Vi har i examensarbete sammanställt rapporter, information, material och erfarenhet som Trafikverket har samlat på sig. Vi har i samband med nybyggnationen av trafikplats Rosersberg som mål att kartlägga händelseförloppet vid påträffande av Arsenik. Dessa uppgifter kommer från alla de involverade parterna som konsulter, entreprenör, geologer, mm. Även Sigtuna kommuns beslut kring omhändertagandet med avseendet på ?Miljö och Hälsa? kommer att studeras.

I Rosersberg har Trafikverket byggt en ny trafikplats under 2011-2013. Projektet stötte på komplikationer som ledde till att arbetet försenades främst på grund av förekomsten av Arsenik i jord, berg samt grundvattnet. Dessa förseningar ledde till att projektet försenades med ca nio och en halv månad till en merkostnad på över 30 miljoner kronor till följd av över 200 (ÄTA).Detta projekt behandlar grundämnet Arsenik i byggfasen och hur en hantering av ämnet bör gå till. Genom instudering av arbetsmaterial från projektet samt intervjuer med personer som varit inblandade har undersökningar gjorts och en sammanställning av dessa återfinns i rapporten. I rapporten har jag arbetat med att sammanfatta metoderna som Trafikverket arbetat med och hur projektet fortlöpt. Jag har även arbetat med att ta fram alternativa metoder för hantering och sanering av Arsenik för grundvatten, jord- och bergmassor.Problemlösning som jag sökt svar på är:? Hur man stabiliserar Arsenik och sedan hindrar det från att sprida sig från en nivå till en annan.? Hur man kan sanera och hantera Arsenik när det förekommer i produktionsskedet, med en rimlig lösning.? Hur man återanvänder sanerade massorna.? Hur utförandet av sanering kan göras på kortare tid och med mindre kostnader.Dag- och grundvatten samlades i dammar som därefter pumpades ut till vägdiken för att därefter luftas genom självfall till Verkaån.

En utvärdering av befintlig data från referensfasen av kontrollprogrammet för Grimstorp Lillesjön har utförts. De studerade parametrarna i rapporten är ytvatten- och grundvattenhalter (grundvattenrör och brunnar) av Arsenik och tre utvalda PAH (acenaften, fluoren och naftalen) ämnen samt fysikaliska-kemiska stödparametrar. För att bidra med information till kontrollprogrammet har i denna rapport statistiska parametrar beräknats i form av kontrollmål för årsmedelvärde och stickprov för de studerade parametrarna. Det har även i förväg angetts den förändring från kontrollmålet som kan påvisas enligt planerad provtagning. Arsenikhalterna har 1-5 ggr mindre relativa standard avvikelsen (CV) än för de tre valda PAH ämnena, där CV i många fall är över ett.

BAKGRUND: Arsenik i grundvattenbrunnar har blivit ett allvarligt folkhälsoproblem i Bangladesh. Mellan 35-57 miljoner människor riskerar att dricka Arsenikförgiftat vatten. Arsenik är cancerframkallande och Arsenikförgiftning är vanligast hos fattiga människor. Hälsoministern i Bangladesh meddelade 1996 att det uppstått en landsomfattande kris och att dödsfall rapporterats. Sida finansierade lån till grundvattenbrunnar i Bangladesh mellan 1992 och 2000 genom biståndsprogrammet RESP.

Kadmium, bly och Arsenik är ur hälsosynpunkt de mest kritiska metall(oid)erna i Glasriket och på många andra förorenade områden. Konsumtion av grönsaker som odlas på förorenad mark kan utgöra en hälsorisk eftersom växter tar upp föroreningar. Upptag i grönsaker sker främst från porvattnet via rötterna. För att skatta föroreningsupptag kan man tillsammans med halten i jord använda biokoncentrationsfaktorer (BCFs) för den aktuella grödan. En BCF visar förhållandet mellan halten i grödan och halten i jord.

Phytoremediation is a technique using the ability of plants to absorb pollutants in their biomass from contaminated soils and remediate it. The plants are then harvested and the soil gets purified. This method is more environmental-friendly than the normally used methods for soil remediation. Glasriket in Småland is an area with large amount of pollutants including arsenic, cadmium and lead. This area must be cleaned from these metals because of the high threat to the environment ant the health of people who live here.

I de svenska nationella miljömålen fastslås att samtliga förorenade områden som utgör ett miljöproblem skall vara sanerade innan 2050. Detta medför att det kommer att finnas stora mängder förorenade massor som skall hanteras. I den europeiska avfallshierarkin fastslås att återanvändning om möjligt skall prioriteras före deponering. Om avfallet ändå går till deponi skall det enligt förordningen om deponering av avfall genomgå någon form av behandling för att minska dess farlighet.I arbetet har försök på tre olika CCA-förorenade jordar med varierande sammansättning och föroreningsgrad genomförts. Försöken är genomförda på en lerig organisk jord, en sandig organisk jord och en sandig jord.

