Bakgrund och problem: En av de största finanskriserna vi har sett i Sverige bröt ut underhösten 2008. Både företag och privatpersoner kände av problemen och fick en försämradekonomisk situation, som en konsekvens av denna kris. Många av bankerna har gjort storakreditförluster under den här tiden. Det har i samband med detta uppmärksammats storagoodwillposter, vars värde har ifrågasatts och en debatt i svensk media har uppstått. År 2005infördes ett nytt regelverk för redovisningen av rörelseförvärv, IFRS 3.

Bakgrund och problem: till följd av att delårsrapporter har blivit mer centrala som beslutsunderlag för Analytiker och aktiemarknaden i stort, är delårsrapporternas tillförlitlighet av vikt. I praktiken är det en svårighet att veta hur tillförlitligheten i delårsrapporterna kan skapas. Revisorers översiktliga granskning av delårsrapporterna är inte ett krav och granskningen är heller inte lika omfattande som vid en revision. Det är därför viktigt att reda ut hur företag kan säkerställa delårsrapporters tillförlitlighet, samt vad olika aktörer som revisorer och Analytiker anser om delårsrapporters tillförlitlighet.Syfte: Studiens syfte är att ur ett explorativt angreppssätt undersöka och finns mönster om hur tillförlitligheten i svenska börsbolags delårsrapporter säkerställs samt huruvida revisorer och Analytiker anser att delårsrapporter är tillförlitliga. I ett vidare perspektiv är ambitionen att bidra med en kunskap om hur tillförlitlighet kan skapas för att få en mer effektiv marknad.

Människor har blivit mer medvetna om de sociala-, miljö-, och ekonomiska aspekterna och hur bolagen hanterar dessa.  Detta har lett till att man på senare år alltmer har börjat investera i etiska fonder och därför spelar fondbolagens informationsansvar stor roll.Syftet är att skapa en förståelse avseende vad etiska fonder är och att undersöka hur Analytiker arbetar med och analyserar etiska fonder samt hur fondbolagens informationsansvar regleras.Studien bygger på en kvalitativ metod med en abduktiv ansats, där intervjuer med fondförvaltare, Analytiker samt Finansinspektionen har genomförts. Olika litteraturer, elektroniska hemsidor, vetenskapliga artiklar och intervjuer har varit väsentliga för studiens genomförande. De etiska fondförvaltarna undviker att placera i verksamheter som tillhandahåller tobak, spel, alkohol, pornografi och vapen. Kyrkan har haft en stor roll i att fastställa dessa etiska kriterier. Eftersom etik är subjektivt och etiska fonder inte har någon absolut definition får fondbolagen ett större informationsansvar, där de måste informera om fonden på ett tydligt sätt.

Från och med den 1 januari 2005 upprättar de svenska börsnoterade skogsbolagen sin koncernredovisning i enlighet med den internationella redovisningsstandarden IAS 41. Standarden innebär att skogstillgångarna ska värderas till verkligt värde, det vill säga till tillgångarnas marknadsvärde. Då marknadsvärden inte anses finnas för skogstillgångarna gör skogsbolagen egna subjektiva tillgångsvärderingar. Subjektiviteten i dessa värderingar samt förekomsten av de orealiserade vinster som uppkommer vid omvärderingen till verkligt värde leder till att de kvalitativa kraven på skogsbolagens externredovisning påverkas. Dessa krav är en förutsättning för att redovisningen skall fungera som beslutsunderlag och för Analytikers användning av externredovisningen i deras värderingsarbete.Syftet med uppsatsen är därför att belysa hur de svenska skogsbolagen redovisar de förändringar som uppkommit i koncernredovisningen i och med omvärderingen av det verkliga värdet och huruvida Analytikers värderingsarbete påverkas av dessa förändringar.

Det intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste åren vilket de flesta affärsmän är medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att värdera ett företags framtida kapacitet istället för att fokusera på historiska händelser. Problemet är dock att intellektuellt kapital är ett relativt nytt begrepp och många definitioner fluktuerar på marknaden, vilket försvårar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-Analytikers syn på det intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som går att finna i IT-företagens årsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det går att urskilja två typologier av begreppets innebörd.

