Under vår utbildning vid Lärarhögskolan i Stockholm har vi uppmärksammat att vi saknar kunskap om arbetsmiljöarbete samt skolans ansvar inom området. Vi blev intresserade av Beredskapsplaner vid olycksfall under vår instruktörsutbildning i Hjärt- och lungräddning, HLR som ingick i kursen Idrott, fritidskultur och hälsa vid Lärarhögskolan i Stockholm. Studien är delvis explorativ, då tidigare forskning har varit svårt att hitta. Syftet med studien är att kartlägga skolors beredskap vid olycksfall. Enligt lagar och förordningar skall skolor i sitt arbetsmiljöarbete forma en Beredskapsplan vid olycksfall.

Under och efter flodvågskatastrofen i Asien 2004 stod det klart att det svenska beredskapsarbetet hade brister i både planering och förmåga. Skolverket fann år 2006 att det finns skolor där personalen inte är medveten om att en Beredskapsplan finns, även om den generellt sågs som viktig. En genomförbar Beredskapsplan är viktig för att personal ska ha mental beredskap inför en kris. Det råder brist på undersökningar om Beredskapsplanering inom representativa institutioner. Av denna anledning har jag under 2011 genomfört en fallstudie av hur Bodens kommuns Barn ? och ungdoms förvaltning framställer en Beredskapsplan.

Jag gjorde detta arbetet för att jag var intresserad av vad det fanns för beredskap på skolorna vid olycksfall. Eftersom vi inte fått någon olycksfallsutbildning i vår utbildning så blev jag nyfiken att undersöka vilken kunskap det finns ute på skolorna inom detta området. Den största delen i mitt arbete blev att intervjua personal på skolorna eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta. Jag intervjuade skolsköterskor, lärare och skyddsombud. Målet med mitt arbete var bl a att undersöka om det fanns några Beredskapsplaner på skolorna när en olycka inträffar samt om det fanns någon rapporteringsskyldighet.

Det här arbetet handlar om hur man som lärare ska bemöta ett barn som sörjer och hur barnet som sörjer reagerar. Här tas även upp hur och när man berättar för ett barn att någon dött. Det är av betydelse att vi som arbetar med barn vet hur man kan hjälpa dessa att gå vidare i livet, hur vi hjälper dem att bearbeta sin sorg. Genom intervjuer med en rektor och en präst får man veta hur en utsatt skola har agerat under en krissituation och hur samarbetet mellan skolan och samhället kan fungera. I arbetet har jag även tagit upp hur viktigt det är att ha en handlingsplan för krissituationer.

Detta arbete handlar om hur man som lärare kan agera i en situation där en elev har förlorat en förälder eller då läraren har förlorat en kollega. Undersökningen bygger på en litteraturstudie och intervjuer med fyra lärare som har varit med om dödsfall i skolan. Lärarna i intervjuerna har berättat om sina egna erfarenheter, hur de har känt, tänkt och gått tillväga. Genom att ta reda på hur elever i olika åldrar reagerar på döden får man en viss beredskap för hur man som lärare kan bemöta dem. Litteraturgenomgången och intervjuerna ger bra exempel på hur man kan eller bör agera i en sorgesituation.

Vårt syfte med denna uppsats var att ta reda på barns tankar kring döden, samt skolans Beredskapsplan vid en eventuell olycka eller dödsfall. För att ta reda på detta har vi gjort intervjuer med 20 barn varav 10 sjuåringar och 10 tioåringar. Vi intervjuade även 2 rektorer på olika skolor. Vi har studerat litteratur om hur barn reagerar på sorg och hur de bearbetar den. I vår diskussion har vi tagit upp hur vi skulle vilja arbeta med detta tabubelagda ämne i skolan.

Nazismen och rasismen har blivit allt mer tydligare i dagens samhälle. Hur kan vi inom skolan arbeta för att stoppa dess framfart? Syftet med mitt arbete är att se hur skolorna tolkar och omsätter styrdokumentens riktlinjer angående rasism och nazism. Jag vill också undersöka hur nazisterna går till väga när de rekryterar barn/ungdomar och vilka barn/ungdomar som ligger i farozonen för deras rekrytering. Genom litteraturstudier och en enkätundersökning har jag kommit fram till att det krävs betydligt mer engagemang och kunskap hos lärare för att kunna förebygga rasism och nazism.

Avsikten med studien är att utforska vilken syn på krishantering och krisberedskap för skolor som kommer till uttryck inom forskningsbaserad litteratur i ämnet samt att utröna något om lärares känslor och uppfattningar kring begreppen. För att ta reda på hur en förskola och en skola ser på begreppet kris och hur de arbetar med krisberedskap skickade vi ut en kvalitativ och semistrukturerad så kallad inkät som kompletterades med muntliga intervjuer. Resultatet från inkäterna jämfördes med aktuell forskning. I studien framkom det att Beredskapsplaner anses som en viktig förberedelse för en eventuell kris. Vidare påpekas vikten av att lägga lärarrollen och undervisningen åt sidan och finnas där som medmänniska för till exempel en sörjande elev.

