Den senaste tiden har klimatförändringarna fått mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilken påverkan denna klimatdebatt har haft på publiken, om det har fått någon effekt på konsumentens syn på kopplingen till klimatpåverkan. För att göra detta tittar vi på bilens påverkan, och om klimatdebatten har påverkat inställningen vid köp av ny bil.För att svara på detta gås först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatBilism igenom. Bilden är att konsumtion och Bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av självbilden, de har fått en ny betydelse som symbol. Det finns också en tydlig koppling mellan ett ämne som får mycket utrymme i media, och vilken fråga som den allmänna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fått.

Att utsläppen från trafiken måste minska är idag de flesta överens om, frågan är bara på vilket sätt. En lösning är att förändra människors attityder och beteenden till Bilism, att få dem att åka mindre bil. Detta kan göras bland annat genom olika styrmedel. I denna uppsats studeras kommunikationens potential som styrmedel. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av befintlig teori samt två fallstudier analysera om och hur kommunikation som styrmedel kan förändra människors attityder och beteenden till Bilism sommiljö- och samhällsproblem.

Syftet för studien är att med tidigare forskning och Vygotskijs socialkonstruktivistiska utvecklingsteori granska ämnet populärkultur i förhållande till de resultat som studien gett och från de intervjuer som gjorts. Metoden för studien är en kvalitativ intervjustudie där sju fritidspedagoger i enskilda intervjuer fått frågor som berör populärkulturens betydelse i fritidshemmet. Resultatet som framkommer i studien bevisar hur populärkulturen kan vara ett svår definierat begrepp. Vid undersökningen visas det även finnas vissa svårigheter kring hur populärkulturen ska användas i lagom mängd för att väcka intresse hos barnen. Detta utan att populärkulturens ekonomiska aspekt ska påverka barnens status och rätt att få en likvärdig vistelse på fritidshemmet.

Titel Bilen i tidningen. Om hur bilens miljöpåverkan behandlas i dagstidningstext.FörfattareHelena FernándezKursBreddad magisterkurs i medie- och kommunikationsvetenskap vid JMG, Institutionen för journalistik och masskommunikation vid Göteborgs universitet.TerminVårterminen 2007SyfteAtt beskriva hur Dagens Nyheter under 2006 skrev om Bilismens miljöpåverkan.MetodKvalitativ innehållsanalysMaterialEtt totalurval av journalistiken om Bilismens miljöpåverkan i Dagens Nyheter under2006, sammanlagt 40 texter.HuvudresultatDen grundsyn som genomsyrar Dagens Nyheters miljöjournalistik är den ekologiskamoderniseringen. Klimathotet och koldioxidproblemen nämns i majoriteten av detexter som undersökts, men den bild som förmedlas är sammantaget att läget är underkontroll, och att tekniken hela tiden utvecklar nya lösningar. Den kulturella hegemonisom dominerar ger mycket begränsat utrymme för alternativa sätt att betrakta världen. Verkligheten beskrivs ur bilistens perspektiv och bilbranschens företrädare är de som allra oftast får komma till tals.

The reason why this essay is written can be parted in two, whereas one would be the global trend of urbanization that occurs to this moment and forward, whereas the other would be the debate of how motorism has come to be an issue of sustainable management of our cities and our environment. In purpose to deliver a thorough understanding of how the car and its capacity has come to shape the society of today, and to emphasize the problems it´s brought, a historical survey has been made, followed by the report of problems to the society formed by the needs of the car, discussed in several environmental issues, such as jamming, noise and air pollution. This is followed by the discussion of potential solutions for how city planning could return to the focus of the human scale and perspective, in purpose to correspond with the issue of ways to decrease the car use in towns. In conclusion, the given solutions are discussed, where examples like shared space, investment in public transport, mobility management and the theory of the assembled city are included, with aid from literature, to finally conclude the essay with personal thoughts of how the planning of today, or the given solutions, really are the result of sustainability for city planning from a human perspective.

Ökad medvetenhet om hållbarhetsfrågor har medfört ett behov i många kommuner och regioner att verka för ett mer hållbart resande, där minskad bilanvändning ofta är en uttalad målsättning. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera planeringen för att uppnå ett mer hållbart resande. Analyser av planeringen sker utifrån en modell om färdmedelsvalet med fokus på vanebilisten och kollektivtrafiken. Detta görs i form av en fallstudie baserad på intervjuer i Sveriges fjärde storstadsregion (Linköpings och Norrköpings kommuner). Att åstadkomma ett mer hållbart resande kräver en omställning av kollektivtrafiken, vilket dock är svårt inom en verksamhet som kan antas vara särskilt stigberoende såsom kollektivtrafiken är.

Den här uppsatsen skrivs mot bakgrund av dels att det pågår en stark urbanisering världen över, dels att Bilismen har blivit en fråga om hållbara resurser. I syfte att ge ökad förståelse för varför dagens städer ser ut som de gör beskrivs Bilismens genombrott i Sverige, och de förändringar som detta har inneburit för stadens gaturum och för fotgängarens upplevelse av gaturummet.Med hjälp av relevant litteratur skildras hur bilen, mer eller mindre ohämmat, på ett relativt hänsynslöst sätt tar plats i staden. När ett hierarkiskt trafikledssystem blir norm breddas körbanorna, byggnader rivs och gaturummen löses upp. Fotgängare och cyklister tvingas bort från gatorna till separerade gång- och cykelvägar. Resultatet blir sålunda ökad framkomlighet för Bilismen på bekostnad av andra trafikanter.Genom en fallstudie av Nobelvägen i Malmö undersöks i ord och bild vilka konsekvenser Bilismens genombrott har fått för upplevelsen av gaturummet sett ur fotgängarens perspektiv.