Det finns ca 80 000 misstänkt eller konstaterade förorenade områden i Sverige idag. Inom dessa områden kan det finnas växter, svampar, bär och frukt som tar upp föroreningar. Konsumtion av dessa vegetabilier innebär humanexponering av till exempel tungmetaller som i sin tur kan innebära en hälsorisk. Inom glasriket i Småland har det funnits 81 glasbruk. I glastillverkningen användes stora mängder tungmetaller.

Förorenad mark som konsekvens av gamla träimpregneringsanläggningar är vanligt förekommande i Sverige. Situationen i landet utgör idag ett miljöhot och alltmer resurser satsas på undersökning och sanering av förorenade områden. På fastigheten Hede kyrkby 79:1 i Hede har Härjedalens Trä AB under senare delen av 1900-talet bedrivit impregneringsverksamhet i form av tryckimpregnering. Idag ägs fastigheten av företaget Härjedalens Träförädling AB, som drivs av bröderna Staffan, Robert och Lars-Åke Grubb. Impregneringen är nedlagd och företaget har istället specialiserat sig på förädling av sågat virke genom hyvling och tillkapning.

Grundvattenmodellering av föroreningstransport   ? Ett uppdragsanpassat beräkningsverktygEmil Friberg Målet för detta arbeta var att bygga upp en modell i modelleringsprogrammet MODFLOW för spridning av förorenande ämnen i grundvattnet. Syftet med modellen var att finna en balans mellan den mycket enkla modellen som Naturvårdsverket har satt upp för förorenad mark och en fullskalig platsspecifik modell.Utgångspunkten var att studera litteraturen för att finna lämpliga generella parametrar som beskriver föroreningstransport i grundvattnet. Tre genomförda uppdrag med förorenad mark användes som referenskälla, men även för att evaluera den framtagna modellen. Föroreningarna som förekom i dessa uppdrag och som studerades i detta arbete är bensen, PCE och Arsenik.

Det ha?r arbetet ger en orientering i va?xters olika fo?rma?gor att rehabilitera miljo?skador och belyser mo?jligheten att anva?nda va?xternas essentiella och varierande fo?rma?gor i miljo?arbetet. De a?mnen som har skadlig inverkan pa? miljo?n kallas fo?r miljo?gifter. Ba?de globalt och i Sverige har omloppet av ma?nga miljo?gifter o?kat markant de senaste a?rhundradet.

During the last few years the presence of high arsenic (As) concentrations in ground water has been of major concern both internationally and in Sweden. Much evidence has been reported about toxic effects caused by arsenic. The carcinogenic effects and the possibility to measure the toxic impacts at low concentrations made the World Health Organisation (WHO) to reduce the guideline value from 50 to 10 ?g l-1 in 1993. In Sweden the corresponding reduction was implemented in 2003. Several surveys in Sweden have shown that high arsenic concentrations may occur in ground water.

Intresset för människans matvanor har varit stort sedan lång tid tillbaka. Matvaneundersökningar görs för att utvärdera huruvida människorna i en befolkning får sitt närings- och energibehov tillfredsställt. Det finns fler olika sätt att utföra matvaneundersökningar som exempelvis Food Frequency Questionnarie (FFQ), kostintervjuer och kostregistrering. Syftet med denna rapport var att göra en jämförelse mellan två olika metoder (som Livsmedelsverket använder för att ta fram konsumtions- och intagsdata), för att se hur resultaten skiljer sig dem emellan. Den första metoden var Matkorgen 2010, vilken grundar sig på Jordbruksverkets konsumtions- och försäljningsstatistik, och den andra metoden var Riksmaten 2010-11, vilken är en fyra dagar lång kostregistrering.

Den här högskoleavhandlingen beskriver designen av ett IF-filter samt hårdvarukonstruktion av en ny 77 GHz FMCW-radar demonstrator. Syftet med demonstratorn är att illustrera hur kisel germanium-, SiGe, teknologi kan användas istället för den mer vedertagna men dyrare gallium Arsenik-, GaAs, teknologin. Den gamla radar-prototypen vilken Acreo AB utvecklat är funktionell men behöver konstrueras om för att bättre kunna utvärdera radarprestandan. I avhandlingen presenteras grundläggande radarteori och ekvationer för att underlätta förståelsen av de olika systemblocken. Rapporten beskriver också systemarkitekturen och hur dess funktionalitet kommer att testas.

Hässleholms Renhållare AB är ett avfallsbolag som innehar en oljebehandlingsanläggning på deras centrala avfallsanläggning i Vankiva. På oljebehandlingsanläggningen tar de emot slam från oljeavskiljare och bilvårdsanläggningar samt i mindre mängd förorenade massor. Från behandlingsanläggningen utgår det en vattenfas som leds via ett avloppssystem vidare till det lokala behandlingssystemet för lakvattnet. I bolagets tillstånd för Vankiva avfallsanläggning har det föreskrivits att varje delflöde till den lokala behandlingen av lakvattnet måste kontrolleras för att inte fastställda gränsvärden för olja och tungmetaller ska överskridas. Under våren 2006 kompletterades avloppssystemet från oljebehandlingsanläggningen till lakvattenbehandlingen med en filterbrunn.