Afrikansk hästpest
beredskap och kontroll ur ett europeiskt perspektiv
Afrikansk hästpest (AHS) är en infektiös, vektorburen sjukdom som kan drabba hästdjur.
Sjukdomen uppträder ofta subklinskt hos zebror och åsnor, medan mortaliteten hos hästar kan
överstiga 90 %. Viruset sprids med Culicoides spp (svidknott), som även är vektorer för det
närbesläktade blåtungeviruset (BTV). I nuläget förekommer ej AHS i Europa, men
spridningen av BTV inom EU indikerar en möjlig risk för att även AHS ska kunna etablera
sig. Klimatförändringar samt att hästar förflyttas i en allt högre utsträckning, bidrar också till
en ökad risk för introduktion. Ett utbrott av AHS skulle medföra allvarliga konsekvenser för
hästnäringen. För en framgångsrik sjukdomsbekämpning är det viktigt med en god
övervakning samt effektiva kontrollmetoder.
Anmälningsplikt för sjukdomen råder inom EU och tidigare utbrott av AHS har rapporterats i
Spanien och Portugal. I Afrika söder om Sahara är AHS endemisk, dock antas en
underrapportering föreligga. Kontroll av sjukdomen sker genom vaccination,
förflyttingsrestriktioner och vektorkontroll. Alla medlemsländer är skyldiga att upprätta en
beredskapsplan mot AHS, vilket således stärker beredskapen inom EU. Vid utbrottet i
Portugal kunde sjukdomen bekämpas inom 13 veckor till följd av ett lyckat
bekämpningsprogram. Mer forskning är nödvändig för att utveckla ett säkrare vaccin samt
förbättra kontrollen av vektorer.