Detta arbete handlar om Antivirusprogram och vad det finns för hjälpmedel för hemanvändare utan teknisk bakgrund att finna det Antivirusprogram som passar dem bäst. Målet med arbetet är att producera en guide för hemanvändare som ska hjälpa dem inför deras val av Antivirusprogram. I detta arbete har tre olika metoder använts för att besvara de frågor och den hypotes som ställts. Först gjordes en litteraturstudie där bakgrundsmaterial inhämtades. Nästa steg var att genomföra intervjuer med experter inom området för att ta reda på vad guiden skulle innehålla.

Detta arbete handlar om Antivirusprogram och vad det finns för hjälpmedel för hemanvändare utan teknisk bakgrund att finna det Antivirusprogram som passar dem bäst. Målet med arbetet är att producera en guide för hemanvändare som ska hjälpa dem inför deras val av Antivirusprogram. I detta arbete har tre olika metoder använts för att besvara de frågor och den hypotes som ställts. Först gjordes en litteraturstudie där bakgrundsmaterial inhämtades. Nästa steg var att genomföra intervjuer med experter inom området för att ta reda på vad guiden skulle innehålla. Som sista steg utfördes en enkätundersökning som riktade sig till hemanvändare för att ta reda på om den framtagna guiden besvarade hypotesen.

Att skydda sin IT-miljö mot olika typer av intrång och attacker som till exempel trojaner,skadliga Java applets eller DoS attacker med hjälp av brandväggar och Antivirusprogramär två viktiga lager i skalskyddet.I den här uppsatsen undersöks hur väl ett Intrusion Prevention System skulle kunna fungera som ett ytterligare lager i skalskyddet. Fokus ligger på hur väl IPS-systemet klarar av att avvärja attacker, hur mycket tid som går åt till konfigurering och drift för att få ett fungerande IPS samt hur prestandan i nätverket påverkas av implementationen. För att mäta hur väl IPS systemet klarar av att upptäcka och blockera attacker utförs två experiment där ett mindre nätverk attackeras på olika sätt. I det första experimentet skyddas infrastrukturen av en brandvägg och klienterna är utrustade med Antivirusprogram. I det andra experimentet genomförs samma attacker igen fast med ett Snort IPS implementerat i nätverket.Resultatet av de genomförda experimenten visar att en IPS klarar att blockera ca 87% av attackerna, men nätverksprestandan påverkas negativt.

För att privatpersoner ska ha en möjlighet att skydda sig mot olika former av säkerhetshot finns det programvaror vars syfte är att agera mot dessa säkerhetshot. Programvaror som skyddar mot logiska säkerhetshot är exempelvis brandväggar, Antivirusprogram och antispionprogram. Säkerhetshot i form av spionprogram är en nyare företeelse och är i de flesta fall direkt riktade mot privatpersoner. Trots att undersökningar har visat att privatpersoner är medvetna om denna form av säkerhetshot är det få som vidtar åtgärder mot programmen. Syftet med undersökningen är därför att studera vilka faktorer som påverkar användningen av antispionprogram bland privatpersoner.

I samband med att ett företag skaffar en uppkoppling mot Internet öppnar det samtidigt för risken att bli utsatt för något av de hot som en Internetuppkoppling medför. Hot som i värsta fall kan medföra att ett företags informationstillgångar förstörs. Samtliga undersökta företag har infört ett grundläggande skydd i form av Antivirusprogram, brandvägg och kontinuerlig backup av viktig information. I vissa fall kan dock detta medföra en känsla av falsk säkerhet då åtgärder i form av uppdateringar bitvis var bristfälliga..

I arbetet med denna uppsats, har vi undersökt om brandväggar håller vad de lovar och om de i så fall ger full datasäkerhet. Vårt syfte är att, ur hemmaanvändarens perspektiv undersöka vad datasäkerhet innebär, hur hotbilden vid Internet-användning i hemmet ser ut och vad personliga brandväggar kan erbjuda för skydd. För att ta reda på detta gjorde vi följande frågeställningar: Vad är/innebär datasäkerhet? Vad skyddar en brandvägg mot? Vad skyddar brandväggen inte mot? För att besvara våra frågor har vi använt oss av tre metoder; litteraturstudie, test av tre stycken brandväggar och intervjuer med två personer med kunskaper inom datasäkerhet. Vi har med hjälp av metoderna kommit fram till att beroende på att en av de tre undersökta brandväggarna släppte igenom en trojan, trots att denna brandvägg sade sig stoppa sådana, så håller inte alla brandväggar vad de lovar.

Under de senaste åren har användandet av Internet ökat snabbt i världen och om man tittar på hur stor andel av befolkningen som har tillgång till Internet i hemmet är Sverige ett av de ledande länderna. Alla datorer med en uppkoppling till Internet kan bli smittade av spyware, men trots detta är inte många användare medvetna om riskerna som spyware innebär. Syftet med denna studie är att ge en bred bild av vad spyware är och vilka hot det innebär. Vidare vill vi undersöka hur medveten om dessa problem hemanvändaren är.För att uppnå syftet har vi använt en kvantitativ metod genom att skicka ut enkäter till användare av PC-datorer i hemmet. Vi har också använt en kvalitativ metod genom att studera litteratur och artiklar för att göra kopplingarna klarare.Spyware är program som övervakar en datoranvändares aktiviteter och fångar upp data om användaren som skickas till tredje part.

