Uppsatsen undersöker småbolagseffekten under tidsperioden 1996-2005 på stockholmsbörsen. Inget statistiskt säkerställt samband mellan bolagens storlek och deras avkastning gick att finna. Detta till trots fann undersökningen tendenser till vissa mönster som skulle kunna härledas till småbolagseffekten enligt tidigare studier. Undersökningsmetoden var av kvantitativ natur och baserades på en jämförelse av två portföljer över åren. En portfölj innehöll de 15 största bolagen på stockholmsbörsens A- och O-listor och den andra portföljen bestod av de minsta.

Sedan finanskrisen har intresset att bibehålla en stabil finansmarknad stärkts. Desvenska systemviktiga bankerna, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank, reglerasav kapitalkrav enligt Baselackorden. En av de centrala frågorna har länge varitmöjligheten att ökade kapitalkrav påverkar bankernas totala kapitalkostnad. Intressantär att de svenska storbankerna redan uppfyller kraven på primärkapitalrelationen enligtBaselackorden, och har relationer på 5-10 % över lägsta nivå. Därför är studiensfrågeställning:Hur har ökade krav på primärkapitalrelationen påverkat de fyra svenska storbankernaskapitalkostnad?Utifrån denna frågeställning utgår studien från två huvudsakliga teoretiskautgångspunkter, Modigliani-Miller teorin om kapitalstrukturens irrelevans förkapitalkostnaden samt låg-risk Anomalin.

Sammanfattning Uppsatsens Titel: Veckodagseffekten på OMX Stockholm 30 Index Seminariedatum: 2007-06-07 Ämne/kurs: FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare: Amer Demo, Huso Musovic, Ken Persson Handledare: Göran Anderson Fem nyckelord: Anomali, veckodagseffekt, regressionsanalys, effektiva marknadshypotesen, hypotetisk-deduktiv metod Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om det förekommer någon veckodagseffekt på OMX Stockholm 30 Index under perioden 2000-2006. Ett annat syfte är att bidra med mer kunskap gällande Anomalier och veckodagseffekter. Metod: Uppsatsen utgår ifrån hypotetisk-deduktiv metod, vilket innebär att vi använder oss av redan kända teorier för att härleda en eller flera hypoteser som sedan testas mot empiriskt data. Denna hypotesprövning kommer att genomföras genom en regressionsanalys. Teoretiskt perspektiv: Uppsatsen har som utgångspunkt den effektiva marknadshypotesen (EMH) som teori.

SammanfattningTitel: Imorgon blir det börsfall! En studie om hur olika börser påverkar varandra i fördröjning.Seminariedatum: 28 maj, 2012Ämne/kurs: FEK 61-90 Kandidatuppsats i Corporate Finance, 15 poäng Författare: Stefan Koch, Malin Molin Handledare: Hans MörnerExaminator: Kent SahlgrenNyckelord: Anomali, Anomalier, veckodagseffekt, måndagseffekt, index, korrelation, S&P 500, OMXS 30, effektiva marknadshypotesenSyfte: Att undersöka ifall en eventuell Anomali på det svenska OMXS 30 indexet eller det amerikanska S&P 500 ger en effekt på nästföljande dag på det motsatta indexet. Om en veckodagseffekt kan påvisas och den fördröjda korrelationen mellan indexen är tillräckligt stark kan metoden användas för att generera överavkastning.  Metod: Vi använder oss av en kvantitativ ansats för att med hjälp av statistiska metoder svara på vår problemformulering. De metoder vi har använt är hypotestestning av medelvärden med ett z test, beräknat korrelationskoefficienten mellan de två indexen och utfört en multipel regressionsanalys med dummyvariabler.Slutsats: Genom vår analys kom vi fram till att en veckodagseffekt inte kan påvisas på någon av de två undersökta indexen. En korrelation kunde finnas mellan de två indexen, däremot går det att ifrågasätta om korrelationens styrka är tillräckligt stark att handla utifrån. För att generera överavkastning krävs dessutom att den extra avkastning som genereras med hjälp utav vår metod med korta aktieaffärer överstiger den eventuella transaktionskostnaden som uppstår vid aktiehandel, något vi starkt betvivlar att den gör..

