Bildskapande är något som nämns inom bildkonsten och innefattar konstarterna skulptur, måleri, teckning och grafik. Ett argument för vikten av Bildskapande aktiviteter är utvecklandet av visuell ?läs- och skrivkunnighet?. I det här arbetet kommer vi att lyfta Bildskapandet ur ett förskoleperspektiv. Syftet med vår studie är att ta reda på hur två pedagoger använder Bildskapande som pedagogiskt verktyg och hur de kopplar detta till läroplanen för förskolan.

Uppsatsens syfte har varit att se hur två olika förskolor arbetar med Bildskapande. I denna forskning ville vi även betrakta och belysa pedagogens roll i den Bildskapande processen. Detta har gjorts genom observationer av en Bildskapandeaktivitet på de två förskolorna samt intervjuer av två pedagoger som arbetar där. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vårt ämne. Arbetet visar att pedagogens roll är avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en Bildskapandesituation ser ut.

Vårt syfte med studien är att undersöka och analysera samtalsämnen som kommer upp under Bildskapande aktiviteter i förskolan, samt relationen mellan barn-bildmaterial och förskollärare-bildmaterial inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv. Då den forskning vi läst mest handlar om den färdiga produkten inom Bildskapande aktiviteter vill vi inrikta oss på samtal under Bildskapande aktiviteter. Detta gör vi inspirerade av ett sociomateriellt perspektiv då vi inte sett detta tidigare. För att analysera använder vi oss förutom det sociomateriella perspektivet även av begreppen relationell materialism och aktörsskap. Vi använder oss av kvalitativ metod i vår observation då vi har intresse för olika innebörder, tolkningar och meningsskapande som människor i ett specifikt sammanhang är aktörer i.

Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur Bildskapande kan främja elevers visuella historiemedvetande. Detta på grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi måste förhålla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom Bildskapande fått möjlighet att visualisera sina individuella föreställningar av det historiska fältet.

Problematiken som ligger till grund för denna studie är att vi har uppmärksammat tendenser till att bilder och Bildskapande används som tidsfördriv på förskolor. Processen och efterarbetet är inget som läggs någon större vikt vid. Samtidigt visar tidigare forskning att interaktion i samband med bilder och Bildskapande är av betydelse för den språkliga förmågan hos barn.Därför vill vi genom att studera interaktion och kommunikation mellan pedagoger och barn i aktiviteter kring bilder och Bildskapande, bidra med kunskap kring hur språkliga praktiker skapas.Med utgångspunkt i delar av det sociokulturella perspektivet har studien genomförs med kvalitativa metoder, i form av öppna observationer vilka har dokumenterats med videoinspelning och fältanteckningar. Empirin har sedan analyserats med hjälp av interaktionsanalys.I studien framkom det att pedagogens närvaro och engagemang samt utformningen av förskolans miljö är betydande. Slutsatsen i studien är att om pedagogen ska kunna skapa goda språkliga praktiker kring bilder och Bildskapande, är det av betydelse att aktiviteterna äger rum på platser där det inte är störande ljud och spring från andra runt omkring.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga några faktorer som påverkar Bildskapande undervisning i grundskolans lägre åldrar och försöka förtydliga Bildskapandets del i ämnesintegrerad verksamhet. I denna uppsats tas begrepp som radikal estetik och multimodalitet upp. Undersökningen bygger på enkätsvar från 14 skolor i södra Sverige som analyserats kvalitativt. Resultatet visar att urvalsgruppen ser på Bildskapandets roll utifrån ämnesintegrering, kommunikation och elevhälsa. Ämnesintegrering var frekvent i de lägsta årskurserna men avtog betänkligt från årskurs fyra.

I detta arbete undersöks skillnader mellan flickors och pojkars Bildskapande i en förskoleklass. En kombination av semiotik och genusperspektiv har varit ett redskap i studien för att undersöka om det finns några innehållsskillnader i flickors och pojkars bilder när de utgår från en gemensam saga. Undersökningen genomfördes med videoobservation som metod. Resultatet visar att genus har betydelse i barnens visuella uttryck och att det finns skillnader i pojkars och flickors Bildskapande. Till exempel visar studien att pojkar bara väljer manliga aktörer och flickor ofta kvinnliga i sina bilder, men när flickor vill gestalta en manlig aktör görs detta alltid i förhållande till kvinnliga aktörer.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns Bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns Bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns Bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns Bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvådimensionellt Bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger säger om Bildskapandet på förskolan. Med utgångpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi få förståelse för vad skapande innebär i förskolan. Med hjälp av intervjuer med både pedagoger och barn visar vi hur två förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med Bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrån tre olika områden; Bildskapande, material och utveckling.

