Syftet med studie är att synliggöra de problem elever kan stöta på i övergången mellan Aritmetik och algebra. Detta gjordes dels genom att studera tidigare forskning på området samt genom intervjuer av svenska gymnasieungdomar för att undersöka hur den utländska forskningen förhåller sig till våra svenska ungdomars kunskaper inom samma område. Resultatet av intervjustudien är tvetydig då man både kan skönja ett mönster av att eleverna ser en koppling mellan Aritmetik och algebra men att de samtidigt uppvisar stor osäkerhet då de inte är helt säkra på om samma räkneregler gäller i båda fallen. Elevernas kunskaper inom Aritmetik är bristfälliga och det ger följdeffekter på deras kunskaper inom algebra. Det tycks alltså inte vara slumpmässiga fel som uppträder i övergången mellan Aritmetik och algebra utan de fel eleverna gör i algebra går tydligt att härleda till motsvarande fel inom Aritmetiken.

Specialundervisning och nivågruppering i matematik har inte så stor effekt (Bentley & Bentley, 2011; Giota & Emanuelsson, 2011) och vår skollag (2010:800) gör gällande att undervisningen ska ske inom klassens ram. Med detta som utgångspunkt designades denna studie. Studien genomfördes med 21 elever i år två under nitton lektioner. Syftet var att se om intensivundervisning med hjälp av strukturerad undervisning kan ge effekt på elevernas automatisering av additions och subtraktionstabellerna inom talområde 0-20. Studien genomfördes som en experimentell design med fältexperiment och metoderna i studien var deltagande observation, fältanteckningar och diagnoser.

Trends in International Mathematics (TIMSS) är en internationell studie som undersöker hur elever presterar i matematik och naturvetenskap i årskurs 4 och 8. Sedan första TIMSS undersökningen genomfördes år 1995 har matematikresultatet för svenska elever i framförallt algebra sjunkit, jämfört med andra länder som är med i undersökningen (Skolverket, 2012).Denna studies syfte är att undersöka förhållandet mellan Aritmetik och algebrauppgifter i läromedel för årskurs 3. Studien har använt sig av två olika läromedelsserier, för att kunna genomföra studien behövdes ett utarbetat och trovärdigt analysverktyg som svarade på studiens syfte. Därför används Bernsteins (1990) begrepp klassifikation och ramar för att undersöka hur gränserna mellan de olika matematikområdena Aritmetik och algebra i matematikläromedel för årskurs 3 upprätthålls.Resultatet visar att de fyra olika analyserade läromedlen innehåller väldigt få uppgifter om algebra. Den ena läroboksserien har ett tydligt förhållande mellan Aritmetik och algebrauppgifter, det vill säga att det finns en tydlig gräns mellan matematikområdena.

Syfte:Undersökningen handlar om att ta reda på om eleverna i år 3 får med sig goda grunder i Aritmetik. Grunder som skall ge eleven möjlighet att framledes nå målen för matematik i år 9.Syftet är att kartlägga grunderna inom Aritmetik för år 3, samt undersöka vilka faktorer som styr och påverkar undervisningen. Med utgångspunkt i ovan nämnda, analysera om eleverna i år 3 i en västsvensk kommundel har rimliga förutsättningar att nå målen för år 3 i matematik inom området Aritmetik. Syfte leder fram till följande forskningsfråga:Har eleverna i år 3 i en given västsvensk kommundel, rimliga förutsättningar att nå målen för år 3 i matematik inom området Aritmetik, utifrån de ramar som påverkar undervisningen?Teori:Den teori som ligger till grund för kartläggningen är didaktisk ämnesteori för matematik, vilken behandlas i litteraturgenomgången.

Syftet med uppsatsen har varit att studera om det som stod i Lgr62 gällande Aritmetik ansågs som progressivt och nyskapande för sin tid eller om läroplanen bara bekräftade tidigare åsikter som förekommit i dokument som fanns riktade mot folkskolan. Vidare var syftet även att bättre förstå vad Frits Wigforss i realiteten verkligen menade gällande Aritmetikämnet i matematikundervisningen. Detta skulle inte bara ske genom övergripande resonemangen utan avsikten var att vi bättre skulle förstå vad han verkligen menade i sina läroböcker.Vår huvudsakliga slutsats var att Lgr62 snarare bekräftade ett sätt att se på skolmatematikens innehåll och metodik som redan fanns än att läroplanen påbörjade en förändring. Vidare kom vi även fram till att  Wigforss faktiskt kunde realisera sina tankar från sin metodbok till skapandet av läroböckerna. .

Vid sifferseriell Aritmetik används ett antal parallella bitar för varje siffra. För att jämföra prestanda och effektförbrukning i förhållande till antalet bitar behövde Institutionen för systemteknik (ISY) en layout-generator för att enkelt kunna generera layout för en sifferseriell tvåportsadaptor. Layouten skulle göras i 0.18 mikrometer process. Antalet inkommande databitar och antalet koefficientbitar skulle vara variabelt. Stor vikt lades vid planeringen av layouten för att genereringen av adaptorn skulle fungera smidigt oberoende av de variabla parametrarna.

