Syfte: Studien syftade till att undersöka nyutexaminerade kvinnliga sjuksköterskors upplevelser avseende rondsituationen och Arbetsledarrollen. Metod: Kvalitativ deskriptiv studie. Åtta semi- strukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Nyutexaminerade sjuksköterskor upplever svårigheter att hantera ronden och rollen som arbetsledare. Trots sitt omvårdnadsansvar upplever sjuksköterskan att omvårdnaden prioriteras ner och att mer tid går till att fördela och utföra läkarordinationer i det dagliga arbetet. På arbetsplatserna saknas rondstruktur och praktisk vägledning i hur en rond ska gå till, vilket även upplevs som bristfälligt under utbildningens gång. Det finns otillräcklig kunskap och tid för att förbereda sig för en rond på bästa sätt.

This bachelor thesis is intended to point out differences within the supervisors? role and contribute in making the role more attractive. At present the information about how the supervisors? perspective varies on the supervisors? role and the introduction to it depending on work experience and education is unknown. Further it was investigated why the supervisors? role is seen as an entrance to the building industry and how to develop the role to encourage the supervisors to stay longer within it.In the collection of data we have been interviewing supervisors and studying literature.

Syftet med studien var att studera om arbetsledaren inom äldre omsorgen arbetade efter ett chefskap eller ett ledarskap. Studien är utförd med en kvalitativ ansats där vi genom personliga intervjuer med arbetsledare och medarbetare skapade oss en djupare kunskap över området. I bakgrunden beskrivs definitionen av ett chefskap och ledarskap. I ett avsnitt beskrivs även om kompetensutveckling vid delegering samt vilka problem som kan uppstå vid delegering. Utifrån intervjuerna med arbetsledarna framkom det att de har en stort administrativt belastning vilket bland annat ledde till en mindre närvaro hos arbetsgrupperna.

Syftet med detta examensarbete är att komma underfund med hur introduktionen kan förbättras för nyanställda arbetsledare utan tidigare erfarenheter från arbetsområdet. Examensarbetet är en respons på Peabs interna enkät som under ett antal år belyst hur medarbetarna bland annat ser på trivseln och arbetsmiljön på sin arbetsplats. Denna enkät är till för att finna förbättringsområden. Flera anger att de anser att introduktionen är otillräcklig och behöver förbättras.Denna rapport använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer av tio personer med koppling till yrkesrollen arbetsledare samt ytterligare tio kompletterande intervjuer.De huvudsakliga slutsatser och förbättringsförslag som dragits från intervjuerna är att nyanställda arbetsledare ska få tillgång till bättre arbetsbeskrivningar om hur Peabs arbetsmetoder och vad dess kärnvärden är och dessutom få klart för sig vad företaget har för förväntningar på de nyanställda.Större delen av intervjupersonerna ansåg att någon form av strukturerad utvecklingsplan var att föredra. Under rapportskrivandet upprättades följaktligen en sådan, som anger vilka moment och fördjupande kurser som är lämpliga för en nyanställd arbetsledare.

Byggbranschen, en unik och speciell bransch på många sätt, dels då varje projekt har unika förutsättningar och det är en salig blandning av olika typer av människor. Och dels för att det är så många olika arbetsgrupper med olika erfarenheter och bakgrund inblandade i ett byggprojekt. Arkitekt, konstruktör, projektledning, yrkesarbetare och någonstans mitt emellan yrkesarbetarna och projektledningen finns arbetsledarna, som är dem som ska leda arbetet på plats. Arbetsledarrollen är speciell i sig, då man fungerar som en länk mellan teoretikerna och praktikerna och detta kräver en bred kunskap. Man måste kunna prata båda språken.

Problembakgrund: Inom Kungälvs kommun är hanteringen av avgifterna inom hemtjänstenen omfattande administration och många olika personer involveras, allt från enhetschefer,administratörer till ekonomikontorets personal. I socialtjänstlagen finns reglerat att varjebrukare skall betala avgifter utifrån dennes ekonomiska förutsättningar, vilket medför att stortarbete läggs ner på att bestämma avgiften för respektive brukare. Hemtjänsten har intäkter på2,25 mkr och kostnader på 54,6 mkr, funderingar finns om inte hantering av avgifterna kostarmer än vad kommunen generar i intäkter från avgifterna. Möjligen skulle kommunen spara inpå att inte ta ut avgifter för verksamheten.Kommunen är inte tvingad att använda sig av avgifter men de används bland annat för attskapa rättvisa bland kommuninvånarna. De som nyttjar en verksamhet skall också betala förden.