Syftet med uppsatsen har varit att beskriva och analysera socialsekreterarens upplevelse av att arbeta med barn i en organisation vars syfte är att stödja medborgare som är i behov av det. Vi har undersökt hur socialsekreterarens yrkesroll påverkas av och samspelar med sin organisation och dess struktur. För att få en fördjupad förståelse av problemområdet har vi använt oss av en kvalitativ metod. Vi har utfört intervjuer med verksamma socialsekreterare. Där har vi funnit att de har utarbetat olika Arbetsstrategier för att förhålla sig till sin arbetssituation.

Bakgrund: Kunskap i teknik är en fråga om demokrati. I vårt samhälle behöver vi ett stort tekniskt kunnande för att kunna delta. Det är viktigt att människor har kunskap för att kunna vara med och fatta beslut om hur teknologin ska utvecklas (Skogh 2001). I arbete med barngrupper i teknik har man funnit att flickor och pojkar som går i skolan har olika Arbetsstrategier. Flickor funderar på hur de ska göra, diskuterar och frågar varandra innan de sätter igång med experimentet medan pojkar först brukar granska materialet och konkurrera med varandra om att testa sin lösning på problemet.

Forskning visar att arbetssituationen har försämrats betydligt under de senaste åren för socialsekreterare som arbetar med barnavårdsutredningar i Sverige. Den negativa utvecklingen beror på att högre krav ställs på socialsekreterarna idag samtidigt som det sker en decentralisering av organisationen, vilket har lett till en mer pressad arbetssituation och en hög personalomsättning inom socialtjänsten.Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med tvångsomhändertagande av barn och unga, upplever sin arbetssituation i tvångsomhändertagningsprocessen. Studien syftar även till att undersöka hur socialsekreterarna hanterar rollen som tvångsvårdsutövare.Studien är baserad på sex kvalitativa intervjuer, vilka utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten för studien visar att socialsekreterarna är tvungna att finna personliga strategier för att kunna hantera den påfrestande arbetssituationen samtidigt som de anser sig ha ansvaret att framföra barnperspektivet i samhället.Studiens slutsatser synliggör att socialsekreterarna upplever sig själva som ?Barnens väktare? samtidigt som de befinner sig i en ständig process för att finna fungerande strategier som underlättar arbetssituationen..

Ohälsosamma levnadsvanor bland barn och ungdomar är ett folkhälsoproblem. Ett av skolhälsovårdens uppdrag är att verka för sunda levnadsvanor hos eleverna. Syftet med studien var att undersöka skolhälsopersonalens upplevelser av att främja sunda levnadsvanor hos skolbarn i 6-10 års ålder vid kommunala grundskolor i Västerås Stad. En kvalitativ studiedesign valdes för att uppnå syftet. Datainsamlingen skedde genom sex individuella semistrukturerade intervjuer med skolhälsovårdens personal och en manifest innehållsanalys tillämpades för att analysera insamlad data.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka arbetssituationen för svenska manligasjuksköterskor, med fokus på beröring och strategier vid intimt omvårdnadsarbete. Nio manligasjuksköterskor med anställning på Akademiska sjukhuset i Uppsala intervjuades.Informanterna uppgav att de alla kände sig väl mottagna av sina kvinnliga kollegor och att de kändesig bekväma på sina arbetsplatser. Faktumet att de var män i en kvinnodominerad yrkesgrupp varinget som spelade in i någon större utsträckning, varken beteendemässigt eller i hur de blevbemötta. Informanterna såg alla arbetsuppgifter som en naturlig del av yrkesrollen, en roll de allakände sig trygga i. Att förklara syftet med intima procedurer samt hur de skulle genomföras och att ipotentiellt problematiska fall fråga om patienten hellre ville ha en kvinnlig sjuksköterska var deenskilt vanligaste strategierna.

SAMMANFATTNING Mycket av rapporteringen kring förskollärares arbetsvillkor består av ?eländesskildringar? (Westin 2003). Därmed är det lätt hänt att personalen positioneras som offer i sin yrkesutövningsroll. Jag var intresserad av att betrakta människorna som arbetar som förskollärare ur en annan synvinkel; nämligen som aktörer kompetenta nog att påverka sin situation och utföra ett engagerat arbete på arbetsplatsen. Strategierna de använder sig av för att nå dit kan förstås slå fel ? Aronsson, Astvik & Gustafsson (2010) beskriver t.ex.

Ett övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte är att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd och vilka kommunikationsverktyg de säger sig använda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och förhållningssättet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrån barns behov och förutsättningar. Pedagogerna menar att alla barn ska få stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.

Uppsatsen ställer frågan Vilka är konstens slumpmetoder och hur kan man förstå och förklara dem utifrån ett socialkonstruktivistiskt sätt att se på kreativitet? Med andra ord kan man säga att konsthistoriens slumpmetoder här dammas av och belyses i ett socialkonstruktivistiskt sken.Upprinnelsen till uppsatsämnet kommer av känslan att den egentligen hade kunnat handla om vad som helst. Allting kan bli intressant om man bara ger det en chans. Vinsten med ett slumpförfarande i valet av uppsatsämne hade varit att man sluppit valsituationen och att startsträckan troligtvis hade kortats ner betydligt. För det är just detta, som slumpmetoderna syftar till; att komma in i ett flöde.