I detta arbete fokuseras förhållandet mellan bilder och språk. Litteraturstudien behandlar vad en bild är, bildämnets historik, bild och inlärningsstilar. Här belyses hur Bilden påverkar vårt minne och vår förmåga att förstå omvärlden. Möjligheter och svårigheter i arbetet med bilder lyfts också fram. Vidare redovisas resultatet från observationer gjorda i år 1-3 och i år 7-8.

I studien undersöktes hur universitetsområdet i Linköping och Norrköping är att hitta på, hur den mentala Bilden av området ser ut och hur de som rör sig där talar om området. Perspektivet var kognitionsvetenskapligt. Arbetet strukturerades kring intervjuer och enkäter med 20 personer, hälften från vartdera universitetsområdet. Den mentala Bilden av området liksom uppfattningarna om var det var lätt respektive svårt att hitta skiljde sig åt. Alla reagerar inte på samma sätt inför olika mönster och system.

Bildens betydelse som kommunikationsmedel i företagsrapporter har under det senaste decenniet ökat. Bilden är ett användbart verktyg för att väcka känslor och bygga förtroende hos åskådaren. Företag kan i sin tur använda Bilden som verktyg för att påverka sin image. Den här uppsatsen bidrar till att överbygga det kunskapsgap som finns mellan vikten av Bilden som kommunikationsmedel och den bristande forskning som finns på området. Uppsatsen kommer att utgå ifrån Sveriges tio största aktiebolag och deras CSR-rapporter.

Inom musikvärlden såsom i näringslivet är andelen kvinnor mycket liten högt uppe i hierarkierna. Ingen av de större konserthusen i världen leds eller har letts av en kvinnlig dirigent. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och analysera Bilden av ledarskap inom konstmusiken utifrån ett könsteoretiskt perspektiv. Studien är baserad på intervjuer med orkestermusiker, och analysen av materialet är inspirerad av reflexiv metod. Resultatet är i samklang med tidigare forskning som har visat att Bilden av ledaren är Bilden av en man.

När barn ska försöka tolka en text men ännu inte knäckt ?läskoden? tar de bilder till hjälp. Bilden är ett naturligt uttrycksmedel för barn. Barn kommunicerar också med varandra genom bilder. Att använda bild som pedagogiskt verktyg är ett sätt att alternera undervisningen för att anpassa undervisningen till varje elevs förutsättningar och behov.

Syftet med denna studie är att undersöka hur en lärare använder Bilden i fysikundervisningen, vilken betydelse denne anser att Bilden har och hur lärarna anser att Bilden har och hur lärarna tolkar fysikinnehållet i de använda bilderna. Detta jämför vi med vilken betydelse eleverna lägger i bilder och deras tolkningar av de bilder läraren använder. Läraren intervjuades för lektionstillfället och observerades vid tre olika lektionstillfällen.Tio elever i år 7 intervjuades.En tolkning visar att om läraren använder olika typer av bilder i undervisningen underlättar det förståelsen för fysikbegrepp, samtidigt som eleverna upplever att fysikundervisningen är rolig..

Arbetet handlar om hur Bilden av Gustav Vasa förändrats i läroböckerna i historia för folkskola, realskola och grundskola. Fokus ligger på hur och varför Bilden av honom har förändrats. För att få en förståelse för detta har vi även studerat vilken bild styrdokumenten velat förmedla av honom. Vi har gjort en textanalys, utifrån Stefan Selanders analysmodell, av sju läroböcker i historia och vi har analyserat styrdokumenten utifrån Magnus Hermansson Adlers modell. Vi har kommit fram till att Bilden av Gustav Vasa har förändrats och att den har gjort så i takt med den politiska debatten. Vi kan även se att man valt att ta upp samma händelser ur Gustav Vasas liv men att man sedan tolkat dessa utifrån olika motiv..

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys beskriva och i viss mån analysera den offentliga Bilden av kvinnomisshandlare. Frågeställningarna har varit: vilka begrepp är centrala i beskrivningarna av männen? Vad innebär det för Bilden av männen att just dessa begrepp är de centrala? Vad kan vara anledningen till att just dessa begrepp är de centrala? Tidigare forskning med samma forskningsfråga är obefintlig, men forskning om kvinnomisshandel som samhällsproblem och kunskapsfält har visat att en könsmaktsförståelse av mäns våld mot kvinnor har blivit allt mer dominerande. Trots detta finns det fortfarande konflikter kring förklaringsmodeller. Forskning om kvinnomisshandel har ofta ett feministiskt perspektiv, vilket denna uppsats har valt bort med förhoppningen att nya perspektiv ger ny kunskap.Urvalet har bestått av två av Statens Offentliga Utredningar (SOU).

