Sökresultat:
5 Uppsatser om Androstenon - Sida 1 av 1
Metoder för att mäta galtlukt
Skatol och Androstenon är två ämnen som lagras i fett hos okastrerade hangrisar. Dessa orsakar en obehaglig odör, galtlukt, när köttet från grisarna hettas upp. I Sverige kastreras därför alla smågaltar några dagar efter födseln. Detta sker rutinmässigt utan bedövning, vilket innebär lidande för ett stort antal djur. Ett alternativ till kastration av kultingarna är att sortera bort slaktkroppar med mycket lukt.
Miljöfaktorers påverkan på ornelukt
SAMMANFATTNING
Sedan lång tid tillbaka har hangrisar kastrerats för att undvika ornelukt, en fekal-urinliknande
doft som uppkommer i galtkött vid tillagning. Kastrationen är smärtsam och forskarna letar nu
efter alternativ till det kirurgiska ingreppet. I denna litteraturstudie har jag valt att fokusera på
hur man kan hindra produktion och upplagring av orneluktsämnena Androstenon och skatol i
subkutant fett genom att förändra grisarnas miljö. Stallhygienen har visat sig ha betydelse för
ornelukt där smutsiga grisar har betydligt högre halter skatol i subkutant fett än rena grisar.
Även ljus och temperatur har en inverkan på orneluktsämnena. Höga temperaturer och korta
ljusperioder ger ökade halter av Androstenon och skatol.
Immunokastrering av gris : för- och nackdelar ur produktionssynpunkt
Kastrering av smågris för att motverka galtlukt görs idag i Sverige under grisens första
levnadsvecka utan bedövning. EU kommissionen har lagt fram ett förslag på att från och med
2012 ska all kastrering av grisar ske med bedövning, och kirurgisk kastrering ska upphöra
från 2018 under förutsättning att vissa praktiska problem har lösts tills dess. Olika alternativ
till dagens kastrering är således ett mycket aktuellt problem och ett av alternativen till detta är
immunokastrering. Immunokastrering sker genom att man vaccinerar grisen mot ett endogent
hormon, GnRH (gonadotropin releasing hormone), vilket hämnar testikelns funktion och
minskar bildning av galtluktsämnena Androstenon, skatol och indol.
Denna litteraturstudie är inriktad på hur immunokastrering påverkar grisarna ur
produktionssynpunkt med fokus på kött- och fetthalt, beteende, foderåtgång och andra
problem som diskuteras kring den praktiska tillämpningen av immunokastrering på gris i
Sverige. Studien visar att immunokastrerade grisar har högre kötthalt, lägre fetthalt och
mindre foderåtgång än kirurgiskt kastrerade grisar.
Androstenons fysiologiska roll hos grisar
It is mainly high levels of Androstenone and skatole in adipose tissue that is the reason behind boar-taint, which is an unpleasant odor and taste from the meat of adult male boars. The purpose of this literature study is to provide an overview of current knowledge about the physioloical functioning of Androstenone. There are several studies showing Androstenone´s function as a pheromone, and that it is an important part of communication and mating behavior between pigs. Androstenone is produced in the testes of the boar and transported via the bloodstream to the salivary glands where it is excreted with the saliva. Sows sense the pheromone, not via the vomeronasal organ as previously considered, but via the olfactory mucosa.
Alternativ till obedövad kastrering av smågrisar
Det här arbetet är en litteraturstudie som behandlar alternativa sätt till kirurgisk kastrering av smågrisar. Obedövad kastrering av våra smågrisar är i längden inte en hantering som är acceptabel ur djurvälfärdssynpunkt. Problemet är att hangrisen utvecklar två könshormonsliknande substanser, Androstenon och skatol som binds in i fettvävnaden och ger ett lukt och smakfel på köttet som kallas för ornelukt. Det är därför grisen kastreras. Den metod som används idag är en obedövad kastration.Vi har beaktat de alternativa metoderna och kartlagt vilka som kan fungera praktiskt och även studerat dem ur en etisk synvinkel.