Syftet med studien är att undersöka barnens samspel och pedagogens förhållningssätt underBildskapande aktiviteter. Studien har en kvalitativ ansats och ett sociokulturellt perspektiv dåbarns samspel vid Bildskapande fokuseras i vår undersökning. Empiriskt material samlades invia observationer av förskolebarn under en planerad bildaktivitet samt vid fritt skapande somvisar barnens Bildskapande på en kulturförskola där vi kom fram till att barnens Bildskapandevar styrt under planerade aktiviteter men samtidigt gynnades barnens samspel. Det vi komfram till var om aktiviteten var styrd eller guidad och hur barnens samspel genom bild såg ut..

Syftet med denna uppsats är att få kunskap om hur pedagogerna i dagens förskola praktiskt tillämpar Bildskapande och hur de skulle vilja utveckla ämnet som metod ihop med barnen i förskolan..

Hur lärare anser att de arbetar med barns kommunikation vid Bildskapande. Metoden har varit enkätundersökning som har vänts sig till 62 lärare i förskola, fritidshem och grundskolans tidigare år. Resultatet visade att lärares främsta syfte vid Bildskapande var att barnen skulle få skapa fritt , pröva material och tekniker och att det var en lustfylld stund. Ett fåtal av respondenterna ansåg att syftet var att utveckla den kommunikativa kompetensen..

Denna uppsats behandlar hur naturen används som ett pedagogiskt rum och barnetsBildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flätas samman i en undersökning hurpedagoger använder barnets Bildskapande i naturen. I den här uppsatsen undersöks en förskolaför att kartlägga deras vanor och visioner om Bildskapande i naturen. Utifrån intervju och studiebelyser uppsatsen både pedagogernas erfarenheter och visioner såväl som barnens upplevelser.Studieobjektet i denna undersökning är en Ur och Skur profilerad förskola.Huvudresultatet är att miljön för barnens Bildskapande påverkar och gör sitt avtryck. Får barnetnäring till sin fantasi sker en utveckling..

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på barns Bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med Bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var även att ta reda på vad pedagogerna vill uppnå med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville också få svar på hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som användes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon. Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att Bildskapande är en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhållningssätt påverkade barnens Bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild så var det viktigt att använda olika sorters material, att koppla ihop Bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptäckande med betoning på det fria skapandet.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns Bildskapande i förskolan och om Bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att Bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att Bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.

BAKGRUND:Genom Bildskapande kan barn utveckla sitt språk på ett kreativt, lustfyllt och roligt sätt.Enligt Frid (2005) är Bildskapande också ett sätt att kommunicera. Genom bilder utvecklaspråket och då utvecklas också människans inflytande, kunskap, gemenskap och identitet. Idag lever vi i ett informationssamhälle och därför har skriftspråket och bildspråket fått alltstörre betydelse som kommunikationsmedel (Lindö 2002).SYFTE:Syftet är att undersöka pedagogernas uppfattningar om hur de arbetar med Bildskapande föratt främja språket i förskolan och förskoleklass.METOD:Eftersom vi är intresserade av att ta reda på pedagogernas uppfattningar om språkutvecklinggenom Bildskapande använde vi oss av kvalitativ intervju som metod.RESULTAT:Genom vårt resultat har vi kommit fram till att pedagogerna använder Bildskapande för attfrämja språkutvecklingen. Det visade sig att Bildskapande är ett redskap som är användbartför att utveckla barns språk. När barnen skapar diskuterar de gärna om det de gör.

BakgrundMånga författare och forskare anser att teori bör kombineras med praktik för att skapa intresse och motivation hos barn. En kombination av Bildskapande och läs- och skrivundervisning gör att skriftspråket utvecklas på ett lekfullt sätt. Även pedagogerna måste vara aktiva i barns lärande och veta vad Bildskapandet gynnar för barnen. Många författare är eniga om att Bildskapande är en viktig del i barns utveckling och lärande. Den här sortens skapande bör också kombineras med annan undervisning för att få ett djupare innehåll.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka och beskriva hur pedagoger använder sig av Bildskapande som ett verktyg i sin läs- och skrivundervisning i förskoleklassMetodVi har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt med en etnografisk kvalitativ forskningsansats.

Denna studie genomfördes i syfte att undersöka pedagogers syn på hur barns Bildskapande kan bidra till barns ökade kunskapstillägnan samt vad barnen utvecklar för kunskaper genom dessa aktiviteter.Undersökningens information inhämtades genom kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från två olika förskolor i en mellanstor stad i Sverige. Förskolepedagogerna fick uttrycka sina tidigare erfarenheter och värderingar kring frågor som behandlade ämnena Bildskapande och lärande.I studiens resultat uppmärksammas en utförlig förklaring på hur pedagogerna definierar begreppet Bildskapande och dess relation till lärande. Pedagogerna i studien ansåg att barn tillägnade sig kunskap genom de Bildskapandeaktiviteterna vid olika tillvägagångssätt och på olika nivåer..

