Titel: Beslutsprocesser under företagsetableringen - En studie av tre tjänsteföretag. Författare: Susanne Augustsson och Nicklas Petersson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola. Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng. Syfte: Syftet med studien är att studera Beslutsprocesser under företagsetableringen i tjänsteföretag. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att nå vårt syfte, där vi har samlat in primärdata genom intervjuer med grundarna för varje företag.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2012:21.

Titel: Beslutsprocesser under företagsetableringen - En studie av tre tjänsteföretag. Författare: Susanne Augustsson och Nicklas Petersson Handledare: Henrick Gyllberg och Björn Ljunggren Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola. Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 poäng. Syfte: Syftet med studien är att studera Beslutsprocesser under företagsetableringen i tjänsteföretag. Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ ansats för att nå vårt syfte, där vi har samlat in primärdata genom intervjuer med grundarna för varje företag.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera vad som kan leda till konflikt i Beslutsprocesser.En kvalitativ undersökning har gjorts av en fallstudie, rekryteringen av rektor vid Lunds universitet 2002. Den kvalitativa metoden valdes för att möjliggöra en djupare förståelse för processen. Risken med en sådan djupstudie var att intressanta infallsvinklar kunde försvinna. Därför valdes en bred teoretisk referensram för analysen.Två grundläggande orsaker till konflikt i Beslutsprocesser i professionella byråkratier har identifierats. För det första ser vi att ökat inflytande från näringslivet i sig inte är någon större orsak till konflikt utan att det är centraliseringen av makten i Beslutsprocesser i starkt decentraliserade organisationer som leder till konflikt.

Beslutsprocesser är ett vanligt återkommande inslag i varje människas liv. Att fatta ett beslutär också något som inte helt sällan är förknippat med vissa svårigheter. Olika krav påbeslutsfattaren är ofta närvarande, och kravet att handla rationellt är inte ovanligt. Men vadinnebär det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstå oss påbegreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriskaundersökningar.

Ambitionen med vår undersökning har varit att belysa hur beslutsstöd påverkar Beslutsprocesser och beslut som fattas i en organisation. Vår studie berör bland annat vilka förutsättningar som krävs för att ett beslutsstöd ska fungera tillfredställande. Vi har även undersökt hur beslut i organisationer med beslutsstöd skiljer sig från rationella modeller för beslutsfattande.Uppsatsen belyser områden som Business Intelligence och Business Performance Management. Den teoretiska referensramen bygger på centrala reflektioner kring beslutsstödsområdet. Författares resonemang kring beslut, beslutprocesser och andra relevanta ämnesområden tas upp för att öka förståelsen kring beslutsstöd och hur de påverkar organisationer.

This paper investigates decision-making under uncertainty and complexity. The focus point of the study was to investigate how organizations in Stockholm has come to a decisions on how to manage the trial implementation of a congestion tax in terms of their company cars. The study was conducted as a survey with complementary interviews with the decision makers in change of congestion tax problem. The aim of the study was to gain an understanding for the decision making processes, and how and why the companies decided as they did. The theory on which we based our study emanated from both systems theory and business economic theory on decision making.

EU:s befogenheter har främst motiverats med hänvisning till att internationella samarbeten effektiviserar beslutsfattande och förbättrar beslut. Idag ifrågasätter allt fler inställningen och menar att den har lett fram till ett demokratiskt underskott. På grund av underskottet menar kritiker att EU:s legitimitet påverkas negativt. Legitimitet underlättar för en auktoritet att få sina beslut accepterade och det får folk att följa regler och lagar. Genom Scharpfs begrepp om inputlegitimitet, deltagandet i Beslutsprocesser, och outputlegitimitet, den upplevda effektiviteten av beslut, har debatten nyanserats.Som en följd av utvecklingen tilldelas unionens outputlegitimitet allt mindre uppmärksamhet samtidigt som fler intresserar sig för legitimitetens inputsida.

I denna uppsats har det underso?kts vilka brister gra?nssnittet till publiceringsplattformen Wordpress har gentemot en oerfaren ma?lgrupp. Syftet med uppsatsen a?r att fo?resla? en lo?sning pa? problem i designen av plattformens administrato?rspanel. Metoden a?r en kvalitativ studie med semistrukturerade fra?gor och anva?ndartest fo?r att ta fram Beslutsprocesser.

Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om Beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten.

Denna studie undersöker det tolkningsutrymme som kan komma att uppstå på grund av oklarheter i förfarandet vad gäller tillfälliga samarbetskonstellationer. Studien är en fallstudie av kvalitativ art och empirin har insamlats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Fallet består av en samarbetskonstellation och dess beslutsprocess inför en eventuell etablering av en dryport i kommunerna Bjuv och Åstorp. Studien påvisar att det finns oklarheter som har lett till ett tolkningsutrymme var i de olika aktörerna ges möjlighet till att behålla och utveckla sina egna tolkningar av det aktuella problemområdet. Detta har i sin tur lett till att aktörer som i konstellationens början kände sig tveksamma till projektet har ändrat uppfattning och fått en mer positiv syn på situationen.

Hälsosam planering och hälsokonsekvensbeskrivning är två arbetsmetoder i planerings- och Beslutsprocesser som har uppmärksammats inom folkhälsopolitiken. Skåne har anammat diskussionerna kring detta och utvecklat en välarbetad regional strategi inom ramen för de elva nationella folkhälsomålen. Ett projekt pågår nu med att undersöka hur hälsokonsekvensbeskrivningen ska implementeras i Beslutsprocesser på kommunal- och regionalnivå. Metoden har svårigheter i form av otillräckliga kunskaper och bristfälliga datainsamlingar. Risken finns att intresset för hälsokonsekvensbeskrivning faller på grund av det.

Beslutsfattande är den viktigaste av alla ledningsaktiviteter. Syftet med denna studie är att undersöka hur befälhavare upplever beslutprocesserna ombord och i den omgivande organisationen. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med tre befälhavare. Intervjuer valdes för att kunna lyssna till intervjupersonernas upplevda värld och de har varit semistrukturerade, som stöd har en intervjuguide använts. Det går i den här formen att följa trådar eller infall men också att gå tillbaka och förtydliga.

Syftet med studien var att undersöka faktorer som påverkar kommunikation i beslutsfattande processer. Frågeställningar som besvarades handlade om medarbetarnas upplevelse av meningsfullhet och delaktighet samt ledarens kommunikativa roll i beslutsfattandeprocesser. Studien har haft ett hermeneutiskt angreppssätt och inspirerats av det kritiska perspektivet i tolkning av data. Datainsamling har skett med sex halvstrukturerade intervjuer i två offentliga företag. Det har framkommit i vår studie att det finns ett behov av tydlighet och ansvar i kommunikationen från både chefens och medarbetarnas perspektiv.

Moderna företag måste vara flexibla för att kunna möta morgondagens förändringar. Denna uppsats visar hur strategiska Beslutsprocesser kan förklaras genom att se till förfaranden som föregår beslut. Förklaringen ses mot hur beslutsfattaren uppfattar och använder information för att göra värderingar. Den empiriska studien gjordes hos LKAB vid ett skede när beslut skulle fattas om byggandet av ett nytt anriknings- och pelletsverk i Kiruna. Detta beslut har legat till grund för den empiriska undersökningen som kom att behandla faktorer som föregick just detta beslut.