreda och jämföra beräkningsmetoder i Eurokod för lokal brand i hyllställningar i livsmedelsbutiker med simuleringar i FDS, Fire Dynamics Simulator, för att komma fram till slutmålet som är att fastställa en metod för att ta fram brandeffektkurvor och temperatur-profiler vid dimensionering av lokal brand. En metod som baseras på ekvationer från bilaga C och bilaga E i EN 1991-1-2.

Rapporten ska bidra till att skapa en förståelse för den befintliga situationen i Bohusläns skärgård. Genom att ställa de risker som finns i den typiska bebyggelsen i området mot de resurser som finns har ett underlag skapats för att bedöma om insatser kan genomföras på ett sätt som lagen kräver. Bebyggelsen i Bohusläns skärgård består till stor del av gamla fiskesamhällen och i stort sett alla byggnader är uppförda i trä. Då även platsen att bygga på har varit begränsad har byggnaderna blivit mycket tätt placerade. På flera av öarna i skärgården bor det människor året runt och under sommarmånaderna då sommargästerna anländer ökar befolkningen dramatiskt.

I Sverige har debatten om brand i hallbyggnad pågått under en längre tid. Grundkravet enligt EKS 8 för hallbyggnader som innehåller samlingslokal är R30, men konstruktionsdelar som vid kollaps inte leder till fortskridande ras eller ger för stort skadeområde kan förbli oskyddade. Framförallt handlar debatten om möjligheter till oskyddade takbalkar av stål samt vilka verifieringsmetoder som ska vara tillämpningsbara.I denna studie har FDS-simuleringar utförts med olika scenarier där parametrar som bland annat bränsletyp, takhöjd och öppningsstorlekar har varierats. Dessa scenarier har jämförts och parametrarnas betydelse har analyserats. Fokus i denna studie har varit analys av temperaturerna i takbalkarna, men även utrymningssimuleringar har utförts i programmet Evac.