Bakgrund och problemdiskussion: Med hjälp av segmentinformation kan Analytiker bryta ned analysen av bolagen till en lägre nivå vilket borde resultera i säkrare analyser. Segmentinformationen är viktig för användarna av de finansiella rapporterna eftersom information om bolaget som helhet kan vara svår att utläsa. Vi har tagit del av tidigare forskning inom området,men vi har dock inte funnit någon forskning med samma syfte som vi har. Vi anser därför att segmentrapportering är viktigt och intressant att studera.Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att utreda hur, bolag noterade på Stockholmsbörsen i branschen sällanköpsvaror och tjänster, utformat sina segmentrapporter i deras årsredovisningar samt hur relevanta, tillförlitliga och jämförbara de är. Vidare kommer vi att studera vad Analytiker anser om rapporterna gällande dessa egenskaper med fokus på hur relevanta de är.Metod: I denna uppsats använder vi oss av både kvalitativ och kvantitativ metod.

Bakgrund och problemdiskussion: Det produceras idag mängder av vinstprognoser och aktierekommendationer. Det finns även en stor mängd studier genomförda med avsikt att undersöka Analytikers träffsäkerhet och prognosförmåga. Majoriteten av dem är eniga om att det råder brister i Analytikernas träffsäkerhet. En genomgående förklaring till detta är enligt studier att Analytiker tenderar att vara överoptimistiska, överreagera på positiv information samt underreagera på negativ information.AktieAnalytikers vinstprognoser och rekommendationer kan i viss mening anses vara kvalificerade gissningar om framtiden. Det ökade missnöjet och det minskade förtroendet för Analytikers prognoser har en längre tid varit ett flitigt diskuterat ämne.

Datalager används för att ge företag en samlad bild av sin verksamhet, en bild som byggs upp av Analytikers statistiska beräkningar och modeller. Analytiker arbetar i datalager med hjälp av olika analysverktyg, och begränsas av dessa verktygs möjligheter att ge en förståelse av datalagrets uppbyggnad och funktion, och av möjligheterna att hitta rätt analysdata. Arbetet med att hitta och analysera data är en iterativ problemlösningsprocess för att få fram det önskade resultatet.Visualiseringar kan fungera som ett verktyg i arbetet och stödja användares beslutsfattande. Denna kvalitativa fallstudie syftar till att undersöka hur visualisering kan användas som ett stöd för marknads- och kreditAnalytikers datalagerarbete. Studien använde användarcentrerade metoder för att undersöka Analytikers arbete i ett datalager.

Syfte: Syftet med denna fallstudie av Aptilo Networks är att identifiera kritiska faktorer för företagets framtida tillväxt i branschen för trådlösa nätverk, här benämnd WLAN-branschen. Metod: Metoden i denna uppsats är den kvalitativa fallstudien. Primärdatan består av intervjuer med representanter från fallföretaget. Vidare har ett antal kompletterande intervjuer genomförts med representanter för olika ägare, samarbetspartners, kunder och oberoende Analytiker. Sekundärdata består av information från affärstidskrifter, facktidskrifter, pressmeddelanden, nyhetsbrev, informationsmaterial från fallföretaget och dess samarbetspartners samt rapporter från diverse Analytiker.

Årsredovisningen är ett instrument som underlättar anskaffningen av den information som behövs för att fatta ett lyckat investeringsbeslut. Vår studie syftar till att undersöka investerares syn på årsredovisningen som beslutsunderlag samt vad de anser om dess informationsinnehåll och användbarhet. Syftet med arbetet är att genom en elektronisk enkätundersökning besvara frågor som rör årsredovisningens relevans och innehåll samt hur Analytiker och förvaltare tillgodogör sig denna information. Undersökningen är begränsad till att omfatta endast svenska finansAnalytikers och fondförvaltares uppfattning om årsredovisningen. Adressen till den elektroniska enkätundersökningen skickades ut via e-post till 126 aktiva Analytiker och förvaltare vilket utgjorde den kvantitativa basen i studien.

