Denna uppsats har haft fokus på att intervjua människor om deras tankar om Begravningar och fånga upp attityden kring Begravningar. Frågorna jag utgått från är om Begravningar inom Svenska Kyrkan ökar eller minskar, hur tendensen ser ut gällande borgerliga Begravningar? Vilka symboler är viktiga eller mindre betydelsefulla? Är det viktigt att man bevarar traditionerna som finns kring en Begravning eller kan man hitta på nya former? Finns det nya symboler man vill ha med? Den metod jag använt mig av är kvalitativ och jag har tolkat materialet enligt ett hermeneutiskt förhållningssätt. Jag har läst litteratur som varit relevant för uppsatsen. Resultatet utifrån de möten jag haft har gett bilden av att många vill ha kvar formen på en Begravning som den sett ut under lång tid då detta ger en trygghet.

Varje år träder ca 50 000 människor ur Svenska kyrkan och avsäger sig därmed rätten att begravas i Svenska kyrkans ceremoniella ordning och lokaler. Man träder ut ur kyrkans ordning, och ut ur kyrkans rum, men man träder inte in i något annat. Mitt kandidatarbete är ett försök att visa på en annan ordning och andra rum. .

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur jag som kyrkomusiker kan tänka när jag fritt får välja musik till en Begravning. Jag har utgått från två frågeställningar: vad som avgör om ett stycke passar på Begravning och vad jag som kyrkomusiker kan tänka på när jag fritt får välja musiken till en Begravning. Jag har arbetat utifrån mina egna åsikter och tankar angående Begravningsmusik och valt ut fem stycken som jag spelat in och analyserat utifrån ett Begravningsmusikaliskt perspektiv. Det resultat som jag har kommit fram till är att lugn musik; musik som registreras med svaga/mjuka registreringar; musik där solostämman kommer ?inifrån? musiken och musik som innehåller nedåtgående motiv passar som Begravningsmusik..

No abstract.

Islam är Sveriges näst största religion och därför är det väldigt viktigt att det finns bra och korrekt information kring hur man som muslim vill ha sin Begravning utförd, efter-som alla har rätt till en värdig Begravning. Uppsatsen uppmärksammar att det finns stora olikheter i hur man förhåller sig till och tolkar de muslimska Begravningsplatserna, och att man bör vara medveten om detta när man ska utforma en muslimsk Begravnings¬plats. Uppsatsen gör en dokumentation av de muslimska Begravningsplatserna på främst Östra kyrkogården i Malmö. I en undersökande jämförelse över hur gravplatserna ser ut nu samt hur de sett ut tidigare kan man konstatera att det har skett en förändring av gravarnas utformning, där de från 1980-talet är enkla och avskalade medan gravarna från 2000-talet har en stor variation av både gravstenar och dekoration på gravarna. Muslimernas Begravningstraditioner säger bland annat att det från ett dödsfall endast får ta 24 timmar innan den avlidne begravs, att kroppen inte får kremeras samt att Begravning ska ske utan kista och att den döde ska vara placerad i graven så att ansiktet är vänt mot Mecka.

Syftet med uppsatsen är att göra en jämförande studie mellan en församling från Svenska kyrkan och en från Pingstkyrkan med hänsyn till hur de anpassar sin religiösa praktik utifrån dagens sekulariserande samhälle. Detta med utgångspunkt i gudstjänst, dop, konfirmation, vigsel och Begravning. Vidare läggs det en extra betoning på gudstjänsten i form av deltagande observation, detta för att gudstjänsten har en central roll i kyrkan. Teorierna som används i studien är socialisering och sekularisering som kopplas till resultatet. Metoden som studien bygger på är kvalitativa intervjuer och deltagande observationer.

I mina intervjuer visade det sig att samtliga personer utom två inte var rädda för döden. Arlebrink skriver om psykologiska försvarsmekanismer och förnekande. Att döden inte kommer att drabba just mig, är ett exempel på en sådan mekanism.Det är tydligt att vi ser olika på döden beroende på vilken generation vi tillhör men också beroende på vilken erfarenhet vi har av att vara nära döden. Den yngsta intervjupersonen säger att ju yngre vi är desto odödligare tror vi att vi är. Hon tror också att oron blir större när man fått barn, en tankegång som Arlebrink skriver om.

Ju äldre vi blir, desto oftare konfronteras vi med döden. Någon eller några gånger under vår levnad får de flesta av oss också vara med om att beställa en Begravning. Alla som har den erfarenheten vet att det finns många olika Begravningsbyråer att välja på. Vilken byrå vi slutligen väljer kan bero på en mängd olika saker. Det kan vara ideologiska skäl som styr, liksom det kan vara tradition, tillgänglighet eller rekommendation från någon som tidigare haft god erfarenhet av en viss byrå.Lite förenklat uttryckt kan sägas att Begravningsbranschen i Sverige är uppdelad mellan SBF (Sveriges Begravningsbyråers Förbund) och Fonus.

