Arbetet är utfört för att se om det är möjligt att bedriva autonomborrning med Borrigg av typen Atlas Copco Pit Viper 351 i Bolidens Aitikgruva. Om resultaten av autonomkörning faller inom felramen från manuellkörning och positioneringen är exakt nog så finns det möjlighet att köra boriggarna autonomt eller via teleremote. Resultatet har framtagits genom att mäta in data från färdigborrade hål och sedan jämföra den mätdata mot planerat hål från sprängplanen och utsatt hål från Borriggen. Resultaten får Borriggen kan variera beroende på GPS kvalitet, därför har även avvikelsen från bra och dålig GPS kvaliteten tagit med i resultatet. Den totala avikelsen med alla mätvärden blev mellan [0,20 m-0,26 m] med 95 % konfidensintevall, på bra GPS (RTK-Fix) blev avvikelsen mellan [0,19 m-0,24 m] med 95 % konfidensintervall och med dålig GPS (RTK-Float) blev avikelsen mellan [0,27 m-0,71 m] med 95 % konfidensintervall.

Den stora efterfrågan på järnmalm i världen har lett till att LKAB inrättat ?LKAB 37? som är ett projekt med målsättning att öka produktionen med 35 %, vilket innebär 37 Mton färdiga järnmalmsprodukter per år. För att uppnå målet har LKAB startat upp Gruvberget som är en av tre planerade dagbrottsgruvor i Svappavaaraområdet. Produktionen i Gruvberget kom igång under 2010 och drivs av LKAB:s dotterbolag LKAB Berg & Betong. I dagsläget är gruvans livslängd uppskattad till år 2016 och planen är att bryta 2 Mton magnetitmalm per år.

Arbetet är utfört för att se om det är möjligt att bedriva autonomborrning med Borrigg av typen Atlas Copco Pit Viper 351 i Bolidens Aitikgruva. Om resultaten av autonomkörning faller inom felramen från manuellkörning och positioneringen är exakt nog så finns det möjlighet att köra boriggarna autonomt eller via teleremote. Resultatet har framtagits genom att mäta in data från färdigborrade hål och sedan jämföra den mätdata mot planerat hål från sprängplanen och utsatt hål från Borriggen. Resultaten får Borriggen kan variera beroende på GPS kvalitet, därför har även avvikelsen från bra och dålig GPS kvaliteten tagit med i resultatet. Den totala avikelsen med alla mätvärden blev mellan [0,20 m-0,26 m] med 95 % konfidensintevall, på bra GPS (RTK-Fix) blev avvikelsen mellan [0,19 m-0,24 m] med 95 % konfidensintervall och med dålig GPS (RTK-Float) blev avikelsen mellan [0,27 m-0,71 m] med 95 % konfidensintervall.

Vid tunnelbyggande i infrastrukturprojekt är tid- och prispressen oftast stor och om tunneln avviker från den planerade layouten får detta stora konsekvenser både för ekonomin och för tidsplaneringen för projektet. Gruvföretag har normalt inte samma kvalitetskrav på tunneldrivningen som entreprenadföretag inom infrastrukturprojekt. För gruvnäringen kan felaktig positionering av Borriggen innebära ökande gråbergsinbladning, ökande malmförlust och stabilitetsproblem. Vid tillredning påverkar positioneringen lutning, kurvor och tvärsnitt på framtida transportvägar. Överberg och korrigering av feldrivna salvor försenar indriften och höjer kostnaderna.

Ma?let med detta examensarbete a?r att go?ra en statistisk analys pa? hur bultningen utfo?rs med olika metoder. Det finns tre olika metoder som bulten sa?tts pa? idag, dessa a?r:1. Fra?n bultrigg med hja?lp av riktverktyg2.

Nya bultsättare av märket och modellen Atlas Copco Boltec-LC har införskaffats i Kristine-bergsgruvan, vilket också innebär att en ny bultningsmetod börjat användas i gruvan. Den gamla bultningsmetoden gick ut på att en Borrigg förborrade hålen för att sedan låta en annan maskin kommer efter för att gjuta in bulten i hålen. Med den nya Boltecen kan man dock utföra dessa delmoment själv utan en ompositionering av bommen.Arbetet gick ut på att utreda om de nya bultaggregaten klarar gruvans produktionsmål genom att samla in och studera data från driftcentralen. Att studera avvikelser hos operatörerna och se hur deras tillvägagångssätt kan påverka bultarnas ingjutningskvalitet ingår också i upplägget av ar-betet.Resultatet i frågan om kapacitet visar att det går två Boltec på en bultsättare med den gamla me-toden. Dock finns flera faktorer som påverkat dessa siffror, bland annat hur inrapporteringen i gruvan fungerar.Kvaliteten är också ifrågasatt i Kristinebergsgruvan efter att flertalet bultar har påträffats som ej varit godkänt ingjutna i berget.

Rapporten täcker vidareutvecklingen av en grafkomponent som från början kunde visa linjediagram med datapunkter bestående av reella tal. Grafkomponenten var en del av programvaran Tunnel Manager som är utvecklad av Sogeti till Atlas Copco. Tunnel Manager används i kombination med Atlas Copcos Borrigg Boomer. Grafkomponenten utvidgades med stapeldiagram med flera serier, stapeldiagram med adderade serier och med cirkeldiagram. Den utvidgades även med nya datapunktstyper i form av datum och tid.

Barriärkonstruktionernas funktionalitet och säkerhet i framtida slutförvar för använt kärnbränsle ska garanteras i minst 100 000 år. Berget är en förutsättning för full funktion av övriga barriärer och är det yttersta skyddet mellan radioaktivt avfall och människa. Denna studie syftar till att undersöka byggandet av transporttunnlar genom borrning och sprängning med emulsionssprängämnen. Genom styrning och kontroll av utförandet vid borrning, laddning och initiering ska tunneldrivningen optimeras. Fokus ligger på noggrann konturhållning, effektiv indrift utan risk för omskjutningar och kontroll på sprängskadezon.