Sedan Apoteksmarknaden avreglerades har många nya aktörer etablerats, både stora Apotekskedjor och privatägda Apotek. Alla slåss de om samma marknad, den marknad som Apoteket AB hade innan avregleringen. P/S Apotek är ett nyöppnat Apotek på Sankt Eriksplan och deras uppdrag var att ta reda på vad kunderna efterfrågade hos ett Apotek. P/S Apotek hade tänkt erbjuda två unika tjänster som inte finns på andra Apotek, hälsokväll och specialistrådgivning.Syftet med denna uppsats är därmed:Att undersöka vad ett nyöppnat Apotek skall erbjuda för produkter, service och tjänster samt vilka kunder de skall satsa på för att erhålla marknadsandelar.  Fyra olika metoder har använts för att kunna nå fram till målet med examensarbetet:benchmarking, dold observation, kvalitativa intervjuer och enkätmetodik.

Den svenska Apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet Apotek ökat från dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats är att studera var de nyetablerade Apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprättat för att främja Apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget får för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade Apoteken har två tredjedelar etablerats på platser med mycket hög tillgänglighet. Ungefär 30 Apotek har upprättats på platser som innan omregleringen inte hade ett Apotek men inget nytt Apotek har lokaliserat sig på glesbygden.

Den 1 juli 2009 omreglerades den svenska Apoteksmarknaden, vilket innebar att det statliga monopolet avskaffades till fördel för privata Apoteksaktörer. Anledningen till denna omreglering var bland annat att öka tillgängligheten till läkemedel. Det är av intresse att undersöka om detta mål har uppfyllts i önskvärd utsträckning.Syftet för uppsatsen ligger i att undersöka den fysiska lokaliseringen av Apotek. En studie av lokaliseringen för Sveriges Apotek har genomförts, där hänsyn tagits till geografiska och strategiska inslag såsom exempelvis i vilken del av landet Apoteket finns lokaliserat, andra aktörer på platsen, ortens storlek samt andra närliggande faciliteter. Från den empiriska studien har framkommit att antalet Apotek ökat stort sedan omregleringen.

Uppsatsens syfta är att förmedla den syn på farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjänstgjort på Apotek i mer än 25 år. Metoden som jag använt vid mina intervjuer består av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter är Apotekare och två är receptarier. Fyra påbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i många år som Apotekstekniker innan hon blev receptarie.För tre av mina informanter som är pensionärer började arbetslivet på Apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid då Apotekaryrket fortfarande hade karaktären av ett skrå. De två andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fått nya arbetsuppgifter.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två Apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan Apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två Apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur Apotek externt kommunicerar om Corporate Social Responsibility (CSR) ut mot kund och huruvida det är en strategisk fråga för Apoteken. För att studera detta har tre stora aktörer på den svenska Apoteksmarknaden valts ut. En kvalitativ undersökning har genomförts med representanter från respektive Apotekskedja för att komplettera material till studien bestående av sekundärdata. Studien har visat på att det har betydelse om Apoteket i fråga är statligt ägt eller inte för hur de arbetar med att kommunicera CSR. Medan alla företag arbetar med att kommunicera CSR visar dock resultaten på vissa skillnader dem emellan.

Denna magisteruppsats har för avsikt att behandla hur en ägarförändring och omreglering påverkar organisationskultur och värderingar. Undersökningen har genomförts till stor del med hjälp av intervjuer bland butikschefer och medarbetare på Apotek Hjärtat Kista och Apotek Hjärtat Lidingö. Det författarna har kommit fram till är att de uttalade värderingarna har ändrats och att i nuläget läggs mer fokus på kunder än tidigare. Det är dock svårt att svara på om detta beror på de nya uttalade värderingarna eller om det är den förändrade marknadssituationen som påverkat de anställdas beteenden..

Den svenska Apoteksmarknaden har genom omregleringen 2009 förändrats från ett statligt monopol till en öppen marknad med fri etablering och fri konkurrens. Öppnandet av marknaden har lockat åtskilliga nya aktörer och antalet Apotek på marknaden har växt stadigt. Vågen av nyetableringar har orsakat en ökande grad av konkurrens med stagnerande tillväxt, vilket resulterat i att många Apotek upplevt svårigheter att nå lönsamhet. Med utgångspunkt i det turbulenta marknadsläget är studiens syfte att undersöka utifrån vilka villkor som Apotek kan etableras på den nya Apoteksmarknaden. I det teoretiska ramverket presenterar författarna en egen modell över etableringsprocessen som ämnar förklara samspelet mellan de etableringshinder och marknadsaspekter som ligger till grund för att möta konkurrensen med framgång.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två Apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan Apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två Apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

1 juli 2009 avreglerades det svenska Apoteksväsendet från att ha varit statligt ägt. Avregleringen har även lett till att man numera får sälja ett urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Avreglering av Apoteksmarknad har tidigare skett i Norge, Danmark och Island.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur och i vilken omfattning Apotekspersonal anser att deras arbetsmiljö har påverkats av omregleringen. För att besvara frågeställningen har tre intervjuer gjorts med personer ur olika personalkategorier på Apotek (en Apotekschef, en receptarie och en Apotekstekniker), och genom utdelning av enkäter till Apotek i södra Stockholm. Av 70 utlämnade enkäter insamlades 32 ifyllda från 11 Apotek i södra Stockholm.Intervjuerna gav olika utfall.