Syftet var att beskriva och analysera hur pedagoger i förskolan går tillväga för att inspirera till fantasi och kreativitet i uttrycksformen Bildskapande. I studien har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med fem förskollärare i olika rektorsområden, i en kommun i Norrbotten. Studiens resultat visade att förskollärarnas förhållningssätt samt att materialet, verktygen och teknikerna som barnen erbjöds, är av stor betydelse för att inspirera till fantasi och kreativitet i Bildskapande aktiviteter. Resultatet visade även att samtliga förskollärares förhållningssätt speglar att de utgår från barnen i sitt arbete i uttrycksformen Bildskapande. Vidare tolkade och såg vi variationer i förskollärarnas tillvägagångssätt när de arbetar för att inspirera till fantasi och kreativitet.

Denna studie tar sin utgångspunkt i ett syfte som handlar om att studera hur barn i förskolan kommunicerar i relation till de bilder som skapas under egeninitierat gemensamt Bildskapande, samt hur de pratar och samspelar med varandra i dessa situationer. Studiens teoretiska ram utgörs av ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att lärande betraktas som socialt och kontextuellt betingat. Inom den sociokulturella teoribildningen riktas fokus mot samspel och kommunikation i relation till lärande. Den empiriska delen av studien har genomförts med hjälp av videoobservationer av fem situationer av egeninitierat gemensamt Bildskapande under den fria leken med barn i två förskolor. Mot bakgrund av studiens empiriska undersökning framträder tre aspekter som centrala för barns gemensamma Bildskapande under fri lek; Gemensamt Bildskapande som lek, Gemensamt Bildskapande som kommunikativ process och Gemensamt Bildskapande som arena för förhandlingar.

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn pedagoger har om barns Bildskapande i förskolan. I vår kvalitativa undersökning har vi intervjuat 7 pedagoger på olika förskolor. Av resultatet framkom att för barnen där de intervjuade pedagogerna arbetade var materialutbudet av liknande karaktär. Det materialet som barnen själva kunde förfoga över under dagen var papper, pennor och kritor, med andra ord material som var torrt. När det gäller det blöta Bildskapande materialet blev resultatet av undersökning att dess placering inte alltid var synlig och åtkomlig för barnen.I vår frågeställning har vi intresserat oss för pedagogernas syn på hur Bildskapande prioriteras i förhållande till den övriga verksamheten.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser på och arbetar med Bildskapande i verksamheterna. Vi ville också undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de två kategorierna av pedagoger. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vårt ämne. I vår litteraturgenomgång ger vi först en historisk tillbakablick på Bildskapandet i den svenska förskolan och skolan.

Följande kartläggande undersökning berör området kring Bildskapande aktiviteter i fritidshemmets verksamhet. Syftet är att beskriva och analysera vilka betydelser Bildskapande aktiviteter har enligt några barn och att utifrån några pedagogers redogörelser studera bildverksamheter i fritidshemmet.Studien tar upp gällande mål i läroplanen för bildaktiviteter i fritidshem samt att den tar upp Bildskapandets betydelse för yngre barns kunskapsutveckling. Jämförelser görs mellan bakgrundsredovisningens innehåll och den valda verksamheten där kvalitativa intervjuer gjorts med pedagoger och elever verksamma i fritidshem. Detta för att kunna fastställa vilka betydelser begreppet ?Bildskapande aktiviteter? har för barn i fritidshem samt att se vilken eventuell skillnad betydel-sen är mellan pedagoger och elever och för att se hur fritidshemspersonalen ser på målen i läroplanen i relation till Bildskapande aktiviteter på fritidshemmet.

Syftet med denna studie var att öka förståelsen av Bildskapande i förskolan utifrån pedagogers perspektiv. Jag ville ge en inblick i hur pedagoger ser på Bildskapandets betydelse i förskolan samt undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till bildarbete och barns Bildskapande. De tre frågeställningar som ställdes var: Hur beskriver pedagogerna arbetet med bild i förskolan?, Vad vill pedagogerna uppnå med bild i förskolan? och Hur beskriver pedagogerna barns Bildskapande utveckling? För att besvara forskningsfrågorna användes en kvalitativ intervjuteknik kallad halvstrukturerad livsvärldsintervju. Totalt sju pedagoger intervjuades.