Sammandrag En studie om Alfabetisering i Sverige. Några lärares och kursdeltagares tankar om förutsättningarna att lära sig läsa och skriva. Studiens syfte är att belysa modersmålet och modersmålslärarens roll i undervisningen av analfabeter samt vad det innebär för individen att vara litterat och hur det påverkar en analfabets livssituation. Syftet är också att undersöka pedagogens arbetssätt i undervisningen. En kvalitativ metod har använts genom intervjuer med två lärarinformanter och två arabisktalande kursdeltagare som har gått en Alfabetiseringskurs. Metoder för att få svar på dessa frågor är litteraturstudier i kombination med intervjuer. Studien utgår från frågeställningar om hur informanterna upplever sitt modersmål och modersmålslärarens roll i undervisningen av vuxna analfabeter. Resultatet visar att Alfabetisering genom modersmålslärare möjliggör för kursdeltagare att utveckla strategier, som gör vardagssituationen hanterbar. Forskningen bekräftar att ömsesidig respekt, meningsfullhet och användbarhet, samt delaktighet och medansvar är förutsättningar för måluppfyllelse. Nyckelord: Alfabetisering, förutsättningar, litterat.

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andraspråkselever och vuxna analfabeter som är sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte också vilka svårigheter det fanns i samband med dessa elevers Alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med specialpedagog. Undersökningen består av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. Två var sfi - lärare, en arbetade i förberedelseklass (år 6-9) och en intervju skedde med en lärare i svenska som andraspråk och en speciallärare (år 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.

Syftet med den här studien är att undersöka vad det innebär att gå från att vara illitterat till att bli litterat med fokus på den enskilde individen. Syftet är också att undersöka vad den studerande inom så kallade Alfabetiseringsprogram anser att undervisningen bör innehålla när det gäller metoder, material och upplägg.Studien utgår från frågeställningar om hur informanterna upplever att de blev alfabetiserade och vilka tankar om läsning och skrivning de hade under sin Alfabetisering, vilka förändringar de upplever att läs- och skrivinlärningen har inneburit för dem och vilka inställningar de har till Alfabetiseringsundervisningens innehåll, utformning och material?Metoderna för att få svar på dessa frågor är litteraturstudier i kombination med tre djupintervjuer. Informanterna är personer som har alfabetiserats i Sverige och även studerat svenska inom sfi-undervisning.Resultatet visar att Alfabetisering, enligt en västerländsk skoltradition, möjliggör för den enskilde individen att bli mer delaktig i samhället, öppnar vägar mot arbete och vidare utbildning, förändrar tankesätt och även beteende i olika avseenden. Alfabetiseringen har inneburit självständighet och ökat självförtroende för informanterna.

Det egna modersmålet utgör kärnan i en individs identitet och är centralt för känslan av social och kulturell tillhörighet. Särskilt viktigt blir det egna språket i mötet med en ny kultur och ett nytt språk. Att få använda sitt modersmål i det mötet kan bli en säker väg in i allt det nya. Många andraspråksforskare menar att det råder stor enighet inom forskningen idag om modersmålets viktiga betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling och andraspråksinlärning.                      Syftet med följande arbete är att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en språkinlärningsmodell, MBV, modersmålsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och Alfabetiseringsverksamheten på Vallbacksskolan i Gävle samt visa på några möjliga utvecklingsområden för den Alfabetisering som jag är engagerad i. Om en analfabet får instruktioner och förklaringar på sitt modersmål ökar förståelsen i inlärningen och både modersmålet och andraspråket utvecklas positivt. En modersmålslärare skulle kunna ge eleverna en djupare förförståelse till presenterade ord och begrepp.

SammandragFranker (2007) gjorde en studie om vilka bilder lärare använder i Alfabetisering medan syftet med denna uppsats är att tillfråga deltagare i Alfabetiseringsundervisning vilka bilder de möter i sin undervisning, vilka bilder de tycker hjälper dem att lära sig svenska och som engagerar och gör att de använder språket. De metoder jag använder är gruppintervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att deltagarna mött många olika slags bildkategorier i sin undervisning. De har olika uppfattningar om nyttan av bilder i undervisningen och av att producera egna bilder men majoriteten tycker att bilder underlättar förståelsen och tillägnandet av språket. Det som hjälper dem mest och som gör att de lär sig svenska och att kommunicera är läroboken. .

Syftet med studien är att undersöka hur man utformar en effektiv Alfabetiseringsundervisning för vuxna andra-språksinlärare inom ramen för sfi. Studien syftar till att ta reda på vad det innebär att arbeta med analfabeter och vad man didaktiskt, samt organisatoriskt på styrningsnivå, kan göra för att effektivisera undervisningen. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och ett induktivt angreppssätt som utgår från den iterativa teorin grundad teori. Resultatet bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sex informanter. Fyra av informanterna i studien är verksamma Alfabetiseringslärare, som alla arbetar på kommunala skolor i stora städer i Sverige, och två av informanterna är experter, eller så kallade eliter, inom ämnet.

