Syftet med denna studie är att undersöka om elever har tillräckliga kunskaper för att klara av självständigt textilslöjdsarbete. Dessutom undersöks användningen av Arbetsbeskrivningar och hur dessa bör utformas för att gynna elevers självständighet. Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan som genomfördes 2003. Relevant forskning kring kunskap, läsutveckling och inlärningsstilar har granskats. Därefter har strukturerade intervjuer genomförts med 20 elever i år 6, där eleverna besvarat teoretiska frågor och genomfört praktiska uppgifter för att undersöka deras kunskaper inom textilslöjd.

Studier från Amerika och Storbritannien visar att introduktionsprocesser fokuserar för mycket påprocesser, policys och värderingar och mindre på de nyanställdas upplevelser när det gäller stress,stöd till att knyta kontakter med medarbetare och otydliga Arbetsbeskrivningar (Andersson, N. R,Cunningham-Snell, N. A. & Haigh, J., 1996 & Klubnik, J. P., 1987).En kvalitativ undersökning har utförts på AniCura Falu Djursjukhus.

Som rektor i kommunal verksamhet fo?rva?ntas man vara ledare, chef, utvecklare och arbetsgivare samtidigt som man a?r ansta?lld. Rektorers roll a?r ofta fo?rknippad med begrepp som komplexitet och otydlighet vilket go?r att det inte a?r enkelt att kunna axla denna typ av roll. Dessutom har tidigare forskning visat att det a?r vanligt att arbetet skiljer sig mellan organisationens formella dokument, sa? som Arbetsbeskrivningar och organisationsschema, och det faktiskt utfo?rda arbetet.

Föreställningar om arbete, familj och individ relaterar till distinktionen mellan privat och offentligt och hierarkiska sociala ordningar. Syftet med den här uppsatsen är att utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv undersöka hur föreställningar om "privata" och "offentliga" ordningar framträder i personliga assistenters Arbetsbeskrivningar. Uppsatsens empiri består av material från fem intervjuer med personliga assistenter.I Arbetsbeskrivningarna framträder föreställningar om familj, arbete och individ samverkande. Analysen visar hur diskursen om en oberoende individ, som framträder som central för och osynliggörande av personliga assistenters arbete, i materialet aktualiseras i relation till hegemoniska diskurser om arbete i det offentliga och familjen som en autonom, privat enhet. Offentligt avgränsas mot privat, men gränsen framträder som kontextuell, permeabel, instabil och elastisk.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka och beskriva hur föreståndare i mellanstora församlingar inom Evangeliska Frikyrkan upplever rollfördelningen mellan sig själva och församlingens styrelse. Styrelsens arbetsgivaransvar samt rollfördelningens konsekvenser för föreståndarens arbetsmiljö ingår också i studiens syfte. Studien utgår från ett induktivt angreppssätt med halvstrukturerade intervjuer som genomförts på telefon med sex föreståndare i Sverige. Informanterna beskriver ledarskapet ur tre perspektiv: dels att styrelsen och föreståndaren leder församlingen tillsammans, dels att styrelsen är överordnad föreståndaren, men också att föreståndaren har ett stort mandat. Arbetsgivarrollen innebär i de flesta fall en delegering av uppgiften till en personalansvarig, med varierande resultat.

Denna kandidatuppsats ämnar undersöka vilken typ av företagsledning som är vanligast på SF Bio AB. Undersökningen har genomförts på SF Bios biografansvariga som arbetar på biograferna runt om i landet. Syftet med denna uppsats är att beskriva ledningen bland dessa och undersöka om situationer i omgivningen har påverkat ledningsstilen. Undersökningen grundar sig på en kvantitativ studie där de biografansvariga får svara på påståenden som berör deras ledningsstil. Denna undersökning grundar sig på en analysmodell som vi har sammanställt och presenterat utifrån fyra olika perspektiv; attityd gentemot mål, uppfattning av arbetsuppgiften, relationen gentemot de anställda och självkänsla.

Företag brukar ge ut övergripande mål och Arbetsbeskrivningar, det vill säga funktionella roller, till sin personal. Dock är det lätt hänt att individer och grupper kan finna andra mål och roller, vilket kan leda till att arbetsgruppens medlemmar strävar åt olika håll. Vårt syfte är således att analysera vilka mål och roller individen kan ha i en arbetsgrupp samt hur detta kan påverka individen och samarbetet inom gruppen. Den metod vi har tillämpat grundar sig i en kvalitativ ansats, då det är fördelaktigt inom studier av arbetsmiljö, roller och gruppers vanor och beteenden. Vi har således observerat en arbetsgrupp och dess kommunikation samt genomfört intervjuer med nyckelpersoner.

Syftet med denna observationsstudie är att belysa den diskrepans mellan elevassistenters yrkesroll och funktion som vi uppmärksammat ute på fältet men också i den tidigare forskningen. Studien baseras på observationer av 5 assistenter i den integrerade förskolan och skolan samt på en innehållsanalys av 16 stycken platsannonser på arbetsförmedlingens hemsida. Resultatet har analyserats utifrån ett systemteoretiskt och specialpedagogiskt perspektiv där de huvudsakliga analysverktygen har varit begreppen systemisk obalans och logiska nivåer. Analysen har visat att assistenten rör sig mellan olika logiska nivåer i skolans system. Detta kan vara en bidragande faktor till att otydligheten i assistentens yrkesroll är stor. Resultatet av den genomförda innehållsanalysen visar att de kompetenskrav arbetsgivarna eftersöker är diffusa och ger utrymme för tolkning.