?The myth of Palme- a textual analysis of the documentary Palme and its description of the social memory of Olof Palme as a norm or anomaly? by Emma Svanström aims to analyze how the directors of the documentary Palme choose to present Olof Palme to the future generations. Also the goal is to find out if their version presents Palme as a person who followed the norms or was divergent.To this purpose the thesis use textual analysis combined with a quantitative method in search of which persons the directors give the right to form the myth of Palme and which keywords they use to do describe him. To view the film as a social memory in the transformation to a myth the thesis use Jan Assmans theory of social memory and to find out if the documentary describes Palme as following the norms or divergent it uses Mary Douglas theory of anomaly.The results show that it is mainly the narrator and Olof Palme that gets to form the myth of him but also his family, friends, fellow employees and other persons that met him or was affected by his actions. Palme is discribed as special, intelligent, interested in social politics and able to act as he saw fit even if it was against the norms.

Genom våra undersökningar har vi kommit fram till att det uppstår en onormalt hög avkastning under januari månad, i jämförelse med resterande månader. Denna företeelse kan kallas för januarieffekten. Denna är tydligare inom vissa branscher, men så gott som alltid påtaglig under vår undersökta tidsperiod. De tre undersökta faktorerna verkar ha ett samband med januarieffekten för de olika branscherna, men detta samband är inte tillräckligt tydligt för att vara en entydig orsak till att januarieffekten uppstår..

Syftet med denna uppsats är att ytreda huruvida det existerar en semestereffekt på den svenska aktiemarknaden. Författarna har studerat Stockholmsbörsen via Affärsvärldens generalindex med perioden 1990-2005 som grund. Via en referensperiod har det påvisats att denna effekt tycks ha uppkommit under de senaste 20 åren. Anledningarna till detta tros främst bero på ett tilltagande intresse för aktiehandel och den påtagligt förbättrade infrastrukturen kring denna..

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken. Sammanfattning Titel Behavioral Finance? Empirisk studie av fullmåneeffekt på StockholmsbörsenSeminarium 2006-01-17/18/19Ämne / Kur's FEK 582 Kandidatseminarium, 10 pFörfattare Björn Antonsson (800608-4654) Carl Källstrand (800403-3554) Johan Sandh (810225-1553)Handledare Tore ErikssonNyckelord: Behavioral Finance, Indexstudie, Anomali, Fullmåne, Effektiva marknaderSyfte Syftet med vår uppsat's är att undersöka förekomsten av fullmåneeffekt på Stockholmsbörsen.Metod Vi kommer att tillämpa en abduktiv ansat's (en kombination av induktiv och deduktiv ansat's) eftersom vår kvantitativa indexundersökning, med klart induktiva förtecken till stor del kommer att kombinera's med den mer deduktivt inriktade appliceringen av relevanta teorier. Indexundersökningen genomför's för att vi sedan, baserat på induktiv metodik, ska kunna angripa och behandla presenterade hypoteser och problem.Teori Behavioral finance som disciplin vinner mark i den allmänna finansiella diskursen såväl på ett akademiskt, som på ett praktiskt plan. Hypotesen om de effektiva marknaderna (EMH) anse's i USA, där den mest omfattande forskningen äger rum, ha förlorat stor del av sin autenticitet och ersatt's av bland annat behavioral finance teorier.

Likviditetsfällan är en ekonomisk Anomali där expansiv penningpolitik blir verkningslös för att transmissionsmekanismen genom vilken penningmängdsökningar påverkar produktionen inte fungerar normalt. Makroteorin tenderar att bortse från de delar av teorin som krävs för att analysera likviditetsfällan. Det handlar främst om elasticiteten i efterfrågan på realbalans och hur den påverkar LM-kurvans lutning. Klassisk IS-LM-analys tenderar dessutom att inte betona den intertemporala dimensionen i konsumtions- och investeringsbeslut, vilket kan ha en avgörande betydelse vid en likviditetsfälla.Mycket tyder på att den amerikanska ekonomin är på väg att fastna i en likviditetsfälla som ? om den inte neutraliseras av en framgångsrik stabiliseringspolitik ? kommer ha negativa effekter för hela världsekonomin..