Det övergripande syftet med min studie är att undersöka hur pedagoger på en förskola arbetar med barns kommunikation i Bildskapande aktiviteter. Utifrån syftet har jag valt att undersöka fyra aspekter. Jag har undersökt hur pedagogers och barns möte ser ut. Vidare har jag försökt ta reda på vilka intentioner pedagoger har med Bildskapande aktiviteter. Jag har också tittat på miljöaspekter där jag bland annat genomfört en miljöbeskrivning av förskolan, för att läsarna lättare ska bilda sig en helhet kring förskolan. För att lättare förstå vad barn vill förmedla med sina bilder har jag undersökt detta genom att göra en bildanalys. För att besvara syftet samt frågeställningarna har jag genomfört kvalitativa observationer samt intervjuer.

Idén till denna studie kom till mig för ett antal år sedan då jag fick se ett digital skapat verk och därmed bestämde jag mig för att digitalt Bildskapande skulle bli ämnet för mitt examensarbete i min utbildning på lärarutbildningen. Därmed valde jag att göra en undersökning om digitalt Bildskapande och hur detta skulle kunna användas som undervisningsverktyg i skolans bildämne.Mina tankegångar inför detta arbete var om digitalt Bildskapande är möjligt att använda i bildundervisning och ifall detta kan utveckla bildämnets undervisning. Men även undersöka om digital Bildskapande är av vikt att lära eleverna och om det kan ses som en tillgång för eleverna och lärarna.I min undersökning använde jag litteratur för att försöka förklara och skapa en bild av ämnet digital bildbehandling. Jag gjorde även en undersökning till mitt arbete med ett digitalt bildbehandlingsprogram för att visa hur digitala metoder och tekniker skulle kunna användas i undervisningen i bildämnet.Resultatet av mina undersökningar med bildbehandlingsprogrammet visade på att digitalt Bildskapande är möjligt att använda som undervisningsverktyg och kan även medföra fördelar för bildämnets verksamhet. .

Syftet med denna uppsats har varit att utveckla ett laborativt läromedel anpassat för att kunna användas med 5- och 6-åringar och låta pedagoger utvärdera detta. Det laborativa läromedlet, kallat Experimentlådan, har rört ämnet kemi i kombination med Bildskapande i ett försök att introducera naturvetenskap på ett tidigare stadium än vad som idag är vanligt. Medverkande pedagoger fick använda sig av det laborativa materialet och utvärderingen skedde i form av intervjuer.Resultatet visar att samtliga pedagoger överlag upplevde materialet som positivt. De fann kombinationen av kemi och Bildskapande rolig och att barnen var intresserade och tyckte att experimenten var roliga men att de hade lite svårt att förstå vetenskapliga ord, begrepp och teorin bakom. En pedagog tycker att materialet skulle vara perfekt för lågstadiet.En slutsats är därför att man kan minska på den teoretiska delen i det laborativa materialet och istället låta barnen fokusera på experimenten..

Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det Bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar.Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på Bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den Bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om Bildskapandet.Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den Bildskapande aktiviteten..

Utifrån vår B-uppsats vi skrev våren 2010 och den verksamhetsförlagda utbildningen vi fått under våra studier, har vi uppmärksammat en variation på tillgången av det Bildskapande materialet ute på de berörda förskolorna. Hur materialet är presenterat kan skilja sig genom att materialet står i barnens höjd, på öppna hyllor eller bakom låsta dörrar.Syftet med studien är att beskriva relationen mellan fyra förskollärares syn på Bildskapande (deras tankar) och den verksamhet som bedrivs (deras handlingar) med barn i åldrarna ett till tre år. Vi avser att jämföra relationen mellan respektive pedagogs uttryck och inte pedagogerna emellan.Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer i den Bildskapande aktiviteten. Detta för att förstå relationen mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar i och om Bildskapandet.Det råder inget tvivel om att det finns skillnader mellan pedagogernas uttalade tankar och genomförda handlingar utifrån det material vi samlat. Bland annat synliggörs detta i materialets tillgänglighet och pedagogernas delaktighet i den Bildskapande aktiviteten..

Syftet var att beskriva och förstå hur förskollärare upplever att de i Bildskapande aktivite-ter möjliggör för barnen att vara kompetenta. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som vi genomfört med fem verksamma förskollärare som alla arbetar med barn inom ål-dersgruppen ett till tre år. Studiens resultat visade att de intervjuade förskollärarna be-skriver olika sätt att arbeta på för att skapa möjligheter för barnen i deras Bildskapande aktiviteter och att de därmed arbetar utifrån olika sätt att se på barn. Detta, i sin tur, leder till att de förhåller sig på olika sätt till barnen, från att se dem bara som ?små? till att se barnen som kompetenta individer.