Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs Bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

Tyngdpunkten i uppsatsen ligger i att lyfta fram bildspråket och vikten av denna i elevers kommunikation. I teoridelen framhävs Bildens betydelse för elevers kommunikationsutveckling. Undersökningsgruppen bestod av 3 fritidspedagoger, en förskolelärare samt en grundskolelärare. En kvalitativ forskningsmetod har använts. Arbetets innehåll är koncentrerat till skolår F-2.

I detta arbete tar vi upp Bilden och bildämnets betydelse idag och hur det kan användas som ett verktyg för elevers lärande. Vårt syfte med detta arbete var att få fördjupad kunskap om Bildens vikt och hur den kan vara ett hjälpmedel för övriga ämnen i skolan. I vår problemformulering ställer vi oss frågan hur pedagoger kan använda Bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lärande i skolan.Vår metod är kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att Bilden är ett språk och att Bilden är viktig för både elevers utveckling och för att stärka deras identitet. Bilden är också viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås..

I följande uppsats jämförs Bilden av "Sverige ? det nya matlandet" mellan Jordbruksverket och VisitSweden och hurvida den överensstämmer eller ej. Det empiriska materialet är baserat på rapporter, pressmeddelanden och andra webb publikationer. Materialet analyseras sedan enligt en diskursanalys. Vi fann att Bilden skiljer sig mellan de två aktörerna..

Jag har vävt porträtt ett tag nu. Jag har tyckt om det sällskapliga i det. Umgänget med Bilden av ett ansikte. Men var det egentligen Bilden jag ville umgås med? Var det inte personen? Kanske kunde jag använda Bilden för att komma personen nära? Jag ville ta det ett sällskapligt steg till.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur Bilden används i skolan som verktyg för lärande. Vi vill även undersöka vilka möjligheter och begränsningar som finns för Bilden och bildämnets användande i undervisningen. För att göra detta har vi använt oss av relevant litteratur, olika forskningsteorier och för skolan gällande styrdokument. I den empiriska delen har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Intervjuerna har genomförts med sex lärare på fältet.

I uppsatsen analyseras bilder föreställandes nordamerikansk ursprungsbefolkning i ett antal läroböcker för historia på högstadiet och gymnasiernas A och B-kurser. Syftet är att se om bilderna förmedlar stereotyper och i så fall hur texten hanterar detta. Uppsatsen resultat blir att stereotyper är vanligt förekommande och hanteras mycket illa om överhuvudtaget. Uppsatsen slutsats blir att bilderna mest finns med som prydnad till texten..

Det som vi ville testa var med andra ord: Har finlandisering en effekt på pressen?.

Uppsatsen jämför Bilden av underklassfamiljen i det svenska folkhemmet med Bilden av den invandrade förortsfamiljen. Har invandrarna bildat en etnifierad underklass i Sverige och därmed övertagit den undre arbetarklassens roll som de andra i välfärdssamhället..

Jag har vävt porträtt ett tag nu. Jag har tyckt om det sällskapliga i det. Umgänget med Bilden av ett ansikte. Men var det egentligen Bilden jag ville umgås med? Var det inte personen? Kanske kunde jag använda Bilden för att komma personen nära? Jag ville ta det ett sällskapligt steg till.

Den bearbetade Bilden anva?nds allt oftare, i allt fra?n modereportage till nyhetssammanhang. I takt med att anva?ndningen av denna typ av bilder o?kar ma?ste betraktaren ocksa? la?ra sig att kritiskt analysera Bilden fo?r att den inte skall fo?rlora all trova?rdighet.Omra?det som studien behandlar a?r anva?ndningen av bearbetade bilder i nyhetssammanhang, i vilken den underso?kande delen a?r uppdelad i tva? underso?kningar. Den fo?rsta delunderso?kningen forskar i om en betraktare kan skilja pa? en bearbetad bild och ett originalfotografi, medan acceptansen fo?r den bearbetade Bilden i ett nyhetssammanhang underso?ks i den andra delunderso?kningen.

Uppsatsen syftar till att undersöka huruvida begrepp som maskulint och feminint kan uppfattas i den nonfigurativa Bilden. Med exempel ur den abstrakta expressionismen studeras detta utifrån genus och semiotisk teori. Även konstvärldens roll i producerandet av genus undersöks. En mindre enkätundersökning och bildanalys ingår i studien..

Hur kan jag motverka genusnormer och stereotypa bilder av manligt och kvinnligt i mina illustrationer? Jag har tecknat fiktiva porträtt av barn som står utanför den normativa Bilden av genus och jag har även undersökt femininitet genom att teckna män. I porträtten har jag laborerat med hur små och stora nyanser kan ändra hur vi läser karaktären och Bilden.

Landskapsarkitekturen kommuniceras idag i de flesta fall med hjälp av bilder. Bilden är ett oexakt kommunikationsmedel då den tolkas utifrån personliga erfarenheter. Detta innebär att kommunikationen av landskapsarkitektur är uppbyggd av personliga tolkningar. Uppsatsens syfte är att uppnå en djupare förståelse för hur landskapsarkitekturen påverkas av att använda Bilden som medel för kommunikation. Detta uppnås genom att i en litteraturstudie undersöks de konsekvenser som följer då landskapsarkitektur kommuniceras med hjälp av bilder. Litteraturstudien har visat att landskapsarkitekten är verksam i en värld som är uppbyggd av representationer. Ända från det att vi får ett uppdrag till att det är färdigställt så kommunicerar, diskuterar och arbetar vi oss fram med hjälp av representationer. Representationer är att betrakta som tolkningar och utelämnar därmed alltid information, men de hjälper oss också att förstå komplexa sammanhang. Landskapsarkitekturen rymmer subjektiva och objektiva värden, de subjektiva värdena är de vi har svårt att sätta ord på medan de objektiva för oss är lättare att kommunicera.

Avslut. Många bra artikeluppslag föds i den plötsliga reaktionen över något. Så även här. En text i Göteborgs-Posten satte fart på tankarna om hur romer egentligen behandlas i svensk media..