Datasäkerhet är ett viktigt ämne som många gånger är förbisett. Visst har man lärt sig att datavirus är farliga och att man måste ha Antivirusprogram men redan när det gäller hantering av användarkonton och lösenord brister många organisationer fatalt. Varför är det så? Har man inte lärt sig? Saknas kunskapen?Utifrån dessa frågor har vi undersökt Kriminalvården i Norrköping. Vi hade nog inte så höga tankar från början men vi kunde snart konstatera att visst finns det organisationer med ett genomtänkt säkerhetsarbete.

I arbetet med denna uppsats, har vi undersökt om brandväggar håller vad de lovar och om de i så fall ger full datasäkerhet. Vårt syfte är att, ur hemmaanvändarens perspektiv undersöka vad datasäkerhet innebär, hur hotbilden vid Internet-användning i hemmet ser ut och vad personliga brandväggar kan erbjuda för skydd. För att ta reda på detta gjorde vi följande frågeställningar: Vad är/innebär datasäkerhet? Vad skyddar en brandvägg mot? Vad skyddar brandväggen inte mot? För att besvara våra frågor har vi använt oss av tre metoder; litteraturstudie, test av tre stycken brandväggar och intervjuer med två personer med kunskaper inom datasäkerhet. Vi har med hjälp av metoderna kommit fram till att beroende på att en av de tre undersökta brandväggarna släppte igenom en trojan, trots att denna brandvägg sade sig stoppa sådana, så håller inte alla brandväggar vad de lovar. På grund av många användares omedvetenhet om farorna eller brist på insikt om sin egen utsatthet men även på grund av att hotbilden är så föränderlig, är det svårt, för att inte säga omöjligt att uppnå full datasäkerhet.

Till att börja med studerades vad bredband är samt vilka tjänster och aktörer som finns. Ett antal frågor ställdes till utvalda aktörer för att reda ut vad de erbjuder gällande tjänster, bandbredd, säkerhet mm. Sedan beskrivs några olika uppkopplingsmöjligheter: LAN, ADSL samt Kabel-TV, samt kort om vad framtiden kommer att erbjuda. För att ta reda på hur bredbandet används så valde vi tre grupper som vi intervjuade om deras bredbandsanvändande. Detta gjordes för att få en överblick om hur man använder bredband och vilka säkerhetsåtgärder man tagit som privatperson.

Dagligen interagerar människor med IT-system och internetanvändning har blivit en viktig del i många människors liv. Med fler användare än någonsin hanteras ofantliga mängder information och samhället ställer allt högre krav på IT-säkerhet. När det gäller att skydda sin integritet, tillgänglighet och sekretess vid internetanvändning fokuseras det ofta på tekniska åtgärder, såsom brandvägg och Antivirusprogram. De tekniska åtgärderna skyddar användaren till viss del, men det räcker inte för att förhindra ett bekvämt och naivt mänskligt beteende. När säkerheten brister beror det oftast på den mänskliga faktorn.

Samtidigt som användningen av internet i hemmet fortsätter att öka varje år sker det även en ökning av identitetsstölder på internet. Att detta har blivit ett vanligt problem i dagens samhälle kan härstamma i vår oerfarenhet när det gäller att förhindra och hantera olika typer av attacker. Privatpersoner erbjuds ingen säkerhetsträning eller dylikt såsom de anställda på ett företag utan måste på egen hand tillägna sig den kunskap kring identitetsstölder och dess skyddsåtgärder som krävs för att de skall kunna skydda sig mot brottet.Syftet med studien är att undersöka vilken kunskap privatpersoner förfogar över kring identi-tetsstölder på internet samt de skyddsåtgärder som kan vidtas för att skydda sin identitet. Stu-dien syftar till att svara på vilka skyddsåtgärder som privatpersoner vidtar för att skydda sin identitet och om det finns skyddsåtgärder som de har kunskap om men väljer att inte vidta och i sådana fall varför. En teoretisk referensram utformades genom en litteraturgenomgång inom området.

Den tekniska utvecklingen i samha?llet ga?r fortare och fortare frama?t. Idag a?r det inte ovanligt att mobiltelefonerna anva?nds fo?r att go?ra banka?renden, hantera e-post och vara aktiv pa? sociala medier. Tekniker och lo?sningar som utvecklas ska vara kostnadseffektiva och anva?ndarva?nliga, men a?r detta pa? bekostnad av informationssa?kerheten? Fra?gesta?llningar som har besvarat handlar om vilka sa?rbarheter i tekniken som angripare kan utnyttja fo?r att ta sig in i en telefon, hur det uppta?cks och vilka proaktiva a?tga?rder som kan implementeras.