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur migrationserfarenheter hos moldovier som nu bor i Sverige har påverkat deras identitetsskapande. Genom intervjuer med ett levnadsberättelseperspektiv undersöks hur Bilden av Europa innan migrationen påverkat beslutet att flytta, hur Bilden av Moldavien har förändrats efter migrationen, samt i vilken mån det har betydelse för deras identitet. Studien visar att idéer om språk och historia får stor betydelse vid stora samhällsomvandlingar och kopplas till den egna identiteten. Informanterna omgavs i Moldavien av migrationsberättelser, vilka skapade en migrationslängtan. Moldavien pratades om som något annat och sämre än ?Europa? och de själva konstruerades som icke-européer.

Syftet med det här arbetet är att utforska och undersöka om färg påverkar hur en miljö uppfattas. Miljön arbetet fokuserar på är placerad inom science fictiongenren. I konceptteckning för spelproduktion tecknas eller målas koncepten ofta gråskala för att sedan testas i olika färgkombinationer. Samma process och samma tekniker används vid framställande av Bilden som är i fokus för undersökningen. För att framställa Bilden gjordes studier på existerande science fictionkoncept och Bilden arbetades fram via en iterativ process.Undersökningen genomfördes i form av en strukturerad intervju där tio studerande vid dataspelsutvecklingsprogrammet på Högskolan i Skövde medverkade.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Bilden av Dalarna förmedlas genom internet och massmedia.Frågeställning: Hur ser Dalarnas platsmarknadsföring ut via Visit Dalarna? Hur förmedlar kommunikationsföretaget VisitSweden Bilden av Dalarna till omvärlden? Hur förmedlas Bilden av Dalarna i massmedia?Metod: För att svar kopplade till frågeställningen har en text- och bildanalys använts där icke sannolikhetsurval har legat till grund. Vidare har forskaren valt att använda hermeneutiken som förklaras som läran av tolkning. Studien är skriven utifrån en induktiv ansats där en kvalitativ metod används.Resultat: Efter att ha analyserat insamlad data blev slutsatsen att Dalarna har en platsmarknadsföring som stämmer överens mellan olika kanaler. Dessa kanaler förmedlar Dalarnas identitet med hjälp av texter och bilder.

Denna uppsats behandlar ämnet bild och dess framtid. Syftet med denna uppsats är att utforska huruvida Bilden har en framtid och hur den i sådana fall kommer att se ut. För att besvara min frågeställning har jag gjort litteraturstudier för att läsa mig in på hur ämnet sett ut och hur det ser ut nu. Jag har även intervjuat bildlärare för att höra vad de tycker, tänker och tror. Hur ser Bilden i skolan ut i dag och hur kommer den att se ut i framtiden? Har bildämnet en framtid och vilka hinder möter ämnet under sin ständiga utveckling.

Undersökningen syftar till att synliggöra hur värderingar och normer tar sig uttryck i bild och text i tre svenska läroböcker i historia för gymnasiet. Tanken på Bilden som ett redskap och vilka effekter Bilden har för undervisningen vad gäller perspektiven miljö och jämställdhet är frågor som behandlas. Hur kommer perspektiven till uttryck i bild och text i läroböckerna? Hur väl korresponderar uttrycken med de skrivningar som finns i skolans styrdokument vad gäller miljö och jämställdhet? Dessa frågor har genom en kvantitativ men framförallt kvalitativ metod för text- och bildanalys angripits och analyserats. Resultatet visar att lärobokens bilder, dess funktioner och möjligheter att fungera som ett redskap för att lyfta ett miljö- och jämställdhetsperspektiv i undervisningen är ytterst begränsat..

Syftet är att konstruera en sensor för att identifiera objekt på Bilden från en videokamera. Sensorn består av en mikroprocessor som programmeras i assembler samt en enkel CMOS-videokamera och tillhörande analag elektronik. Sensorn är främst tänkt att användas för övervakning inom tillverkningsindustrin..

Syftet med denna uppsats är att skänka en grundläggande illustration av hur relationen bildinom bild och skräck kan se ut. Studien koncentrerar sig på estetiken och reflexiviteten hosbilderna inom Bilden hos de japanska skräckfilmerna The Ring, Pulse och Dark Water. Dessabilder består av ett videoband i The Ring, webbkamerabilder i Pulse och övervakningsbilder iDark Water.Användningen av rörliga bilder inom rörliga bilder är reflexivt i den meningen att vimedvetandegörs om filmmediet självt som en konstruktion av bilder. Detta fenomenuppmärksammar oss också på akten att se. Syftet i skräckfilm är att skapa känslor av olust ochskräck hos oss och detta åstadkoms, bland annat, genom hur bilderna ser ut och är upplagda.Ett återkommande element hos bilderna inom Bilden hos våra filmer är otydligheten hosflera av dem och detta att vi inte kan se Bilden tydligt kan ge upphov till olustkänslor.