Syftet med denna uppsats är att kartlägga vilka föreställningar som finns hos människor om vad som händer då vi dör. För att uppfylla detta har dels en enkätundersökning och dels fyra intervjuer genomförts. I analysen av enkätundersökningen, som ligger till grund för intervjuerna, har fem kategorier av föreställningar om vad som händer då vi dör kommit fram:* Himmel- eller helvetestanken* Reinkarnationstanken* Ateistisk / naturvetenskaplig tanke* En föreställning om att något högre men svårförståeligt händer* Ingen föreställning om livet efter detta.Analysen av intervjuerna behandlar följande kategorier inom ämnesområdet ?livet efter detta ? vad händer då vi dör??:* Intervjupersonernas föreställning om livet efter detta och hur de fått den* Föreställningens konsekvenser i livet* Förhållandet mellan vetenskap, religion och den egna föreställningen* Oförklarliga upplevelser och skyddsänglar* Meningen med livetDiskussion och slutsatser kring dessa kategorier återges under varje kategori..

Idag pågår på många ställen i landet en bortbyggnad av grönområden i städer och tätorter, samtidigt som behovet av gröna urbana miljöer växer. Dock finns det fredade ytor i våra städer ? kyrkogårdarna och Begravningsplatserna. Målet med det här arbetet är att, med avstamp i historien, ta reda på vilken roll dessa fredade ytor skulle kunna ta i våra framtida samhällen. Begravningsplatsen är en viktig plats för de levande lika mycket som för de döda. Det är en plats alla ska kunna komma till för att sörja och minnas, och både platsen och besökaren ska behandlas med respekt. Det här arbetet handlar om Begravningsplatsens historia i Sverige och Norden, hur den sett ut, hur den utvecklats och hur den använts.

Sociala medier och användningen av dessa a?r enormt utbredd, många är användare av de olika sociala nätverk som finns att tillgå. Men vad händer med individen när man väljer att la?mna sociala medier och den interaktion som de erbjuder? Denna C-uppsats syftar till att undersöka individens arbete med det egna jaget, i samband med ett avhopp ifrån sociala medier. Det reflexiva projektet som jaget utgör omförhandlas ständigt och undersökningen söker förståelse kring hur detta projekt tar sig form när en individ aktivt väljer att lämna de sociala mediernas värld.

The term euthanasia is derived from the Greek terms eu meaning good and thanatos meaning death, "good death". The penetrating captive bolt is an effective method of euthanasia, when use of drugs is inappropriate. The horse becomes immediately unconscious and falls to the ground. First after the blood is emptied from the body the horse is dead. The use of injectable euthanasia agents is a rapid and reliable method of performing euthanasia. The aim is to stop the flow of oxygenated blood to vital organs and tissues. The muscle relaxants may be used either in combination wih or following an anaesthetic dose of barbiturate, their use use as a sole agent is totally inhumane.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och beskriva socialt stödjande inslag som kan förekomma i det arbete som Begravningsentreprenörer utför i anknytning till anhöriga som beställer Begravning. Vidare att ta reda på hur Begravningsentreprenörer utformar sitt arbetssätt och sin verksamhet, utifrån att de arbetar gentemot en kundkrets som nyligen förlorat någon närstående. Metoden som användes var kvalitativ intervju, och materialet som samlats in genom intervjuer med sex Begravningsentreprenörer analyserades utifrån följande frågeställningar:Vilka stödjande/hjälpande handlingar, bemötanden och roller kan identifieras i Begravningsentreprenörers arbete samt möte med anhöriga? Vilka uppföljande stödjande funktioner kan finnas kopplat till Begravningsentreprenad? Hur inverkar Begravnings-entreprenörernas tankar om de anhörigas behov och situation, på arbetssätt och på utformningen av moment i Begravningsprocessen?Resultat: Begravningsentreprenörerna i förevarande studie ger socialt stöd med tyngdpunkt på kognitivt (vägledning/information) och praktiskt stöd, där man försöker att bemöta olika behov av t.ex. delaktighet, avlastning, struktur, förutsägbarhet, trygghet eller kunskap, i och kring momenten i Begravningsprocessen.

The purpose of this article is partly to find out how the burial grounds are used today and the needs of its visitors, but also to develop the character and expression of future burial grounds. My suggestions focus on burial grounds without religious attributes; something that, according to the burial law (Begravningslagen, 1990:1144), the manager of the burial ground is ordered to obey. In my design I aim to fulfill any requests regarding the place of burial that have been raised during my study. I have chosen the history of burial grounds as my starting point and will subsequently discuss their significance in today's society. I describe what distinguishes the burial ground throughout history from medieval times and onwards. Tradition and religion are closely linked regarding burial rituals.

This quantitative survey aims to highlight the impact of the meeting with the grief for customer advisers and representatives of funeral homes connected to the SBF (Sveriges Begravningsbyråers förbund). It also aims to demonstrate any differences between the sexes on this subject. Issues include: How does the person experience expectations and requirements in relation to their professional role? Does the person experience a personal impact due to the encounter with grief and death in their profession, in what way and to what extent? What consequences does the expectations, reactions and the possible impact result in for that person? What conditions does the person have to help cope with the professional role? Is there a gender difference in this experience? The theory base, which consists of theories taken from The Managed Heart: The commercialization of Human Feeling by Arlie Hochschild (2003) and descriptions taken from Yrke: Begravningsentreprenör. Om utanförskap, döda kroppar, riter och professionalisering by Anna Davidsson Bremborg (2002), has been fundamental in both the preparatory work and the analysis.