Denna uppsats bygger på ett fallstudium som genomfördes hösten 2006 i Mondulkiri,Kambodja. Fallstudien är av kvalitativ art och fungerar som metodologiska ramen föruppsatsen där litteraturstudier och intervjuer ingår som instrument. Syftet med studien var attbelysa vad som motiverar vuxna bunonger till lärande samt att belysa hur de beskriver vadkunskap är för dem i deras kontext och hur de värderar den pågåendeAlfabetiseringsprocessen. För att uppnå studiens syfte genomfördes 15 intervjuer med vuxnabunonger bosatta i Mondulkiri samt litteraturstudier kring motivation, kunskapssyn ochAlfabetisering. Intervjuerna genomfördes utifrån en kvalitativ metod.

Ett tydligt samband mellan Alfabetiseringsundervisning och deltagares verklighet utanför skolan är avgörande för Alfabetiseringens framgång.  Syftet med följande uppsats är att belysa hur Alfabetiseringslärare arbetar för att knyta ihop undervisningen med elevernas vardag utanför skolan. I undersökningen som här presen­teras har observationer av Alfabetiseringsundervisning och intervjuer med Alfabetiseringslärare gjorts. Resultatet visar bland annat att lärarna i undervisningen tar till vara autentiska texter, verkliga föremål, besök i samhället, vardagsnära ämnen och deltagarnas erfarenheter från den nya kulturen.De slutsatserna som dras är att undervisningen knyts till vardagen på flera olika sätt, främst genom ett vardagsnära innehåll i vokabulär och texter. Dock finns endast få exempel på skriftspråkets vardagsnära funktioner i undervisningen. Steget till att använda de nya kun­ska­perna i det dagliga livet är därmed stort..

Magisteruppsats, 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: Vt 2014Handledare: Qarin Franker.

Syftet med studien är att undersöka hur man utformar en effektiv Alfabetiseringsundervisning för vuxna andra-språksinlärare inom ramen för sfi. Studien syftar till att ta reda på vad det innebär att arbeta med analfabeter och vad man didaktiskt, samt organisatoriskt på styrningsnivå, kan göra för att effektivisera undervisningen. Studien har en kvalitativ utgångspunkt och ett induktivt angreppssätt som utgår från den iterativa teorin grundad teori. Resultatet bygger på semistrukturerade kvalitativa intervjuer av sex informanter. Fyra av informanterna i studien är verksamma Alfabetiseringslärare, som alla arbetar på kommunala skolor i stora städer i Sverige, och två av informanterna är experter, eller så kallade eliter, inom ämnet.

Specialarbete, 15 hpSvenska som andraspråk, fördjupningskurs SSA 133VT 2012Handledare: Ann-Marie Wahlström och Ingegerd Enström.

Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Vårterminen 2009 ABSTRAKT Stålhammar, Gertie (2009). Den längsta vägen. Några kursdeltagares tankar om förutsättningarna att klara kursmålen för sfi. (The longest road. Some course participants? thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Undersökningens syfte var att belysa förutsättningar som ges kursdeltagarna vid Svenska för invandrare (sfi) på studieväg 1 genom ett inifrånperspektiv.

Sammanfattning Alfabetiseringen har i många kommuner i Sverige drivits av SFI %u2013 undervisningen (svenska för invandrare). Precis som Alfabetiseringsprogram världen över präglats av avhopp och ouppnådda mål har analfabeter i Sverige lämnat SFI-undervisningen med en känsla av att läs- och språkinlärning är för komplicerad för dem. En tydlig grupp bland dessa är kvinnor från muslimvärlden. Studiens empiriska del består av intervjuer med tio kvinnor. Den visar att informanterna, alla kvinnor med muslimsk bakgrund, har en positiv inställning till skolan och de lärare som de haft i Sverige trots att de menar att de inte har förstått och lärt sig så mycket.

Denna studie jämför debatterna om ett svenskt rusdrycksförbud inför folkomröstningen 1922 mellan riksdagens båda kamrar och tre dagstidningar: Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Social-Demokraten. Valet av tidningar har gjorts med målet att få en ideologisk spridning, för en bättre jämförelse. Resultatet visar på flera olika typer av argument, och en viss skillnad, både mellan riksdagen och tidningarna, mellan riksdagens första och andra kammare, och mellan de olika tidningarna..

Sverige tar idag emot flyktingar från länder där analfabetism råder och i den svenska skolan får vi allt fler tonåringar som aldrig har gått i skolan förut. Syftet med denna uppsats är att låta en av dessa tonåringar, Tamara, beskriva hur hennes språkveckling sker och vilka faktorer hon upplever som gynnsamma för hennes språkutveckling. Det yttersta syftet med arbetet är att få kunskap om vilken typ av undervisning som kan stödja illitteratas språkutveckling. För att få svar på dessa frågor har jag genomfört en longitudinell, kvalitativ och delvis etnologisk studie. Jag har intervjuat Tamara vid fem olika tidpunkter med hjälp av tolk.