Arbetskraftsinvandring har, under stora delar av 1900-talet, varit ett sätt för de svenska företagen att finna arbetskraft till den expansiva industrisektorn. Intresseorganisationerna på den svenska arbetsmarknaden, Landsorganisationen (LO) och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), ansåg att Arbetskraftsinvandring var en förutsättning för att trygga den svenska arbetsmarknaden. LO var trots detta kritiskt inställd till Arbetskraftsinvandring, då organisationen ansåg att lönekonkurrens bland arbetskraften kunde uppstå. Dock lyckades organisationen komma överens med SAF om att arbetskraftsinvandrarna skulle omfattas av de svenska kollektivavtalen och på det sättet undveks en konflikt på arbetsmarknaden. Under 1970-talet upphörde Arbetskraftsinvandringen till Sverige, vilket till stor del berodde på den ekonomiska nedgång som drabbade Sverige.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för Arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av Arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

Den 15 december 2008 genomfördes en reform för Arbetskraftsinvandring från tredje land i Sverige. Syftet med förändringen är att underlätta rekrytering utanför EU/EES och Schweiz för att minska bristen på arbetskraft. Genom att förenkla och utveckla systemet till ett av de mest öppna i världen, hoppas man locka till sig fler arbetare för att minska underskottet på arbetsmarknaden.Tidigare forskning visar att en reform som minskar restriktioner för inträde till landet, generellt kommer att resultera i ett ökat inflöde av migranter. I denna uppsats undersöks, med hjälp av en ekonometrisk analys, om Sveriges reform av Arbetskraftsinvandring gett en positiv effekt på antalet migranter som ansöker om ett arbetstillstånd. I den ekonometriska analysen används panel data, med data från före och efter reformen.

Avsikten med uppsatsen har varit att ur ett Arbetskraftsinvandringsperspektiv nå enfördjupad kunskap och förståelse kring Arbetskraftsinvandringen till Sverige medsärskilt fokus på rekryteringen av utländsk arbetskraft till Svenska Gummifabrik ABåren 1962-1973, samt att utröna vilka effekter denna Arbetskraftsinvandring har haftpå samhället Gislaved.Jag har genomfört fyra öppna intervjuer med jugoslaviska arbetskraftsinvandrare fråndenna period och sedan jämfört de tankar jag tagit del av med relevanta källor samtlitteratur om Arbetskraftsinvandringens betydelse. Det gav mig förutsättningar att sehur den rekryterade arbetskraftsinvandrarens berättelser förhåller sig till allmäntaccepterad litteratur i ämnet. Jag kan därigenom se om förhållandet skiljer sig pålokal och nationell nivå.Studien har resulterat i en ökad kunskap om hur Arbetskraftsinvandringen har gått tilloch motiverats av Gummifabriken när arbetskraftsbehovet var som störst. Detta harjag genomfört med hjälp av bevarat arkivmaterial, litteraturstudier samt dedjupintervjuer som genomförts. Undersökningens resultat visar att de invandradestankar väl stämmer överens med de källor samt litteratur jag presenterar ochundersökningen ger en förstärkt bild av redan skriven litteratur i ämnet.

Finland präglades under efterkrigsdecennierna av både ekonomiska och politiska problem. Finland hade ekonomiska problem efter att de varit med i Andra Världskriget, de skulle betala ett stort krigsskadestånd till Sovjetunionen och det krävdes stora summor för att återuppbygga landet. Det var på grund av de ekonomiska problemen stor politisk instabilitet i landet, Finland hade mellan 1950 och 1959 tretton olika regeringar. Push and Pull teorin användes till denna uppsats, Finland var ett typiskt push-land, det vill säga ett land med negativa förhållanden med hög arbetslöshet och stor bostadsbrist. Medan Sverige var ett pull- land alltså ett land som har ekonomiska framgångar och hög arbetslöshet och var därmed ett land som människorna från ett push-land flyttar till. Syftet med uppsatsen är att undersöka bakomliggande faktorer till varför människorna ville flytta från Finland och varför de flyttade just till Sverige.

Central labour market actors have come to an agreement ? Sweden is going to need labour migration. In spite of the agreement the actors disagree upon how the labour migration should be designed. This essay examines how the union organisation, LO presents labour migration in their rapports during the years 2000-2006. This is done through Laclau and Mouffes discourse theory and a merge with postcolonial theory.

Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten.Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder.

The following essay is a study about how migrant workers and immigration policies were discussed from Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, to the members of the union between the years 1960-1973. To find this out I set these questions: What sort of information appear in Mål och Medel concerning migrant workers and immigrant policies, and how does this change over time? How does Mål och Medel present the immigrant workers opinions? The method for the study is based on analyzing articles, interviews and others texts found in Livsmedelsarbetareförbundets union press, Mål och Medel, and what they want to inform the members of the union about. The study?s results have found that during the early parts of the 1960s immigrant workers were not included in the union press at all. Towards the late 1960s the immigrants were discussed, but in a manner which implied that immigrants are naturally exploited and therefore must the immigration be controlled better. It also discussed immigrants had some sort of ?adaptation problem? to the Swedish norm.

