BAKGRUNDEn utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos elevernaför att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal Betygsystem genom åren somhjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de självabedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARMitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de självabedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån tvåfrågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna iidrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.METODExamensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativdatainsamling genom intervjuer som metod.

CSR är frivilliga åtaganden och handlar om hur man ser sig själv som en aktör i samhället. Definitionen kring CSR har länge diskuterats runt om i världen och det finns ingen generell överenskommelse. Detta leder till att kraven är tvetydliga och det finns många olika modeller för hur man ska lyckas med ett bra CSR-arbete. Ett sätt att öka tydligheten är att använda gemensamma krav för innebörden av ett CSR-arbete. Betygsystem är en annan möjlighet att förbättra strukturen och möjliggöra ett enklare samspel mellan företag och alla dess intressenter.

Denna undersökning har haft som syfte att redogöra för hur lärare använder sig av betygoch bedömning som pedagogiskt verktyg. Samt belysa de eventuella svårigheter ochmöjligheter det innebär att möta det nuvarande Betygsystemet. Arbetets litteraturdelämnar klargöra de konsekvenser Betygsystemets utformning har för planeringen ochgenomförandet av undervisningen samt möjligheten att göra likvärdig bedömning vilketundersökningen sedan vidareutvecklar. Undersökningen har genomförts i form avkvalitativa intervjuer av lärare med lång arbetslivserfarenhet. Intervjufrågorna harberört den praktiska tillämpningen och synen på utvecklingsmöjligheter i arbetet medbetyg och bedömning.

Sedan 1998 tillämpar den svenska grundskolan ett nytt Betygsystem som ska vara mål- och resultatrelaterat. Elever med samma kunskaper ska få samma betyg i hela landet. Mål och betygskriterier är fastställda. Lärare, elever och alla andra kan alltså känna till vad som krävs för de olika betygsstegen: G, VG och MVG.Men Skolverket konstaterar i en rapport att likvärdiga betyg inte ges. Genom att jämföra skolors resultat på nationella prov i engelska, matematik och svenska med de betyg som ges i årskurs 9 några få månader senare står detta klart.Min uppsats granskar de icke likvärdiga betygen.

Det här är en jämförande studie av två skolsystem, International Baccalaurate (IB) och den svenska gymnasieskolan. Studien fokuserar på bedömningen av elevers kunskaper i historia. Uppsatsen undersöker hur elever och lärare uppfattar förhållandet mellan kunskap och bedömning. IB har en mer absolut kunskapssyn där det går att göra bedömningar utifrån strikta och konkreta betygskriterier medan det svenska betygssystemet har mer öppna kursplaner och betygskriterier som kräver tolkningar. Elevers och lärares syn på kunskap är lika inom de båda systemen.

Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka om det finns några könsrelaterade orättvisor i dagens Betygsystem. Som blivande lärare i ämnet bild var vi intresserade av frågor kring bedömning och betygssättning. Målet på sikt är att vårt arbete ska bidra till att det tas fram ett, om möjligt, mer rättvist betygssystem. Vi har arbetat fram specificerade frågor: ?Upplever elever att deras estetiska kunskaper och utveckling i ämnet bild bedöms olika beroende på kön?? och ?Har någon kön biologisk fördel framför det andra att nå högre resultat i ämnet bild?? Undersökningen består av en aktionsforskning, som följs upp av gruppintervjuer.

BAKGRUNDEn utav lärarnas uppgifter är att bedöma och betygsätta sina elever i ämnet Idrott och hälsa.Det visar sig vara viktigt att veta vad man som lärare ska bedöma och betygsätta hos elevernaför att bedömningen ska bli rätt. Vi har haft ett antal Betygsystem genom åren somhjälpmedel för lärarnas bedömningar och betygsättningar. Men hur anser lärarna att de självabedömer sina elever i ämnet Idrott och hälsa?SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGARMitt syfte med examensarbetet är att undersöka vad lärare i idrott och hälsa anser de självabedömer och betygsätter hos sina elever. Arbetet kommer att besvara syftet utifrån tvåfrågeställningar det vill säga vad lärarna anser att de bedömer och betygsätter hos eleverna iidrott och hälsa samt varför de bedömer sina elever som de gör enligt dem själva.METODExamensarbetet inspireras av hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats och kvalitativdatainsamling genom intervjuer som metod.

Lärare har en stor uppgift och en stor frihet, att inom sitt läraruppdrag och ofta på egen hand, bedöma och betygsätta elever. Om lärare lägger in både sin egen och elevernas personlighet i bedömning och betygsättning så kanske inte eleverna får en rättvis bedömning och lärarna utgår inte enbart utifrån det mål- och kunskapsrelaterade Betygsystem de ska. Såväl kunskapsmässig som social utveckling lyfts fram som viktiga komponenter i grundskoleutbildningen, men när det kommer till utvärdering genom betygssättning, gäller endast den kunskapsmässiga delen. Lärare förbinder sig också genom de yrkesetiska principerna som Lärarförbundet antagit, bland annat att vid utvärdering, bedömning och betygsättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan Relationsaspekter mellan lärare och elev tycks ändå vara centrala vid betygssättningen och flera lärare menar att de hellre friar än fäller i ett fall där de har en relation till eleven. Läraren har påtaglig makt över eleverna på flera områden, de betygsätter, förfogar över resurser och sin tid och de disciplinerar och bestraffar eleverna.

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens Betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya Betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur elever betraktar och hanterar samverkan mellanhem och skola. De senaste decennierna har det skett en förtätning i relationen mellan hem ochskola och där den nära relationen har setts som normativt god och positiv för samtligainblandade parter. Forskningen som handlar om samverkan mellan hem och skola harframförallt gjorts utifrån föräldrars och lärares perspektiv och eleverna har många gångerförsummats i forskningen. Den forskning som trots allt är gjord utifrån ett elevperspektiv påföräldrarsamverkan visar hur närmanden mellan parterna leder till förhandlingar där eleveranvänder olika strategier för att slå vakt om sin autonomi. De frågeställningar som vi besvarari uppsatsen är; a) Vad framkommer i forskningen gällande hur elever separerar sfärerna hemoch skola vid samverkan? samt b) vilka strategier använder yngre elever för att separerasfärerna hem och skola vid samverkan?I vårt inledande kapitel gör vi en teoretisk förankring, som belyser problematiken irelationen mellan hem och skola.

FC Rosengård driver Framtidsprojektet som en del i sitt integrationsskapande arbete. Projektet följer två klasser från Rosengårdsskolan från sjunde klass till första året på gymnasiet, där meningen med projektet är att vara förberedande inför gymnasieval, förberedande inför yrkesval, att ge en inblick i föreningslivet och att ge deltagarna en meningsfull fritidssysselsättning. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för hur de delaktiga inom projektet upplever Framtidsprojektet och vilken utveckling av deltagarna som anses ske. Resultaten visar att respondenterna inte upplever Framtidsprojektet som ett integrationsprojekt utan som ett skolprojekt som skulle kunna drivas på vilken skola som helst. Det finns dock anledningar till att detta stöd behövs mer på Rosengårdskolan än andra skolor. Många elever beskrivs inte ha förstått skol ? eller Betygsystem och många anses sakna vuxenstöd utanför skolan gällande sin skolgång.