Syftet med föreliggande studie var att undersöka anknytningsteorin i relation till arbetslivet. Anknytningsteorin behandlar samspelet mellan omvårdnad och anknytning. Teorin omfattas av olika Anknytningsstilar: trygg, undvikande och ängslig, som människan utvecklar beroende på hur de behandlas av sin primära vårdnadsgivare under uppväxten. Det huvudsakliga syftet var att undersöka om trygg Anknytningsstil genererar hög arbetstillfredsställelse. Studien utgick från Self Determination Theory som bygger på att behoven autonomi, kompetens och samhörighet bör uppfyllas för att skapa motivation och därmed nå högre tillfredsställelse.

Anknytning kallas de känslomässiga band som utvecklas mellan människor. Hur anknytningen gestaltar sig mellan barnet och barnets föräldrar har betydelse för individens hälso- och psykopatologiska personlighetsutveckling och fungerande. Forskningen har identifierat olika Anknytningsstilar. Den Anknytningsstil en person har, kan förändras under hela livscykeln. Syftet med studien var att ta reda på vilka likheter och olikheter som fanns mellan individer med olika Anknytningsstilar samt vad som kan ses underlätta och försvåra anknytningstrygghet.

Det huvudsakliga syftet med föreliggande undersökning var att beskriva självobjektifiering hos gymnasie- och högskolestudenter. Köns- och ålderskillnader utforskades. Vidare undersöktes samband mellan självobjektifiering och Anknytningsstil. Metoden för undersökningen var självskattningsformulären ?The Relationship Questionnaire? och ?Trait self-objectification Questionnaire?.

Anknytningsteorin betonar det viktiga samspelet mellan barn och vårdnadsgivare som resulterar i trygg, otrygg/undvikande eller otrygg/ambivalent Anknytningsstil. Anknytning representeras genom inre arbetsmodeller vilka färgar individens syn på sig själv och sin omgivning. Dessa synsätt tenderar även att vara stabila längs livet.  Begreppet motivation rymmer flertalet motivationsorienteringar som ligger till grund för individens handlingar. Syftet var att undersöka om Anknytningsstil kan relateras till individens inre och yttre motivation i arbetet. Ytterligare syfte var att studera inverkan av kön, ålder, utbildning och/eller civilstånd på denna relation.

Syftet var att utvärdera en ny intervju, SRF-ED, Symptomspecific Reflective Functioning - Eating Disorders. Intervjun blev validerad i förhållande till ätstörningssymtom, Anknytningsstil och affektmedvetenhet. Sammanlagt deltog 22 personer, 21 kvinnor och en man. De intervjuades med SRF-ED samt ACI-S/O (Affect Consciousness Interview ? Self/Others) och fyllde i självskattningsformulären ENR kortform (Erfarenheter i Nära Relationer) och EDE-Q version 6,0 (Eating Disorder Examination Questionnaire).

Syftet med studien var att se om och hur en individs Anknytningsstil påverkar valet av relationer under barndomen, tonårs- och nutid. Utgångspunkten var Bartholomew och Horowitz (1991) fyra Anknytningsstilar och frågeställningen var: Kan man med kvalitativa intervjuer se likheter respektive skillnader mellan de fyra grupperna med avseende på uppväxt, val av relationer och vad en individ anser vara en nära respektive ytlig relation. Med hjälp av enkäten Relationship Questionnaire valdes sju deltagare ut för intervjuer. Den semistrukturerade intervjuguiden gjordes av författarna utifrån Adult Attachment Interview och Relationship Questionnaire. Resultatet visade att Anknytningsstilen är densamma i barndomen och i vuxen ålder och att den påverkar vänskaps- och kärleksrelationer för grupperna secure, preoccupied och fearful men inte för gruppen dismissing.

Hur personlighet och attribut påverkar arbetsprestation har längevarit ett aktuellt forskningsområde inom organisationspsykologin. Vipresenterar i vår studie Anknytningsteori, samt hur Anknytningsstilaroch beteenden kan kopplas till arbetsrelaterade situationer ochproblem. Anknytningsteorin försöker förklara människorsinterpersonella relationstendenser. Med hjälp av mätinstrumentetAttachment Style Questionnaire (ASQ) undersöker vi poliser (n=50)och sjuksköterskors (n=83) Anknytningsstil för att ge grund för vårahypoteser om yrkesdoktrinens påverkan på fördelningen avAnknytningsstilar. Statistiskt säkerställda skillnader existerargrupperna emellan vad gällande anknytningsbeteende där poliseruppmäter högre värden på målinriktade delskalor och sjuksköterskorhögre på relationsbaserade.