Utifrån personer födda på 1970- talet diskuteras vilka faktorer det är som bidrar till att känna arbetstillfredsställelse. Generationstillhörigheten påverkar attityden till arbetet och nya generationers värderingar skiljer sig från tidigare generationers. 70- talisterna är även speciella då deras första möte med arbetsmarknaden var en djup ekonomisk konjunkturnedgång som endas kan jämföras med 20- och 30- talens depression. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personer födda på 1970- talet känner arbetstillfredsställelse. Delsyften är att se om det finns könsmässiga skillnader i denna grupp samt skillnader på dem födda i Sverige och utanför Sveriges gränser.

Syftet med denna studie är att belysa specialpedagogens yrkesroll i förskola och skola samt skapa en djupare förståelse inom detta ämne. Studien tar även upp om arbetssätten skiljer sig åt i de olika verksamheterna. Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer. I studien intervjuas tio specialpedagoger på tio olika skolverksamheter, i fem förskolor och fem skolor, årskurs ett till sex. Intervjufrågorna handlar om hur specialpedagogerna ser på sin yrkesroll samt om i deras Arbetsbeskrivningar skiljer sig åt i de olika verksamheterna.

Syftet med studien är öka kunskapen om hur förstelärare på gymnasiet ser på sin tjänst och förstelärarens roll i kollegiet. Studien baseras på semistrukturella kvalitativa intervjuer med åtta stycken förstelärare i några kommuner i norra Sverige. Studiens fokus ligger på förstelärarnas syn på ledarskap, både ledarskap från huvudmän och skolledare och det ledarskap som de själva utövar på kollegorna. Resultatet visar att förstelärarna i stor utsträckning är nöjda med satsningen på karriärstjänster och det som lyfts fram som positivt är att satsningen känns som en bekräftelse på att detutvecklingsarbete som bedrivs på skolorna är värdefullt. Samtidigt framkommer kritik av kommunernas implementerande av tjänsterna.

Sammanfattning   Syftet med min studie har varit att undersöka lärares uppfattningar om hur olika undervisningsmetoder främjar mer självständiga elever på trä och metallslöjden.Jag har fördjupat mig i gällande styrdokument och tagit del av den nationella utvärderingen av grundskolan (slöjd) som genomfördes 1992 och 2003. Relevant forskning kring självständigt arbete har granskats. Därefter har halvstrukturerade intervjuer genomförts med sex trä- och metallslöjdlärare och observationer i respektive lärares klassundervisning. Jag har även kopplat mina studier till vad läroplanerna 1962, 1969, 1980 och 1994 säger om självständigt arbete. Resultatet visar att alla lärarna som deltog i min studie använde sig av gemensamma genomgångar, enskilda utförliga instruktioner, diskuterade problem och design med eleverna, använde Arbetsbeskrivningar, skisser, ritningar och litteratur för att få mer självständiga elever.

Syftet med detta examensarbete är att komma underfund med hur introduktionen kan förbättras för nyanställda arbetsledare utan tidigare erfarenheter från arbetsområdet. Examensarbetet är en respons på Peabs interna enkät som under ett antal år belyst hur medarbetarna bland annat ser på trivseln och arbetsmiljön på sin arbetsplats. Denna enkät är till för att finna förbättringsområden. Flera anger att de anser att introduktionen är otillräcklig och behöver förbättras.Denna rapport använder sig av en kvalitativ metod med intervjuer av tio personer med koppling till yrkesrollen arbetsledare samt ytterligare tio kompletterande intervjuer.De huvudsakliga slutsatser och förbättringsförslag som dragits från intervjuerna är att nyanställda arbetsledare ska få tillgång till bättre Arbetsbeskrivningar om hur Peabs arbetsmetoder och vad dess kärnvärden är och dessutom få klart för sig vad företaget har för förväntningar på de nyanställda.Större delen av intervjupersonerna ansåg att någon form av strukturerad utvecklingsplan var att föredra. Under rapportskrivandet upprättades följaktligen en sådan, som anger vilka moment och fördjupande kurser som är lämpliga för en nyanställd arbetsledare.

I anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter ingår det att verka i samband med larm vilket innebär signal som anger fara, exempelvis vid akuta tillbud som kräver omedelbara vårdåtgäder. Larmsituationer innebär att anestesisjuksköterskan lämnar sin ordinarie arbetsplats och invanda miljö. Anestesisjuksköterskan kan i larmsituationen tappa kontrollen över arbetssituationen om kunskaper och färdigheten är ofullständiga, vilket kan hota patientsäkerheten samt medföra vårdskada och vårdlidande hos patienter. Syftet med denna totalundersökning var att kartlägga vilka kompetenskrav som vårdenhetschefer ställer på anestesisjuksköterskor i samband med larm som sker utanför den normala miljön. För att svara på studiens syfte valdes en kvantitativ ansats med deskriptiv statistik samt kvalitativ innehållsanalys.