Hur förberedda är egentligen skolorna i dag om det uppstår kriser, och hur bemöter och arbetar lärare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa är frågor som har väckt vårt intresse. Syftet med detta arbete är att få ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lärande för att skapa en trygg och lärorik miljö när de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmässa, konsekvenser vid skilsmässa och hur lärare kan bemöta barn i sorg. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-6.

Detta examensarbete behandlar krishantering i skolan med inriktning på elevers bortgång och hur pedagoger hanterar detta. Examensarbetet täcker även Beredskapsplaner och hur sorgearbete går till i skolan. Examensarbetets fokus är på årskurserna förskoleklass till och med sjätteklass.Metoden som används är semistrukturerade intervjuer med en intervjuguide som grund. Fyra pedagoger blev intervjuade och intervjuerna blev sedan transkriberade. Tre olika Beredskapsplaner samlades in och resultatet av intervjuerna samt planerna ställdes mot den litteratur som bearbetats.Beredskapsplanerna visade att det endast fanns mindre skillnader mellan två av de olika skolorna medan den tredje skolans plan var av en helt annan struktur.

Hur förberedda är egentligen skolorna i dag om det uppstår kriser, och hur bemöter och arbetar lärare med det enskilda barnet som befinner sig i en kris? Dessa är frågor som har väckt vårt intresse. Syftet med detta arbete är att få ökad kunskap om hur vi kan bemöta barn i kris, samt stödja deras utveckling och lärande för att skapa en trygg och lärorik miljö när de befinner sig i en krissituation. I litteraturdelen redogörs för forskning om krisens faser, dödsfall, barns tankar om döden, skilsmässa, konsekvenser vid skilsmässa och hur lärare kan bemöta barn i sorg. För att få svar på våra forskningsfrågor har vi utfört tio semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare i årskurserna F-6.

Syftet med uppsatsen är att formulera en utvecklingsstrategi för Piteå med målet att bli en framgångsrik skridskodestination. Frågeställningen blir således, hur kan Piteå bli en framgångsrik skridskodestination? Vi använde oss av en kvalitativ metod och för att samla material så utförde vi fem stycken intervjuer och bearbetade relevant litteratur kring destinationsutveckling. Vi arbetade efter en abduktiv ansats som står för en arbetsprocess som går från verklighet till teori, till verklighet och till teori igen genom att pröva formulerade teorier i verkligheten. Resultatet analyserades med förförståelse kring upplevelseproduktion och -ekonomi och vi kom fram till slutsatsen att en utvecklingsstrategi för att utveckla Piteå som skridskodestination bör innehålla arbetssätt för att; ?Arbeta med destinationsutvecklingen på en kommunal nivå ?Utföra- och tillämpa en riskanalys och en Beredskapsplan ?Bibehålla en ekonomiskt, social och miljömässigt hållbar destination ?Skapa en image för Piteå som vinterdestination ?Erbjuda evenemang av god upplevelsekvalitet Vi har kommit fram till att Piteå har stora möjligheter att bli en framgångsrik skridskodestination, för att åstadkomma detta krävs det att lokalbefolkning, kommun och näringsliv samverkar inom destinationen Piteå mot ett gemensamt mål.

Afrikansk hästpest (AHS) är en infektiös, vektorburen sjukdom som kan drabba hästdjur. Sjukdomen uppträder ofta subklinskt hos zebror och åsnor, medan mortaliteten hos hästar kan överstiga 90 %. Viruset sprids med Culicoides spp (svidknott), som även är vektorer för det närbesläktade blåtungeviruset (BTV). I nuläget förekommer ej AHS i Europa, men spridningen av BTV inom EU indikerar en möjlig risk för att även AHS ska kunna etablera sig. Klimatförändringar samt att hästar förflyttas i en allt högre utsträckning, bidrar också till en ökad risk för introduktion. Ett utbrott av AHS skulle medföra allvarliga konsekvenser för hästnäringen.

Det här examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett föräldrakooperativs bemötande och åtgärder ser ut när det gäller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgår från frågeställningarna:Har de två förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna när det gäller bemötande och åtgärder?En jämförelse mellan de två förskolorna görs genom en textanalys av två dokument, föräldrakooperativet har en kris och Beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmälningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsätt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar även upp anmälningsplikten förskolan står inför när misstanke eller oro uppkommer hos personalen.

Det är inte ovanligt förekommande att ambulanspersonal råkar ut för hot och våldshändelseroch enligt statistiken är detta ett problem som ökar hela tiden. Enligt Arbetsmiljöverket stårvård och omsorgssektorn för 60 % av samtliga anmälningar inom hot och våldskategorin.Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser och hanteringkring hot och våld i det dagliga arbetet. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativintervjustudie där fem intervjuer med ambulanssjuksköterskor genomfördes. Ur resultatetframkom ett generellt tema; utsatt för hot och våld, med fem tillhörande kategorier; otryggmiljö, säkerhetstänkande, förebyggande strategier, avledande strategier och känslomässighantering. Vidare påvisade resultatet att hot och våldssituationer inte enbart handlar omverbala hot eller våldshandlingar.