Detta examensarbete handlar om hur Arkitektens roll och arbetssätt förändras när det byggs industriellt med trävolymmoduler istället för traditionellt. Eftersom industriellt byggande är ett väldigt vitt begrepp har arbetets fokus främst varit på industriellt byggda flerbostadshus av trävolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trävolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf Trädgården har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade på att det industriella byggandet dras med en dålig syn sedan Miljonprogrammet. I dag är förutsättningarna helt annorlunda men människor är ändå rädda att industriellt byggda projekt är synonymt med monotont och idélöst.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka gränser som finns för Arkitektens arbete och hur de påverkar Arkitektens kreativitet. Gränser kan ha både en positiv och en negativ påverkan på kreativitet vilket utgör grunden för problemformuleringen. Simons styrmodeller i kombination med Einar Häckners teori om mjuk och hård information har använts för att göra en uppdelning av faktorer som påverkar kreativitet. Genom en fallstudie av fyra arkitekter på fyra olika byråer visas vilka gränser som fanns och hur de påverkar kreativitet. Synsättet har varit analytiskt med kvalitativ datainsamling och ett deduktivt arbetssätt.

Examensarbetet består av två fristående delar.Textdelen ?Att bygga staden i fyra dimensioner: några personliga reflektioner om Arkitektens roll som stadsbyggare? tar upp samhällsbyggande och stadsbyggande mot bakgrund av begreppet samhälle i dess sociala respektive fysiska innebörd, arkitektuppgiften i det offentliga rummet respektive den fysiska miljön som system, samt några olika aspekter på tidsdimensionen i stadsbyggandet: tidskrävande, långvarigt resultat, kontinuerlig process, föränderliga premisser, påverkan på vardagstiden och stadsrummens skiftande med tiden.?Heliodal i Rönninge: fakta och inspiration för dig som vill bygga villa? är en beskrivning av villaområdet Heliodal, dess karaktärsdrag och historia och förslag på hur de kan tillvaratas. Den är utformad som ett förslag till broschyr, riktad till privatpersoner som överväger att köpa tomt och bygga villa i området och baseras på en verklig detaljplan för ett omvandlingsområde i Salems kommun. Erfarenhetesmässigt kommer tillkommande bebyggelse sannolikt att mestadels bestå av kataloghus. I broschyren beskrivs områdets läge och historia, landskapets och den befintliga bebyggelsemiljöns karaktärsdrag, grunddragen i detaljplanen och konkreta förslag på hur den enskilda byggherren kan tänka vid val av hus och tomt för att få bebyggelsen och tomtens utformning att smälta in i området.

Stockholms bostadsmarknad är i nuläget avvaktande och försiktig. Bankerna är mycket selektiva i sina val gällande låntagare och själva lånets omfattning. Detta gäller både företag som driver projekt inom fastighetsutveckling och deras potentiella kunder, privatpersoner. Detta tillsammans med höga markpriser och produktionskostnader gör att byggherrarna får allt svårare att driva lönsamma bostadsprojekt. Med den rådande situationen på marknaden ligger utmaningen i att skapa rätt produkt som attraherar köpare och optimerar fastighetsvärdet.

Arbetet bygger på en jämförande undersökning mellan arkitekters-, mäklares- och bostadsköpares syn på interiöra kvalitéer i en bostad. Arbetet definierar mindre uppenbara faktorer i en bostad där värderingarna kan skilja sig åt. Undersökningen baseras på intervjuer med branschfolk samt enkätundersökningar riktat mot arkitekter, mäklare och köpare. Resultatet visar en tydlig skillnad i hur arkitekter, mäklare och köpare värderar arkitektoniska kvalitéer i bostaden. Nyckelord: Bostadsrätter, Nyproduktion, Arkitektoniska kvalitéer, Arkitekt, Mäklare, Köpare, Bostadsrättsägare, Flerfamiljshus, Lägenheter..

Tillämpningen av IT har länge diskuterats som en lösning på problem inom byggbranschen som uppstått genom den stora omvälvning som branschen genomgått under nittonhundratalet. Tilltron till att IT ska lösa problem inom branschen med höga kostnader, låg kvalité, dåligt fungerande informationsutbyte med mera är stor. IT har hittills kommit att underlätta den enskilda aktörens arbete men branschen har först nu aktivt börjat tillämpa IT för att förbättra byggprocessen som helhet och samarbetet aktörer emellan. BIM är ett tekniskt system som hanterar information och som visualiserar informationen för att den lättare ska kunna förstås av alla parter som är inblandade i ett byggprojekt. VDC eller ?virtuellt byggande? är ett samlingsnamn som beskriver tillämpningen av BIM genom hela byggprocessen.

