En fallstudie av kommunalt beredskapsarbete
Under och efter flodvågskatastrofen i Asien 2004 stod det klart att det svenska beredskapsarbetet hade brister i både planering och förmåga. Skolverket fann år 2006 att det finns skolor där personalen inte är medveten om att en beredskapsplan finns, även om den generellt sågs som viktig. En genomförbar beredskapsplan är viktig för att personal ska ha mental beredskap inför en kris. Det råder brist på undersökningar om beredskapsplanering inom representativa institutioner. Av denna anledning har jag under 2011 genomfört en fallstudie av hur Bodens kommuns Barn ? och ungdoms förvaltning framställer en beredskapsplan. Studien visade att det ofta är det sunda förnuftet som får avgöra beslut i beredskapshanteringen. MSB.se är en av huvudkällorna för ny information inom beredskapsområdet. Skolorna använder sig av information från BUF och arbetsmiljöverket vid beredskapsplanering. Skolorna ska använda sig avtillbudsrapporteringssystemet ?Stil? och WIS används under övningar. Geografiskt Informations System verktyg används främst av säkerhetssamordnaren och utomstående experter. Det är säkerhetssamordnaren som har det största ansvaret i beredskapsprocessen. I Boden kommuns Barn ? och ungdomsförvaltning är det främst den administrative utvecklaren som har det största ansvaret i framställningsprocessen. Säkerhetssamordnaren informerar Risk och Säkerhetsgruppen som består av förvaltningarnas representanter, representanter från polisen, försvaret, kommunala bolag och landstinget. Även dessa aktörer är med och påverkar. Övrig personal kan främst påverka framställningen vid övningar då deras förslag kan leda till revideringar.