Huruvida aktiemarknaden är effektiv eller inte har implikationer för hur världens samlade besparingar bäst ska allokeras. Den här uppsatsen försöker finna Anomalier genom att använda kända nyckeltal. För att undvika dubbelhypotesproblemet genomförs studien med två inriktningar, dels att använda årsavkastningsdata och dels att använda avkastningsdata runt rapportdatum som approximation av årsavkastningen. Över lag erhålls insignifikanta resultat för nyckeltalen. Avkastningen runt rapportdatum är endast svagt korrellerad med årsavkastningen.

Syftet med uppsatsen är att utreda om en långsiktig överreaktion kan påvisas på Stockholmsbörsen. Vi diskuterar även olika bakomliggande orsaker till våra resultat. Undersökningen genomförs med en metod som utvecklades av De Bondt och Thaler, vilken vi delvis vidarutvecklar. Vi utreder huruvida en contrarianstrategi ger en positiv överavkastning. Vår test av överreaktionshypotesen görs på lång sikt (3 år) under perioden 1950 till 1997 med tre olika contrarianstrategier.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av statistiska tester utvärdera om den egyptiska börsen uppvisar tecken på svag effektivitet. Om vi finner en veckodagseffekt i regressionsanalysen och därmed kan påvisa att CASE inte är svagt effektiv, avser vi att testa om marknadsrisken kan förklara veckodagseffekten. Uppsatsen syftar också till att diskutera orsakerna och konsekvenserna till effektiviteten på Egyptens börs. Vi vill därigenom bidra med relevant information till investerare världen över som överväger att investera på den egyptiska börsen. Resultaten från den multipla regressionsanalysen, varianstestet och runstestet pekar på att Egyptens börs inte är svagt effektiv.

Aktiesparandet blir allt mer utbrett. I och med detta strävas det efter en så hög avkastning som möjligt, placerare vill helst slå index. Huvudantagandet inom finansiell ekonomi är att marknaden är effektiv, vilket speglas i den effektiva marknadshypotesen. Om marknader är effektiva bör det inte vara möjligt att generera överavkastning och Anomalier som kan utnyttjas som investeringsstrategier borde inte förekomma. Studiens syfte är att undersöka förekomsten av Anomalier, mer precist: P/E-talseffekten, januarieffekten och julieffekten, under perioden 2000-2010. Forskningsprocessen är av deduktiv karaktär, då redan befintliga teoriers riktighet testas med hjälp utav empiriska observationer. Vidare har vi vid studiens genomförande tillämpat ett kvantitativt tillvägagångssätt.Studien visar inte på några statistiskt signifikanta resultat då det gäller förekomsten av P/E-talseffekten.

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning.Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderAnomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret.

Bakgrund: Effektiva marknadshypotesen innebär att det inte går att utnyttja systematiska avvikelser på marknaden. Trots det finns det etablerade investeringsstrategier som investerare använder sig av för att generera överavkastning.Syfte: Syftet med studien är att undersöka huruvida det går att generar överavkastning genom att investera i företag som uppvisar en låg eller hög EV/EBITDA-multipel. Variablerna bransch och risk kommer även att undersökas med utgångspunkt från den eventuella förekomsten av en investeringsstrategi som genererar överavkastning.Genomförande: Teori inom området har byggt upp en grundförståelse för problemet, empiri har sedan hämtats från de olika företagen för att få fram EV/EBITDA-multiplar till de ingående portföljerna i studien. Aktiekurser har även inhämtats för att bygga grunden till empirin. Resultatet har sedan jämförts med OMXSPI samt med den riskjusterade avkastningen.Resultat: Av resultatet framkommer att det går att utnyttja en investeringsstrategi där investering görs i låga EV/EBITDA-multiplar.