En ofullständig eller inaktuell dokumentation av läkemedel i Receptregistret och läkemedelslistorna kan leda till en sämre vetskap om vilka läkemedel som är aktuella att administrera samt till felmedicinering.Syftet med denna studie är att hos patienter med diagnosen artros undersöka förekomsten av avvikelser mellan recept i Receptregistret på Apotek, vårdcentralens läkemedelslista från ordinationsjournalen samt patienternas egen uppfattning om aktuell läkemedelsbehandling.Studien genomfördes dels som registerstudie genom avstämning av journaldata på aktuella läkemedelsordinationer från Stensö Hälsocentral mot sparade recept i Receptregistret och dels som telefonintervju med patienterna om vilka recept som utgör hans/hennes aktuella ordinationer.Av artrospatienternas recept i Receptregistret var 89 % aktuella och av artrospatiernas ordinationer i läkemedelslistorna på hälsocentralen var 69 % aktuella. Av alla artrospatienters ordinationer var det 52 % som var aktuella och som förekom i både Receptregistret och läkemedelslistorna.Trots att studien är begränsad i storlek och att patienterna bara rekryterades från en vårdcentral indikerar resultaten att det finns betydande skillnader mellan artrospatienternas aktuella medicinering, deras läkemedelslistor på vårdcentral samt Receptregister från Apotek. Genom att förbättra och göra regelbundna läkemedelsavstämningar efter ändringar i patientens läkemedelsbehandling, såväl på Apotek som inom sjukvården, kan antalet avvikelser reduceras, följsamheten hos patienterna kan ökas genom att det blir lättare för dem att veta vilka läkemedel som är aktuella att administrera och medicineringsfel kan reduceras..

Syftet är att undersöka och beskriva vilka faktorer det är som påverkar kunderna när de väljer ett lokalt Apotek och även undersöka möjliga samband som kan påvisas mellan upplevd kundlojalitet och några av de undersökta faktorerna.En kombination av en kvalitativ och en kvantitativ studie genomfördes, med huvudfokus på den kvantitativa metoden. Först gjordes miniintervjuer med tre olika Apotekschefer på en lokal Apoteksmarknad. Efter det genomfördes en kvantitativ studie bland kunder på de tre Apoteken. Respondenterna fick ta ställning till om påståendena stämde mycket bra, stämde bra, stämde mindre bra eller inte stämde alls. De insamlade data fördes sedan in i Excel där svaren analyserades.I analysen gjordes först sambandsanalyser genom klusteranalyser, spridningsdiagram och även stapeldiagram.

Att få korrekt och tillräcklig information om sin ordinerade läkemedelsbehandling är en förutsättning för att en patient ska kunna genomföra behandlingen på ett tillfredsställande sätt. Beroende på vilka underlag man använder sig av kan man få olika information. Ett resultat avanvändning av underlag som innehåller inkorrekt information kan vara felmedicinering som i sin tur kan få allvarliga konsekvenser för patientens hälsa.Syftet med studien var att, ur ett könsperspektiv, undersöka om Apotekskunder kände till olika underlag och vilka de använde sig av. Vidare undersöktes hur många som använde sig av ombud för inköp av läkemedel, om det var problem att hålla reda på läkemedelsordinationerna samt omfattning av avvikelser mellan antal av kunden angivna ordinationer och antal recept.Studien genomfördes på Apoteket Lejonet (Apoteksgruppen AB) i Kalmar med intervjuer av kunder som tillfrågades om underlag, ordinationer, eventuella problem och socioekonomiska förhållanden.Studien var en del av ett större projekt där andra studenter intervjuade kunder på andra Apotek och resultaten har sammanställts.Studien visade att 223 av 699 intervjuade (32 %) kände till Läkemedelslistan från patientjournalen; något vanligare bland männen än kvinnorna. En tredjedel av dessa använde sig av den som underlag.

Denna studie undersöker de förändringar som följt av att den svenska Apoteksmarknaden har omreglerats. Förändringar vi undersöker är avgränsade till området verksamhetsstyrning med inriktning på strategier, arbetsmetoder samt ledning & organisation. Vi har använt oss av New public management och teori om privatiseringar som behandlar organisatoriska förändringar som grund för undersökningen. Datainsamlingen har gjorts genom intervjuer med nio Apotekschefer samt insamling av sekundärdata från årsrapporter. Resultaten visar att reformen har lett till en konkurrensutsatt marknad karaktäriserad av låga marginaler och ökat kundfokus.

Den 1 november 2009 infördes en ny lag med bestämmelser som säger att det är tillåtet att bedriva detaljhandel utanför öppenvårdsApotek med nikotinläkemedel och vissa andra receptfria läkemedel. Under 2010, som var det första hela året då receptfria läkemedel fick säljas utanför Apotek, uppgick den totala försäljningen av dessa till ungefär 614 miljoner kronor. Det motsvarade ungefär 15 % av den totala försäljningen av receptfria läkemedel för egenvård. De läkemedel som säljs mest utanför Apotek är smärtstillande läkemedel, nässprayer mot förkylningsnästäppa och nikotinläkemedel.      Att receptfria läkemedel får säljas i dagligvaruhandeln påverkar sannolikt Apotekens omsättning. Hur mycket detta påverkat är dock svårt att säga, då även avregleringen av Apoteksmarknaden skett inom samma tidsperiod.