I detta arbete söks svar på frågan om Anknytningsstil bland familjerådgivningens klienter skiljer sig från Anknytningsstil hos referenspopulationen i mätinstrumentet, eftersom otrygg anknytning antas vara en bidragande orsak till parens svårigheter.Metoden som används är en kvantitativ undersökning av Anknytningsstil hos personer som sökt hjälp vid Dalarnas kommunala familjerådgivningar under 3 veckor vintern 2010. Instrumentet som används vid undersökningen är ASQ, Attachment Style Questionnaire.Sammanlagt 89 personer besökte kommunal familjerådgivning i Dalarna för första gången under undersökningsperioden. Totalt 65 personer valde att delta i undersökningen genom att fyllda i ASQ. Av dessa var 46 frågeformulär ifyllda av bägge parter i ett par. 12 formulär var ifyllda av personer som kommit enskilt till mottagningen, eller där bara en av parterna valt att delta i undersökningen.Resultaten visar att 80 % av personerna i undersökningsgruppen har värden som hamnar utanför normalintervallet i ASQ.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan Anknytningsstil och ätstört matbeteende. Denna studie presenterar ätstört matbeteende som ett kontinuum där studien sträcker sig från en otvungen inställning till mat till en klinisk ätstörningsdiagnos. I mitten av kontinuet ligger mildare former av ätstört matbeteende. Målet med denna studie var att undersöka om olika Anknytningsstilar varierar systematiskt på det ätstörda matbeteende kontinuet. Data hämtades från ett självadministrerat frågeformulär som besvarades av 111 deltagare mellan 13 och 57 år gamla.

Anknytning är en livslång process och partnerrelationen är den vanligaste formen av anknytning i vuxenlivet. Huvudsyftet med studien var att med hjälp av enkäter undersöka om vuxen romantisk anknytning är relaterat till val av copingstrategier. Urvalet består av 68 universitetsstudenter, varav 36 kvinnor och 32 män. Resultatet visar att trygga individer söker emotionellt stöd i större utsträckning än otrygga individer som istället oftare tillämpar självdistraktion och uppgivenhet. Till skillnad från tidigare studier finns det inga samband mellan trygg anknytning och problemfokuserade copingstrategier respektive otrygg anknytning och emotionsfokuserade copingstrategier, vilket är förenligt med Cheng och Cheungs teori om flexibel coping.

 Syftet med studien är att undersöka samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning i en normalpopulation. 214 personer i åldrarna 18-39, från Örebro och Karlstad universitet, besvarade en enkät bestående av Autism-Spectrum Quotient, Attachment Style Questionnaire och Emotion Contagion Scale. Könsfördelningen var 90 män och 124 kvinnor. Det fanns samband mellan autistiska drag, emotionell smitta och anknytning. Det visade sig att ju starkare autistiska drag, desto mindre mottaglighet för emotionell smitta.

Anknytning handlar om betydelsen av tidig kontakt med närmast anhörig. Barndomsupplevelser skapar mönster inom individen, bild av själv och bild av andra, vilket uttrycks via Anknytningsstilarna säker, rädd, upptagen och avfärdande. En enkätundersökning genomfördes på en högskola i Mellansverige, 75 studenter deltog. Syftet med studien var att se samband mellan val av Anknytningsstil och medvetenhet om stiltillhörighet samt vilken betydelse stiltillhörighet har för individens relationer. Studien bekräftade den tidigare forskningen, majoriteten av populationen svenska studenter tillhör den säkra stilen.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan vuxnas Anknytningsstilar och adhd. Vilken Anknytningsstil är den mest framträdande i gruppen adhd?24 personer, som har fått diagnos adhd, har fyllt i enkät RQ-SWE. Svaren har jämförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning är betydligt högre bland vuxna personer som har fått diagnos adhd.

Huvudsyftet med studien var att undersöka olika faktorers betydelse för tillfredsställelsen i en kärleksrelation. Framförallt; anknytning, konflikt och copingstilar, samt inre/yttre sexuell locus of control, relationsfaktorer, spillovereffekt; påverkan mellan partners relationstillfredsställelse och konfigurationen av pars Anknytningsstilar. Dessutom undersöktes om det fanns en gemensam underliggande struktur inom anknytning, konflikt och copingstilar. 106 personer (52 par) besvarade en enkät rörande de olika områdena. Faktoranalys visade 60 % total gemensam varians för anknytning, konflikt och copingstilar, de tre presenterade faktorerna benämns som generella copingstilar; -flexibel, -ångestrelaterad och -undvikande.

Syftet med studien är att är att studera skillnader i mottaglighet för emotionell smitta, Anknytningsstilar och personlighets drag så som temperament och karaktär är hos personer diagnosticerade med Asperger jämfört med personer som inte har någon diagnos. Ett annat syfte är att studera samband mellan emotionell smitta, Anknytningsstilar samt personlighetsdrag såsom temperament och karaktär. Åttioåtta försökspersoner deltog i enkät studien varav femton personer hade en Asperger diagnos och resterande sjuttiotre inte hade någon diagnos, i enkäten fick de svara på 293 påståenden som involverade emotioner, anknytning och personliga temperaments och karaktärsdrag. Samband och skillnader mellan grupperna undersöktes sedan. Resultatet visar att det existerar skillnader mellan grupperna.