I skolverkets rapport 353, som kom 2011, där utvärdering av befintliga Antimobbningsprogram har gjorts kan de ej rekommendera något av programmen. Trots att fler elever påpekar att skolorna har blivit bättre på att arbeta aktivt mot mobbning, så minskar inte antalet mobbade på skolorna (Socialstyrelsen, 2009). Vår studie syftar till att kartlägga hur en skola lyckas nå ut med sin antimobbningsplan till eleverna. Skolan där studien är gjord har ett eget utformat Antimobbningsprogram där vi via enkäter tar reda på om och hur eleverna uppfattar skolans förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling. Dessa enkäter har innehållit öppna frågor i förhoppning om att få eleverna att tänka efter på hur de svarar.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur väl inarbetad skolansAntimobbningsprogram var hos eleverna. Studien som gjordes var av enkvantitativ ansats där en enkätundersökning hos elever i årskurs nio genomfördesför att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visade att majoriteten aveleverna i årskurs nio inte kände sig bekanta med skolans Trygghetsgrupp. Mångahade heller inte koll på vilka som tillhörde Trygghetsgruppen och visste alltså intevilka de skulle vända sig till när mobbningen inträffade. Resultatet påvisade ävenatt elever som utsatts för mobbning inte haft kunskap om Trygghetsgruppensarbete.

Mobbning kan leda till psykiska svårigheter och försämrat självförtroende för offren och på lång sikt ett antisocialt och kriminellt beteende hos mobbarna. Syftet med examensarbetet är att utifrån Olweus (1973: 1991) forskning och åtgärdsprogram mot mobbning undersöka lärares attityder mot mobbning och Antimobbningsprogram. De frågeställningar som tas upp handlar om mobbningens karaktärsdrag, hur lärarna ställer sig till Antimobbningsprogram, om lärarna vet hur de ska agera vid en mobbningssituation och mobbning på den egna skolan. Det fanns även frågeställningar angående vilka attityder lärarna har till att ingripa mot mobbning, ha föräldrakontakt, utforma klassregler mot mobbning, diskutera mobbning under klassrådet och ha enskilda samtal med mobbarna och mobbningsoffren samt vilket samband det finns mellan ?behavioral beliefs?, attityd till beteendet, subjektiv norm, upplevd beteendekontroll, intention och beteende.

Detta examensarbete belyser hur svenska skolor arbetar mot mobbning. Mobbning är ett stort problem som orsakar stor oro bland skolbarn. 1969 ville läkaren Peter-Paul Heinemann uppmärksamma mobbning då han upptäckte att många barn blev mobbade och att vuxna inte brydde sig. 1973 forskade psykologen Dan Olweus kring pojkars beteende kring mobbning. Detta var början till antimobbningsarbetet.Det finns ett flertal Antimobbningsprogram och jag har valt att undersöka Friendsprogrammet och Olweusprogrammet.

Den här uppsatsen handlar om mobbing ur elevers perspektiv. Jag har valt att intervjua barn i åldrarna 8-12 år, och barnen kom från två olika grundskolor i mellan Sverige. Den litteratur som används är mestadels baserad på nordisk forskning. I studien redogörs för barnens uppfattning om vilka personligheter som mobbar och vilka som offren är. Hur ser barnen på fenomenet mobbing och hur kan lärare och elever, enligt dem, arbeta tillsammans för att förebygga mobbing i skolan.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

The purpose of this study was to highlight cyber-bullying and its place in today?s schools. Our aim was to research how schools with bullying prevention programs are equipped to handle and take action against cyber-bullying. Furthermore this study focuses on whether or not schools are responsible for cases of cyber-bullying. We also aimed to present teachers? general views and knowledge regarding this phenomenon.

Syftet med denna studie är att granska hur lärarna för åk 1-7 i en skola utanför Sverige arbetar förebyggande och åtgärdande mot mobbning inom ramen för Zero-programmet. Genom att ta reda på hur lärarna uppfattar mobbning och Zero-programmet vill jag bidra till forskningen som rör skolors aktiva insatser mot mobbning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer där informanterna fick beskriva sitt aktiva förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning samt beskriva sin uppfattning om mobbning och Zero-programmet. Ur mitt material kom jag att utläsa tre olika diskurser vad gäller synen på mobbning. Vad gäller utsagorna om det förebyggande och åtgärdande arbetet utkristalliserades diskurserna: noll-tolerans och återkoppling, uttalade förväntningar, omvårdnad och delaktighet.