Författare: Elin Sjöberg och Linda WibergHandledare: Anders IsakssonDatum: 2008-05-20Ämne: KandidatuppsatsE-post:  elin_sj@hotmail.comlindowiberg@hotmail.comSedan en tid tillbaka har fokus på företags ansvar gentemot miljö och samhälle ökat, detta har bland annat resulterat i att allt fler företag väljer att publicera hållbarhetsredovisningar. Hållbarhetsredovisningarna visar den ekonomiska utvecklingen som är bunden till sociala, etiska och miljörelaterade förhållanden. Samtidigt har saker börjat hända på finansmarknaden då både institutionella investerare och vanliga kunder ställer krav på att fondbolagen ska erbjuda produkter som har en etisk inriktning, så kallade social responsible investment, SRI. Informationen för att göra SRI-anpassade beslut och för att bedöma om ett företag får ingå i en etisk anpassad fond hämtas från flera källor, där hållbarhetsredovisningar är en av dem. Forskning visar på att det som redovisas i hållbarhetsredovisningar inte alltid är den information som en Analytiker behöver för att på ett effektivt sätt kunna göra sin värdering av företaget.

I en allt mer globaliserad värld ökar betydelsen för ett lands ekonomi att stora konkurrenskraftiga bolag växer fram. First North är en handelplats som erbjuder små och medelstora företag en möjlighet att tillgå externa investerares kapital, vilket kan möjliggöra en omfattande expansion som annars ej hade varit genomförbar. För bolag listade på en handelsplats, är investerares förtroende något avgörande för att kunna växa. Något som dock skett under de senaste åren, är att ett starkt misstroende riktats mot handelsplatsen First North från affärsmedia och investerare. Kritikerna menar att bolagen på First North handlar girigt, och den svaga reglering som omfattar bolagen, inte garanterar en trovärdig förvaltning.

Bakgrund: Noterade bolag i Sverige skall, enligt ett EU-fördrag implementera IASB:s redovisningsrekommendationer i koncernredovisningen från och med den 1 januari 2005. Dessa rekommendationer lägger stor vikt vid verkliga värden och liknar på så sätt den anglosaxiska traditionen. Sverige har tidigare anammat den kontinentala traditionen som är präglad av försiktighet och en stor koppling mellan redovisning och beskattning. För redovisning av förvaltningsfastigheter gäller numera rekommendationen IAS 40, som innebär att bolagen har möjlighet att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Denna rekommendation har påverkat fastighetsbolagens redovisning i stor utsträckning och en rad problem har uppstått.

Bakgrund: För att avgöra huruvida aktieAnalytiker som grupp betraktat tillför värde för investerare måste frågan ställas om det är lönsamt att följa Analytikernas konsensusrekommendationer. Ett problem med att följa dessa är att rekommendationerna som utgör konsensus kan förbli oförändrade under långa perioder vilket innebär att de vanligtvis blir mindre informativa med tiden. Studier som istället utvärderar värdet av reviderade rekommendationer har visat att det kan vara mer lönsamt att följa Analytiker när de ändrar uppfattning om en aktie.Syfte: Syftet med studien är att utvärdera revideringar av aktieAnalytikers rekommendationer på den nordiska marknaden och att analysera investeringsstrategier baserade på dessa som tar hänsyn till transaktionskostnaders inverkan på avkastningen.Genomförande: De reviderade rekommendationerna har utvärderats kvantitativt med data från Inquiry Financial för perioden 2006 ? 2009. Vi konstruerar sex portföljer för varje studerad marknad, där de olika portföljerna består av upp- respektive nedgraderade aktier med olika innehavsperioder för att testa huruvida revideringarna kan sägas vara informativa.Resultat: Resultaten visar att reviderade rekommendationer är informativa på flera av de studerade marknaderna, där aktiekurser fortsätter att stiga för uppgraderingar och sjunka för nedgraderingar flera månader efter att revideringen har skett.

Bakgrund och problem: I samband med konvergensprojektet infördes avsnittet Övrigttotalresultat. Övrigt totalresultat har blivit ett omdebatterat ämne och det har ifrågasatts omnormgivare verkligen tar hänsyn till användarna vid utformning av nya standarder, för attavgöra vad som är användbart. Det normgivande organet IASB ska utforma standarder så attfinansiella rapporter är användbara för dess användare enligt deras vägledandeFöreställningsram. Därför är det intressant att undersöka anknytningen mellan användbarhet,användare och normgivare.Syfte: Identifiera användbarheten av Övrigt totalresultat. Både som ensamstående avsnittoch för finansiella rapporter i sin helhet.