Denna studie syftar till att titta på Bilismen, som bidrar till en stor miljöpåverkan, ur ett genusperspektiv. Den syftar även till att jämföra med tidigare studier för att titta på hur detta stämmer överens med norrköpingsbor. För att ta reda på detta har en kvantitativ studie i form av enkäter utförts med ett urval på 100 respondenter för att på så sätt representera Norrköping. Denna metod hjälpte till att svara på de ställda frågeställningarna. För att titta på sambanden mellan könen och mellan olika frågor i enkäten har ett chitvå-test utförts.Resultatet av studien visade på att förväntningar kring mäns och kvinnors beteende och relation till bilen som fordon existerar i Norrköping, men att vanorna kring bilanvändandet istället speglar en annan bild.

Denna studie avser förklara varför inga politiska åtgärder vidtas för att minskaköttkonsumtionen när det finns tydliga belägg för dess bidragande effekter påklimatuppvärmningen. Genom en motivanalys iakttar jag aktörsbaserade och strukturellafaktorer som förklarar varför förslaget om en skatt på kött får dåligt gehör. Genom att jämföraden politiska hanteringen av köttkonsumtionen med Bilismen åskådliggör jag ytterligarefaktorer som bidrar till att styrmedel finns i det ena fallet men inte i det andra.Jag har tolkat mitt material utifrån ett teoretiskt perspektiv som kan benämnas institutionalrational choice. Enligt detta är individen en allmänt rationell aktör som gör ställningstagandeni osäkra situationer tillsammans med andra. Klimatet utgör en gemensam resurs som ärtillgänglig för alla och närmast omöjlig att kontrollera.

Trots att vetskapen om klimatförändringar är utbredd bland människor, verkar individer sällan fundera över att deras egna handlingar bidrar till klimatförändringar när de väljer hur de ska transportera sig, detta märks ¨tydligt när det kommer till det utbredda användandet av bil. För att minska andelen ?onödig? Bilism drivs arbeten, inom Malmö stad, med fokus på information, kommunikation och kampanjer som ämnar öka andelen gång-, cykel- och kollektivtrafikresenärer. Detta arbete kan sammanfattas med ett ord: beteendepåverkan. Målet med beteendeförändringar är en del i arbetet mot att göra Malmö till en mer attraktiv och hållbar stad.

Målet med den här kandidatuppsatsen är att undersöka huruvida fyra svenska kommuner använder sig av genusperspektiv i sina översiktsplaner. Jag undersöker vad som menas med genusperspektiv i dessa. Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i översiktsplaner problematisera och diskutera rådande normer i planeringsprocessen utifrån genusperspektiv. Frågeställningarna behandlar hur genus och genusperspektiv används och definieras i översiktsplanerna, om det går att se samband mellan rådande teoretisk forskning och de områden inom ämnet genus översiktsplanerna redogör för. Jag kommer även att undersöka om det i översiktsplanerna förekommer förslag på konkret tillämpning av genusperspektiv eller jämställdhetsskapande åtgärder.

Längre resor har blivit nödvändiga för att klara av vardagslivet och bilen upplevs ofta som överlägsen kollektivtrafiken vilket gjort att Sverige idag är ett samhälle präglat av Bilism. Detta påverkar miljön negativt och bidrar till en ökad trängsel. Kollektivtrafiken är en viktig del i att motverka dessa problem. Syftet med denna uppsats har mot bakgrund av detta varit att undersöka hur kollektivtrafiken kan främjas för att locka fler resenärer med avseende på ett antal påverkandefaktorer.Kollektivtrafiken i Sverige är under förändring i och med en ny kollektivtrafik lag som träder i kraft år 2012 då även kommersiell kollektivtrafik kommer att tillåtas. I Göteborg införs dessutom trängselskatter år 2013 och stora satsningar på kollektivtrafikens infrastruktur kommer att genomföras framöver inom ramen för det Västsvenska paketet.

Syftet med denna uppsats har varit att få en förståelse för vad pågående förändringar kring bilanvändning innebär för stadsplanering i västvärlden. Denna uppsats lämnar ingen lösning utan ska ses som inlägg i en pågående och högaktuell diskussion kring bilens roll i staden. För att uppnå detta syfte har en litteraturöversikt samt en intervjustudie med sju trafikplanerare från Köpenhamn, Malmö, Helsingborg och Lund genomförts. Bilen och dess normer har sedan 1950-talet präglat städer och stadsplanering. Bilism har i stor utsträckning bidragit till klimatpåverkan och urbanisering. Något som sin tur har resulterat i urbana fenomen som förtätning och stadsutglesning, påtagliga både i en global kontext och ner på nationell och lokal nivå.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant.

Fysisk aktivitet har alltid varit en grundförutsättning för hälsa och välbefinnande hos människor. Tidigare var fysisk aktivitet en del av vardagen, men samhället har förändrats och många former av fysisk aktivitet har förskjutits från vardagen till fritiden. Tekniska uppfinningar har ersatt många av människans vardagliga fysiskt ansträngande uppgifter, som exempelvis motorfordon som ersatt mycket av gång och cykel aktiviteter. Vardagliga sysslor som var fysiskt ansträngande har ersatts av bekvämlighets hjälpmedel som disk- och tvättmaskiner, fjärrkontroller, hissar och rulltrappor. Människors fritid har dessutom blivit mer stillasittande då fysiskt passiv underhållning som datoranvändning och tv-tittande har ökat markant.