Syftet med vår forskning har varit att jämföra elevers och forsknings syn på mobbning. Vi har jämfört hur elever och tidigare forskning definierar mobbning, hur deras syn på vad som utmärker en mobbare och ett mobboffer kan jämföras samt jämfört aspekten hur mobbningsförebyggande arbete kan gå till. Vi har låtit tre mellanstadieklasser i Linköpings kommun utgöra vår respondentgrupp. Som metod har vi använt oss av enkäter och intervjuer. Vi har funnit både likheter och skillnader i hur elever och forskning ser på våra frågeställningar..

I den här studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka kränkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste Antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. Utifrån texters innehåll har jag läst hur forskningen ser på orsaker till att kränkningar och mobbning uppstår samt hur den ser på vad som anses vara lämpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som träder fram i texter från tidigare forskning och i Antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstå olika utfall av Antimobbningsprogrammens aktiviteter.

AbstractThe purpose of this study is to find out how educationalists who are currently working in school-environments feel about antibullyingprograms. Do they think that the programs are working and do they feel that the measures that they use work as planned? The reason why I choose to investigate this topic is that it will always be at topic interesting to study. Bullying will unfortunately always exist in some way. The whole survey is made in a small/medium seized municipality in Sweden with about 12 000 inhabitants.

Detta arbete är en forskningsöversikt över kränkande behandling och mobbning av sexuella minoriteter i svenska och nordamerikanska skolor, samt skolors antimobbningsarbete och vilka förhållningssätt som verkar kunna motverka negativa trender. Ramen för uppsatsen är den svenska lagstiftningen om diskriminering och kränkande behandling av barn och ungdomar, som ställs i relation till forskning i skolor för att påvisa samband och skillnader mellan teori och praktik. Nordamerikansk forskning är inkluderad för att ge mer insikt i ämnesområdet och att bidra med ett transnationellt perspektiv. Den valda forskningen visar att sexuella minoriteter löper en högre risk att falla offer för kränkande behandling och mobbning, samtidigt som konsekvenserna är högst oroväckande i form av bl.a. nedsatt psykisk hälsa, depression och självmordsförsök.

Internationell och svensk forskning visar att mobbningen har ökat i skolan de senaste åren. Man har arbetat aktivt i Sverige för att förebygga mobbning men det tycks inte ske någon större förändring.   Syftet med vårt examensarbete är att undersöka pedagogernas uppfattningar om mobbning och kränkning samt deras mobbningsförebyggande strategier och metoder. Vi har ett intresse av att studera mobbning. För att fånga det vi eftersöker i syfte och frågeställningar använder vi en kvalitativ metod i form av intervjuer med nio F ? 6 lärare anställda på fyra olika skolor i vår kommun.   Resultatet av denna undersökning visar att alla respondenter tycker att mobbning är ett stort problem med tanke på de men som blir kvar hos de mobbade.

I läraryrket finns olika delar av yrkesetik som styr lärares handlande och inom denna etik finns olika former av ansvar. Denna studie behandlar lärares syn på ansvar kopplat till skolans antimobbningsarbete. Syftet är att belysa skolpersonalens uppfattning om ansvar samt deras synpunkter och värderingar kring ansvar kopplat till just antimobbningsarbete.Studien fokuserar både på det juridiska och det moraliska ansvaret som ligger på skolans personal i antimobbningsarbetet. Metoden för insamlingen av studiens empiriska material är kvalitativa intervjuer genomförda med två rektorer och åtta lärare i två olika delstudier.Resultatet i studien visar att respondenterna är eniga i de båda delstudierna kring att ansvaret för ett fungerande antimobbningsarbete ligger på all personal på skolan. Det resultat som skiljer sig mest mellan de två delstudierna är synen på ansvar.

Såväl internationell som nationell forskning påvisar att flertalet Antimobbningsprogram samt antimobbningskomponenter, som av forskare och experter förordats, i många fall kan vara ineffektiva tillika kontraeffektiva. Då varje fall av mobbning är unikt blir således metoden att bekämpa det också sådant. I Sverige har Skolverket (2011) gjort en omfattande undersökning där de försökt finna vilka antimobbningskomponenter som är bäst lämpade i förhållande till kön. Till detta har fler studier börjat uppkomma, där ansatsen har utgått från elevernas erfarenheter, föreställningar och reflektioner i syfte att finna diskrepanser och egeliteter med tidigare forskares resultat och kungörelser.Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka antimobbningskomponenter gymnasielever finner vara effektivast. För att uppnå detta har studien utgått från en kvantitativ metod i form av enkätundersökning på en större gymnasieskola i en medelstor svensk tätort. Resultatet visar att respondenterna tenderar att förespråka komponenter där interventioner från lärare är höga.