Genom att funktionellt och materiellt svara på behovet om en varvsverksamhet på Beckholmen i Stockholm har världen och Arkitektens skapande uppstått och formulerats. Metoden har varit mångsidig och komplex, liksom världen. Narrativet blir enkelt, liksom tanken, då den är klar. Arkitektens arbete handlar, åtminstone i detta skede, om att utveckla sin självständighet, självmedvetenhet och världsuppfattning.Den rent organisatoriska uppdelningen av rummet på tomten kunde utföras med hjälp av uppställande och utsorterande av rimliga alternativ med avseende på funktion tills en ?bästa lösning? funnes inom den utsatta tid som ansågs vara nödvändig.

Ämnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt på dagens planeringsinstitutioner. Att allmänheten besitter unik kunskap om ett område som de lever i, eller på annat sätt brukar dagligen, råder det knappast några tvivel om. Allmänheten har kunskaper om ett områdes kvalitéter, brister och potential. Individer formar ett områdes sociala värden genom sättet på vilket de använder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap är väldigt viktig, och svår för en kommun att införskaffa genom vanliga områdesanalyser. Frågan är hur kommunen kan få ta del av denna kunskap.

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: Arkitektens, geografens och sociologens perspektiv.

För att förstå den fysiska planeringen krävs förståelse för de sammanhang i vilket planerandet utförs. Bebyggelsen består av många olika delar, byggnader, vägar med mera, som tillsammans utgör vidare strukturer. Det krävs insikt i hur bebyggelsen har vuxit fram för att förstå hur nya strukturer ska utformas efter som de är sammanlänkade och påverkar varandra. Den här uppsatsen är ett försök att identifiera begrepp för att bättre förstå dessa strukturer. En viktig insikt är den om att urbanisering är en komplex process och uppsatsen grundar sig på en indelning av Nils Lewan i tre olika synsätt på hur urbanisering kan ses: Arkitektens, geografens och sociologens perspektiv. Beroende på synsätt varierar graden av hur stor del av Sveriges befolkning som kan sägas vara urban ifrån 70 till nära 100 procent.

Den ?osynliga? arkitekten. Projekt: Dragonstallet Drottningholm, Gubbängsbadet, Årstagårdens bollplan. Många arkitekter arbetar i det fördolda. Deras arbete är inte utmärkande eller omtalat, men finns överallt runtomkring oss. Vardagliga byggnader förväntas finnas där, fungera och vara estetiska men de flesta människor tänker sällan på de skapande krafter som står bakom den byggda miljön.Den ?osynliga? arkitekten och dennes arkitektur, ur ett flertal aspekter, studerades.

I takt med att industrisamhällets fabriker tystnar övergår vi till ett informationssamhälle där råvarorna är idéer som förädlas till upplevelser. Samtida diskursiva skeenden som ett förpackande av och en estetisering kring äldre miljöer kan förklara den förvirring som råder kring vad som egentligen är autentiskt. Begreppet autenticitet är i sig dock lika förvirrande. Genom att vända bort blicken från människors användning av begreppet per se och istället undersöka de kvaliteter som relaterar till begreppet, möjliggörs ett perspektiv för att förstå kreativa processer, utveckling av idéer, värderingar, trosföreställningar och målsättningar. Upplevelseindustrin kan då förknippas med andra former av utbyten än ekonomiska transaktioner, däribland kreativ utveckling och existentiella känslor av att vara med i ett större sammanhang.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

Uppsatsen utgår från Märstas historiska bakgrund med fokus på perioden 1950-1970-talet. Mycket i Sverige präglas av miljonprogrammet under 1960-1970-talet och Märsta är ett exempel på detta. Å andra sidan är Märsta ett resultat av 1950-talets planering för en storflygplats vid Halmsjön. Märsta framstod i denna planering som en servicestad i anslutning till flygplatsen.Mitt syfte med uppsatsen är att undersöka hur aktörerna Märsta kommun, Märstadelegationen och regionplanekontoret arbetade med Märsta och använde den generalplan och den vision som utarbetades av Carl-Fredrik Ahlberg, professor i stadsbyggnad och arkitekt. Som geograf och Märstabo ger jag även min bild av Märsta som livsmiljö.

En systemarkitekts praktik besta?r till stor del av att tolka, beskriva och strukturera verksamhetsprocesser och -information som underlag fo?r fo?ra?ndrings- och utvecklingsarbete, oftast med sto?d av it-system. Professionen betraktas traditionellt som en teknisk ingenjo?rskonst. Men de problem jag sta?lls info?r som arkitekt handlar inte enbart om att designa tekniska system och kommunikation mellan maskiner, utan minst lika ofta om att hantera utmaningar relaterade till mellanma?nsklig kommunikation i komplexa situationer.Vad ha?nder om vi fokuserar pa? denna andra del av Arkitektens praktiska kunskap? Denna magister- uppsats handlar om spra?kets och kommunikationens roll i kontexten av ett systemutvecklingsprojekt.