Detta examensarbete är en kvantitativ studie av elever på gymnasiet, årskurs 1, med målet att ge blivande matematiklärare en bättre insikt i elevers svårigheter med ämnet. Detta är gjort med hjälp av ett läs- och skrivtest och ett nationellt prov i matematik, kurs A. Både denna studie och tidigare studier visar att det finns ett samband mellan elevers läs- ochskrivsvårigheter och matematiksvårigheter. Men till skillnad från tidigare studier så ärmatematiken i detta arbete indelad i kunskapsområden, vilka är Aritmetik, algebra, geometri och statistik.Utifrån dessa kunskapsområden pekar arbetets resultat på att eleverna har svårast för algebra och geometri, medan de har lättast för statistik. Ett resultat som även tidigare forskning pekar mot.

Syftet med denna undersökning är att genom en empirisk studie försöka att se om det finns korrelation mellan svårigheter med ordavkodning och svårigheter med grundläggande Aritmetik. Det finns flera tänkbara samband mellan lässvårigheter och matematiksvårigheter enligt forskning. Aktuell forskning utgår från flera pers- pektiv och forskarna är inte överens om några enkla och tydliga samband. Vår undersökning omfattade en population på sammanlagt 104 elever, 69 med svenska som modersmål och 35 med annat modersmål. Urvalet bestod av elever i år 4 och år 5 från två skolor i två olika delar av Sverige.

The aim of this thesis is to look for signs of students? understanding of algebra by studying how they make the transition from arithmetic to algebra. Students in an Upper Secondary class on the Natural Science program and Science and Technology program were given a questionnaire with a number of algebraic problems of different levels of difficulty. Especially important for the study was that students leave comments and explanations of how they solved the problems. According to earlier research, transitions are the most critical steps in problem solving.

Matematiken är en vetenskap som är indelad i flera områden. Ett av dessa områden är Aritmetik som betyder räknelära. Tillhörande Aritmetiken finns ett antal egenskaper, räkneregler och räknelagar. Syftet med studien var att undersöka hur den associativa lagen beskrivs och uppfattas enligt matematikdidaktisk forskning. Arbetet är en litteraturstudie av matematikdidaktiska forskningspublikationer.

Implementering av FIR filter kan göras på olika sätt. I detta examensarbete har två olika varianter beskrivits med hjälp av VHDL, syntetiserats, simulerats och sedan jämförts med avseende på effektförbrukning..

I detta examensarbete har olika sätt att implementera färgrymdskonverterare i multipel konstant multiplikationsteknik beskrivits med VHDL, syntetiserats och jämförts med avseende på effektförbrukning..

För att elever ska uppnå målen i matematik under lågstadiet krävs inte endast förståelse i matematik utan även förståelse för läsning och språk. Från bl.a. scenarier under verksamhetsförlagd utbildning har vi uppmärksammat att lärare inte lägger fokus på detta lärandevillkor. Vidare har vi observerat att elever ofta ?fastnar? i sina matematikböcker och kontinuerligt behöver fråga om hjälp för att förstå vad de egentligen ska göra med uppgiften de tilldelats av läraren.

Bakgrund: Sett till internationella undersökningar under de senaste 40 åren har de svenskaelevernas resultat legat under genomsnittet förutom vid undersökningen 1995. Utifrån dettafaktum kan det sägas vara relevant att titta på hur kursplanerna har utformats gällande ettspecifikt matematiskt område, nämligen Aritmetik.Syfte: Undersökningen avser att granska hur innehåll och metoder gällandedivisionsalgoritmen, multiplikations- subtraktions och additionstabeller har beskrivits ikursplaner i matematik. I syftet ingår också att ta reda på en verksam lärares minnen avinnehållet och metoderna under tiden då de olika läroplanerna varit rådande.Metod: Textanalys som redskap och då genom en komparativ undersökning är detarbetssätt som används i denna undersökning. Kursplanerna som analyseras är: Lgr 62, Lgr69, Lgr 80 och Lpo 94. I undersökningen ingår även en intervju med en lärare.Resultat: Denna undersökning av kursplanerna presenteras i kategorier såsom innehåll,metod, språk, likheter och skillnader.

Syftet med studien är att undersöka samband som visas tydligt hos elever i både matematiksvårigheter samt fonologiska svårigheter. Studien har genomförts på elever i årskurs 7 som uppvisat matematiska såväl som fonologiska svårigheter. Resultatet baseras på en filmad observation där eleverna fått lösa ett urval uppgifter konstruerade utifrån svårigheter gällande grundläggande taluppfattning och Aritmetik. Elever med fonologiska svårigheter såväl som bristande arbetsminne visar sig ha svårigheter när det gäller att automatisera tabellkunskap såväl som utföra beräkningar gällande de fyra räknesätten..