En explorativ studie har gjorts för att undersöka ett eventuellt förväntningsgap och dess effekter kring den nya rekommendationen för FoU mellan Analytiker och redovisningsexperter. Det finns många tankar kring de nya redovisningsreglerna av FoU. Det väcker en diskussion kring fördelar och nackdelar med att aktivera och direkt kostnadsföra FoU-utgifter. Fou räknas som en immateriell tillgång vilket innefattar svårigheter att beräkna det framtida värdet för tillgången. De nya reglerna sägs ge en bättre matchning och bli ett rättvisare system.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och Analytiker gällande företagets informationsflöde. Vi ämnar även skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med Analytiker som följer något av bolagen och utifrån detta lämna förslag på hur företag kan förbättra sitt informationsutlämnande gentemot Analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Vår litteraturgenomgång behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt finansAnalytiker och deras arbete. Vi redogör även för den reglering som sätter ramarna för företagens informationsutlämnande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det föreligger ett informationsgap mellan företag och Analytiker gällande företagets informationsflöde. Vi ämnar även skapa en bild av hur tre svenska företag kommunicerar med Analytiker som följer något av bolagen och utifrån detta lämna förslag på hur företag kan förbättra sitt informationsutlämnande gentemot Analytiker. Vi har gjort en kvalitativ undersökning som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Vår litteraturgenomgång behandlar IR-arbetets funktion, företagens informations-utgivning, samt finansAnalytiker och deras arbete. Vi redogör även för den reglering som sätter ramarna för företagens informationsutlämnande.

Omfattningen av de obligatoriska upplysningar som noterade bolag, enligt internationell reglering, måste lämna i notsystemet i sina årsredovisningar har ökat och fortsätter att öka väsentligt. Det saknas dock en definition på vad dessa typer av upplysningar egentligen innebär, regleringen anger endast exempel på vad som kan innefattas. Vidare saknas det mer kunskap om hur olika användare ser på och använder sig av de obligatoriska upplysningarna.Syftet med den här studien är att få en inblick i hur Analytiker använder de obligatoriska upplysningarna och om de kan anses vara tillräckliga, saknar betydelse eller om det krävs ytterligare information för att de skall vara användbara.Studien har avgränsats till att endast omfatta en användargrupp, det vill säga Analytiker. Vidare består urvalet endast av Analytiker som följer stora svenska bolag i industribranschen, vilka inte bedriver finansieringsverksamhet i någon större omfattning.Då syftet för studien endast är att få en inblick i hur Analytiker använder sig av och ser på de obligatoriska upplysningarna, efterstävas inget generaliserbart resultat. Således tillämpas ett kvalitativt angreppssätt och för att undersöka de valda frågeställningarna genomfördes intervjuer.Av de intervjuer som gjorts har det framkommit att Analytiker främst använder de obligatoriska upplysningarna som ett komplement till andra informationskällor som finns tillgängliga mer löpande under året.

Användarna av extern redovisning fokuserar på framtiden medan traditionell redovisning baseras på historiska data. Amerikanska undersökningar visar att Analytiker efterfrågar mer icke-finansiell information för att kunna göra bättre prognoser. Företagens årsredovisningar fungerar idag som informationsbärare och är ett viktigt beslutsunderlag för Analytiker. Syftet med uppsatsen är att beskriva de svenska förhållandena vad det gäller redovisad och efterfrågad icke-finansiell information. Genom att studera svenska årsredovisningar samt tillfråga Analytiker hur de ställer sig till icke-finansiell information har vi besvarat följande frågor.

SammanfattningInledning: Syftet med denna studie är att studera hur Analytiker och investerare förhåller sig till goodwill i stort och nedskrivningsprövningen i synnerhet. På grund av regeländringarna som skedde 2005, då börsnoterade företag inom EU tvingades göra årliga nedskrivningsprövningar av goodwill istället för avskrivningar, tycker vi att detta är av intresse att studera.Teoretisk referensram: Den inleds med en förklaring av goodwill och teori kopplad till denna post. Teorin fortsätter sedan med en beskrivning av regeländringarna som skedde vid skiftet från avskrivningar till nedskrivningar. Därefter kommer teori kring de finansiella rapporterna och dess koppling till goodwill. Till sist behandlas nedskrivningsprövningen och teori förenad till denna.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie bestående av semistrukturerade telefonintervjuer med tre fondförvaltare och två Analytiker.