The aim with this paper is to investigate how the Social Democratic Party (SAP) deals with the question of economic migrants, or more specifically how the problem is represented by the Social Democratic Party, and how this representation has developed over time. The SAP's theory became recently contested by a competing theory that was caused by the predicted future demographic development in Sweden, combined with the EU's eastern expansion. The first factor contributed to the re-write of the theory, to a theory that saw economic migrants as a solution instead of a problem, in direct contrast to SAP's theory. The second factor was a direct threat to SAP's labour immigration policy. This leads to my second question, how did SAP respond to this pressure?The answers to these questions are achieved by using discourse analysis by applying a problem oriented theory on empirical material, constituting propositions, articles in mass media and parliamentary debates.

As scholars argue, there has been a rapid diffusion of civic integration policies in Western Europe the last decade. In the light of the debate about the extent of civic integration policies, recent studies have shown that the diffusion is limited to certain countries. Despite a flurry of literature based on civic integration policies, attention drawn to the implication of these policies has been quite inferior. This paper tries to examine what civic integration policies means in relation to immigration. Are civic integration policies used as an informal tool for the purpose of limiting certain groups of immigrants? I argue in this paper that the conditional factor in the civic integration policies creates a barrier for affected immigrants and their possibilities to gain long term residence.

I Sverige diskrimineras invandrarkvinnor inte bara för att de är invandrare utan även kvinna. Det finns även en stereotyp bild av invandrarkvinnan som beskriver henne som outbildad, underordnad hemmafru. Forskning visar att denna felaktiga stereotypa bild av henne inverkar negativt på hennes chanser till arbete och på hennes situation i arbetslivet. Denna bild måste ändras eftersom det finns forskning som visar att det finns grupper av invandrarkvinnor som har lika utbildning som infödda kvinnor eller högre utbildning än dessa. Fokus för denna C-uppsats är ett antal invandrarkvinnors positiva och negativa erfarenheter av det svenska arbetslivet.

Denna uppsats spänner över den mångkulturella skolan och språkutveckling. Dialogskolor är ett begrepp som föddes med Myndigheten för Skolutvecklings satsningar på de skolor som har sämst måluppfyllelse i Sverige. Det rör sig om ca 100 skolor som ingår i satsningen. Elever med invandrarbakgrund är överrepresenterade i dessa skolor. Denna undersökning är gjord på skolor från en kommun där åtta grundskolor ingår i projektet, som främst riktas till språkutveckling.

Till Sverige kommer det årligen ca 80 000 invandrare. Invandrarna kommer från olika kulturer och har med sig olika värderingar, normer och sociala influenser. De har en identitet som skapats utifrån det samhälle de tidigare levt i. Orsaken till att man väljeratt leva i ett annat land kan variera. Studier, Arbetskraftsinvandring och flyktingar är tre vanliga svar till varför man flyttar.

Invandrade kvinnor i Handels. Föreställningar om arbetskraftsinvandrade kvinnor i Handelsnytt 1961-1976. (Immigrant women in Handels. Conceptions of labour immigrated women in Handelsnytt 1961-1976).The primary purpose of this thesis is to analyze the written conceptions of labour immigrated women in Handelsnytt, a Swedish Trade Union magazine. The analyses of the conceptions are based on theoretical categories of class, gender and ethnicity.

Den demografiska utvecklingen resulterar i en generationsväxlingsproblematik för Sveriges regioner. Problematiken bottnar i stora åldersavgångar och en ny generation arbetskraft som inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden i önskad tid. Lundgren (2000) konstaterar att om inte åtgärder vidtas på såväl central som regional nivå kommer en stagnation ske på arbetsmarknaden vilket i förlängningen kommer att hota välfärden. De områden som identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av de demografiska förändringarna är (1) Förstärka integrationen av utlandsfödda och tillgripande av Arbetskraftsinvandring inom bristyrken, (2) motverka den förtida utslagningen från arbetsmarknaden, (3) öka kvinnors deltagande på arbetsmarknaden och (4) etablering av unga på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka tre Svenska regioners (Gotland, Dalarna och Norrbottens län) arbete med generationsväxling genom att besvara följande frågeställningar: ?Har regionerna tillsatt insatser för att främja en god generationsväxling? Vilka likheter respektive olikheter kan urskiljas? ?Har regionerna vidtagit åtgärder för att främja ett ökat arbetskraftsdeltagande inom de fyra kärnområden som har identifierats som centrala för att motverka de negativa effekterna av demografiska förändringar? Om så är fallet - vilka likheter respektive skillnader kan urskiljas? Då syftet är undersökning av rådande fenomen föreligger en fallstudie som grund för studiens metod.