Kontext: I denna uppsats kartlades den intellektuella basen i forskningsfältet Astronomi. Mål: Syftet med denna uppsats var att studera strukturella förändringar som skett i det vetenskapliga fältet Astronomi mellan 1999 och 2013 och identifiera dess specialområden. Metod: Syftet uppfylldes med tre författarcociteringsanalyser, en för perioden 1999-2003, en för 2004-2008 och den sista för åren 2009-2013. Totalt hämtades 94642 artiklar för analys från de fem core-tidskrifterna Astrophysical Journal, Astronomical Journal, Montly Notices of the Royal Astronomical Society, Astronomy and Astrophysics och Publications of the Astronomical Society of the Pacific mellan åren 1999 och 2013. Resultat: De visade sig att de största specialområdena i Astronomins intellektuella bas tillhörde kosmologin.

Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning, utifrån egna erfarenheter och genom att läsa forskning fått en förståelse för att barns föreställningar om naturvetenskapliga fenomen inte stämmer överens med verkligheten. Det har också gett oss en uppfattning om att det saknas läromedel inom Astronomi för barn i de yngre åldrarna. Grundat utifrån detta valde vi att utveckla ett läromedel inom Astronomi.Läromedlet är tänkt att vara lättillgängligt och lättanvänt för lärare, samt att läromedlet ska uppfylla ett av de centrala kraven i Lgr 11 för årskurs 1 till 3 inom naturvetenskap: ?Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser?.För att kunna ta reda på vad ett bra läromedel är och på så sätt få tips till vårt eget så genomfördes en enkät på våra partnerskolor.

SammanfattningDe flesta barn fängslas och visar intresse för temat rymden och finner vanligtvis att det är ett mycket intressant ämne. Fokusgruppen har varit elever i årskurs 4-6 och efter några större bortfall var det slutligen elever ifrån 8 klasser som deltog, totalt 94 elever. Eleverna fick svara på en enkät där eleverna i både text och bild bland annat fick förklara hur de trodde att objekten i sol?jord?månsystemet samverkade och rörde sig i förhållande till varandra, vad de placerade i centrum för detta system, hur de såg på orsaken till årstider samt varför vi har dag och natt. De två pedagogerna som undervisade klasserna fick svara på några frågor om hur de såg på undervisningen om Astronomi, om den undervisningsmetod de använde sig av och på elevernas lärande och förståelse för ämnet Astronomi.  I denna undersökning kunde samma typer av missuppfattningar ses hos dessa elever, som de missuppfattningar som har dykt upp i en rad olika undersökningar som genomförts tidigare år med andra barn ifrån olika länder.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda på hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i år tre. Barnens svar kategoriserades enligt två olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende på vilken modell som användes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick.

Jag har tillverkat ett undervisningsmaterial, i form av en serietidning, som riktar sig mot elever i grundskolans tidigare år och i detta arbete utvärderas undervisningsmaterialet. Med syfte att utvärdera undervisningsmaterialet kartlades elevernas förkunskaper med hjälp av ett frågeformulär innan de fick tillgång till serietidningen. Då eleverna haft tillgång till serietidningen i 12 skoldagar gjordes en eftermätning, med samma frågeformulär som använts vid förmätningen, för att se om eleverna tagit till sig det budskap som materialet vill förmedla. Resultatet visade att alla elever utom 2 presterade bättre på eftermätningen än på förmätningen. På alla frågor utom 3 var det fler elever som svarade korrekt vid eftermätningen än det var vid förmätningen.

Möjligheten att bestämma sin position med ett par meters noggrannhet varhelst på jordklotetman befinner sig har med tillgången till GPS blivit möjligt för alla som investerar i en GPSmottagare,således även Försvarsmakten. GPS har dock begränsningar som gör att tillgångentill tjänsten kan blockeras med enkla medel av såväl systemets ägare som andra. I Försvarsmaktenfinns det anvisningar inför anskaffandet av satellitpositioneringssystem som gör gällandeatt detta endast skall utgöra ett komplement till andra redundanta metoder. För militäraändamål har GPS ofta integrerats tillsammans med tröghetsnavigering där de båda metodernakompletterar varandra. Utan tillgång till GPS kommer positionsfelet i ett sådant system efteren kortare tid växa sig stort.

Science center har visat sig vara en utmärkt plats för undervisning. Detta är en studie av på vilket sätt ett skolbesök på ett science center kan bidra till att målen för år 9 uppnås och om ett besök på ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. Särskilt studeras ämnesområdet Astronomi och kosmologi (universum och vårt solsystem) i ämnet fysik. Undersökningen är gjord på Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen är intervjuer och observationer.