En kravspecifikation kan benämnas som en bro mellan analysfasen och design- och implementationsfasen, vilket innebär att kravspecifikationen är en viktigt kommunikationslänk för en bra slutprodukt. Detta arbete berör kravspecifikationen och de behov Analytiker och implementatörer har på en kravspecifikation. Behoven gäller innehåll och presentation av innehåll för att uppnå egenskapen kommunicerbarhet. Kommunicerbarhet är att kravspecifikationen skall fungera som en kommunikationskanal kring produkten mellan intressenter och att den ska vara förståelig för samtliga intressenter.Frågeställningen i arbetet har undersökts genom att genomföra en survey med intervjuer. Målgrupp var Analytiker och implementatörer på IT-företag som utvecklar administrativa system.

Det milita?ra anva?ndningsomra?det fo?r IT a?r inte bara det fo?rsta utan a?ven ett av de mest drivande. Beslutssto?dsystem inom detta omra?de har en naturlig roll da? beslut ofta beho?ver tas snabbt, med risk fo?r allvarliga konsekvenser. Fo?r att ta dessa beslut sto?djer den Svenska Fo?rsvarsmaktens beslutstagare sig pa? analyserad information fra?n Underra?ttelsetja?nsten.

Titel: Vem vill bli BMA? En kvalitativ undersökning om vilka som väljer att läsa till Biomedicinsk Analytiker och vilka informationskanaler de väljer. Författare: Alexandra Edström och Frida Törnqvist Uppdragsgivare: Institutionen för Biomedicinska Analytikerprogrammet Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation. Termin: Vårterminen 2011 Handledare: Jenny Wiik Sidantal: 48 sidor, 14 766 ord Syfte: Att ta reda på vilka som väljer att läsa till biomedicinsk Analytiker och vilka informationskanaler de väljer Metod: Kvalitativa intervjuer med sju studenter från biomedicinska Analytikerprogrammet som läser vid Göteborgs Universitet Material: Inspelade intervjuer samt anteckningar från samtalsintervjuer med sju studenter som läser utbildningen biomedicinsk Analytiker Huvudresultat: Resultatet visade att Göteborgs Universitets hemsida var den informationskanal som alla studenterna använde sig när de sökte information. Internet överlag var det medium som var mest populärt att använda sig av.Resultatet visade också att de som valde att läsa utbildningen ansåg att det var viktigt att studera vidare, de flesta kom dessutom från familjer där det fanns en bakgrund med högskoleutbildning.Det visade sig också att studenterna ansåg att den information som fanns tillgänglig var för bred, vilket lätt kan leda till att informationen misstolkas av mottagaren..

Denna studie granskar aktieAnalytikers arbetsmetodik, deras påverkan på aktiemarknaden samt deras upplevda yrkesproblematik. För att åskådliggöra detta har vi genomfört tio djupintervjuer med aktörer från dagens finansbransch. Fem Analytiker från de större analyshusen samt fem experter från diverse relaterade finansområden har intervjuats. Målsättningen är att granska Analytiker utifrån dessa tio respondenters olika perspektiv och därmed tydliggöra Analytikers roll i det finansiella maskineriet.Detta uppnås genom att fokusera på tre delområden: Hur Analytiker faktiskt praktiserar sitt yrke och vad för vetenskaplig förankring de har (1), vad de har för påverkan på aktiemarknaden (2) samt vilka svårigheter de upplever att yrket möter i dagsläget och en nära framtid (3).Studien påvisar att variablerna bakom aktievärderingarna är viktigare än värderingsverktyget i sig. Analytikers verktyg för analys är därför bristande vilket har sitt ursprung i företagsekonomins ofullständiga finansiella teorier.

Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats från tung industri till mer tjänsteinriktade verksamheter där det intellektuella kapitalet fått en allt större betydelse. Dagens redovisnings¬regler, som innebär svårigheter att redovisa immateriella tillgångar, gör det svårt för företagen att redovisa en rättvisande bild av företagets värde. Problemet har lett till att många företags bokförda värde skiljer sig markant från marknadsvärdet. Istället lämnar många företag idag en omfattande kompletterande information om det intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga värde till intressenterna. Syftet med denna upp¬sats var att belysa Analytikernas behov av information om det intellektuella kapitalet vid företags¬värdering.

Studien syftar till att undersöka om den information som lämnas i noterade företags finansiella rapporter idag uppfyller de behov som finansAnalytiker i Sverige har. Därmed ämnar studien klarlägga hur användbar informationen är, om informationsinnehållet är tillfredsställande samt vad finansAnalytiker anser om utvecklingen av de finansiella rapporterna. Metoden bygger på en deduktiv ansats som har använts kombinerat med ett deskriptivt syfte. Utifrån tidigare forskning har en hypotes formulerats som därefter har testats gentemot insamlad empiri. En kvalitativ små-N-studie, där ett mindre antal enheter studeras mer djupgående, har genomförts genom intervjuer med tio sell-side Analytiker.

Från och med årsskiftet år 2005 skall samtliga noterade företag i Sverige redovisa efter IFRS. Syftet med uppsatsen är att undersöka om införandet av IFRS påverkar Analytikers prognoser. Vi har med hjälp av statistiska tester dels undersökt om införandet har bidragit till större prognosavvikelser och dels studerat tre av oss utvalda faktorers påverkan på storleken på Analytikers prognosavvikelser. Vi har även genom telefonintervjuer med Analytiker undersökt hur de har uppfattat införandet av IFRS. Med hjälp av de statistiska testerna har vi inte kunnat påvisa att Analytiker prognosavvikelser har ökat.

Enligt teorin innebär införandet av IAS/IFRS en ökad aktiemarknadsinriktning. Vi har i vår uppsats empiriskt provat detta ur en aspekt, nämligen om Analytikernas prognoser för kvartalsboksluten blivit träffsäkrare efter införandet av IAS/IFRS.Vår ambition var att utnyttja de prognoser för nästkommande kvartal som Analytikerna skickat in till Nyhetsbyrån Direkt för att sedan jämföra dessa konsensussiffror med företagens faktiska resultatutfall. Tyvärr har det inte varit möjligt att få tillgång till dessa konsensussiffror. Därför har vi istället mätt de kursförändringar som sker under dagen för publiceringen av kvartalsredovisningen, för att därigenom indirekt mäta differensen mellan Analytikernas prognoser och kvartalsutfall.Undersökningen har gjorts på ett statistiskt urval av 26 företag på Stockholmsbörsens A-lista för storföretag. Mätningen visar på en marginell förbättring efter införandet av IAS/IFRS men vi har dock inte kunnat fastställa att detta är en statistiskt signifikant förbättring.Undersökningsresultatet skall dock tolkas med försiktighet, eftersom den indirekta metoden har några osäkerhetsfaktorer som minskat validiteten för undersökningen.Undersökningen innehåller även en kompletterande kvalitativ förstudie som har utförts via telefonintervjuer samt e-mail med 8 Analytiker som följer de företag som ingår i den kvantitativa undersökningen.Den kompletterande kvalitativa förstudien visar entydigt på att dessa Analytiker anser att införandet av IAS/IFRS inte har medfört några förändringar i deras resultatprognosers träffsäkerhet..

Outsourcing är en företeelse som, trots att den egentligen är relativt gammal, fått sitt genombrott under 1990-talet. En Application Service Provider (ASP) är en ny typ av företag som bygger vidare på konceptet för outsourcing. Genom att anlita en ASP kan ett företag/organisation få tillgång till applikationer utan att behöva köpa licenser eller hårdvara.Det finns flera anledningar till att ett företag/organisation väljer att använda sig av ASP. Genom att intervjua företag/organisationer som använder ASP har en undersökning gjorts om vilka anledningar, så kallade faktorer, som varit avgörande då beslutet att anlita en ASP togs. Utgångspunkten för undersökningen har varit anledningar som ASP-marknaden och dess Analytiker menar är orsaker till att ASP väljs.