Uppföljning av kvalitét på sprängning inom bergentreprenaden vid SKB
s Äspölaboratorium
Barriärkonstruktionernas funktionalitet och säkerhet i framtida slutförvar för använt kärnbränsle ska garanteras i minst 100 000 år. Berget är en förutsättning för full funktion av övriga barriärer och är det yttersta skyddet mellan radioaktivt avfall och människa. Denna studie syftar till att undersöka byggandet av transporttunnlar genom borrning och sprängning med emulsionssprängämnen. Genom styrning och kontroll av utförandet vid borrning, laddning och initiering ska tunneldrivningen optimeras. Fokus ligger på noggrann konturhållning, effektiv indrift utan risk för omskjutningar och kontroll på sprängskadezon. Repeterbarhet är en styrande faktor vid optimering av processen [1].Inledningsvis studerades teori gällande tunneldrivning med borrning och sprängning med emulsionssprängämnen. Svensk forskning beträffande skadezonens utbredning, erfarenheter från tunneldrivning och försök vid Äspölaboratoriet utgjorde grunden i litteraturstudien. Vidare genomfördes en fältstudie vid drivning av två parallella 100 m långa tunnlar vid Äspö. Tunnlarna har tvärsnittsarean 39,2 m2 och drevs med salvor om 4,5 m. Fältstudien innefattar okulära observationer vid arbetet i tunnlarna samt lakförsök på uttagna bergmassor.Analys av noggrannhet på utförandet baseras på dataloggar från borrigg och laddenhet. Tunnlarnas geometri och konturhållning utvärderas genom analys av fotogrammetriska modeller. Genomförda omskjutningar granskas med hjälp av direktobservationer, geologisk kartering av utsatta områden och kontroll av utförandet. Utvärdering av kväverester bygger på resultat från analys av lakvatten utförda av ett extern laboratorium. I Äspöutbyggnadsprojektet har man åstadkommit resultat inom kraven för tunneldrivning i slutförvaret. Processen är fortfarande till stor del beroende av operatören. Operatören bör ha förståelse av ställda krav och insikt i vad som krävs för att uppfylla dessa. Det krävs även god kännedom om metoder, maskiner och utrustning. Repeterbarheten hos processen kan ökas genom viss teknikutveckling, t.ex. kompatibilitet av mjukvaran mellan borr- och laddutrustning. Mängden kväve som återfanns i uttagna bergmassor var höga i förhållande till erfarenheter från andra försök. Höga kvävehalter misstänks ha samband med orsaker till kvarstående berg. Orsaker till alla omskjutningar kunde inte fastställas och bör utvärderas vidare. Även detonationsförloppet hos strängemulsion med små diametrar och låga VOD samt hur denna påverkas av diskontinuiteter i berg bör studeras vidare. En ökad förståelse av energifördelning i salvan krävs för att undvika överladdning.