Science center har visat sig vara en utmärkt plats för undervisning. Detta är en studie av på vilket sätt ett skolbesök på ett science center kan bidra till att målen för år 9 uppnås och om ett besök på ett science center kan utgöra ett komplement till den vanliga skolundervisningen. Särskilt studeras ämnesområdet Astronomi och kosmologi (universum och vårt solsystem) i ämnet fysik. Undersökningen är gjord på Universeum i Göteborg. Metoden i undersökningen är intervjuer och observationer.

Det här arbetet behandlar en del av Carl Friedrich Gauss livsverk. En historisk bakgrund om vetenskap ges från Euklides Elementa och om vetenskap från 1500?1800-talet. En inblick i Gauss barndom och ungdom samt hans liv och skolning,och vidare hans universitetstid beskrivs där fokus läggs på en 17-sidors regelbunden månghörning Gauss konstruerade utifrån Euklides teorier i Elementa. Gauss doktorsavhandling om Algebrans fundamentalsats från 1799 och dess bevis gås igenom.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

Denna studie har inriktat sig på elevers upplevelse av det extramurala lärandet. Studien genomfördes bland elever i år 6 vid en skola i Stockholms kommun. Undersökningen startade med att den undervisande läraren förberedde eleverna genom att genomföra lektioner om det naturvetenskapliga området ljus. För att få djupare kunskaper planerades ett studiebesök vid Vetenskapens Hus utställningar om ljus och Astronomi in. Efter besöket fick eleverna svara på en enkät och den undervisande läraren intervjuades.

This is a study in how astronomy has been taught and is being taught in Swedish schools from 1905 to this date with an emphasis on the latest 30 years. It concerns the regulations and methodical recommendations/curricula for Swedish junior high school/Swedish Comprehensive school for the years 1905, 1933, 1955, 1958, 1962, 1969, 1980 and 1994. The matter of integrating astronomy with other subjects and different methodical approaches is also considered. The problem with textbooks written only for one subject when the teacher tries to integrate subjects is emphasised.Physics textbook analysis shows that astronomy teaching has over the years developed, from being based on observations, to become more and more theoretical. It also shows that the amount of practical exercises has been fairly constant in physics textbooks during the seventies end eighties but now in the nineties varies a lot from textbook to textbook. The amount of liberty the textbook gives the pupil in finding knowledge and answers himself in the practical parts of astronomy was at its lowest during the seventies.

Utvecklingen under de senaste decennierna visar att färre elever intresserar sig för naturvetenskapliga studier och många har svårt att se meningen med innehållet. Det finns en omfattande forskning som visar att det inte är naturvetenskapen i sig som eleverna avfärdar utan att det mer handlar om hur innehållet hanteras i skolan. Utanför skolan verkar många ta del av viktiga diskussioner kopplade till naturvetenskap och ställer bland annat frågor till olika medier där forskare bemöter och svarar på allmänhetens intresse. Detta spontana intresse undersöks i detta arbete med hjälp av innehållsanalys. Urvalet är hämtat från två populärvetenskapliga tidskrifter med omfattning av 1492 antal frågor.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur elevers uppfattningar om de rörelser som sker i vårt solsystem stämmer överens med de vetenskapliga fakta som finns. I våra vardagliga situationer refererar vi till det vi med ögats hjälp kan uppfatta i fråga om vad som rör sig eller ej. Hur påverkas eleverna av de dagliga uttryck som de får höra sedan de är mycket små, och har de en möjlighet att med skolans hjälp förändra dessa tankesätt?Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer av elever i skolår 1 respektive 5. Detta för att se hur stor skillnaden är mellan de elever som inte har erhållit någon undervisning om solsystemet och de elever som ska ha uppnått de mål för fysik som skolverket har ställt upp.Eleverna som deltog i studien valdes slumpmässigt ur respektive klasser.

Företagens ökade nyttjande av jordens resurser och dess belastning på jordens biologiska processer, leder idag till ohållbara försörjningsflöden. Företagens beroendeställning till dessa ostabila flöden riskerar att hota företagens fortsatta existens. Med denna insikt genomgår samhället en hållbarhetsförändring med ökat intresse för det egna ansvarstagandet. Vad innebär ett företags ansvarstagande och hur ska detta ansvarstagande tas? Att lyfta in icke-finansiella aspekter i företagets arbetsprocess är ett populärt svar på denna fråga idag, vilken ofta belyser företagets hållbara ansvarstagande inom den egna verksamheten.Det kan ifrågasättas om företag är tillräckligt ansvarstagande genom detta agerande, då ovanstående tankesätt inte inkluderar den miljöpåverkan som företaget för orsak till utanför den egna verksamheten.