Enligt de regler som anges i IAS 40 ges möjlighet till att värdera förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Detta värde tas fram med hjälp av intern- eller externvärdering av ett marknadsvärde. Problemet är att det i princip är omöjligt att exakt fastställa ett försäljningspris eftersom det sanna marknadsvärdet visar sig först vid försäljningstransaktionen vilken påverkas av en stor mängd faktorer. Med bakgrund av detta är syftet med uppsatsen att utreda användbarheten av redovisningen av förvaltningsfastigheter för analytiker på aktiemarknaden. Metoden vi använder är en kvalitativ intervjustudie med framstående och erfarna Aktieanalytiker som arbetar med fastighetsmarknaden.

Syfte: Syftet är att jämföra fristående och institutionella Aktieanalytikers förmåga, via sina köp- och säljråd, att analysera företagens aktier. Det underordnade syftet är att undersöka om andelen säljråd skiljer sig åt mellan fristående och institutionella Aktieanalytiker. Metod: Vi använder en kvantitativ forskningsmetod för att undersöka om det finns en signifikant skillnad i träffsäkerheten mellan fristående och institutionella Aktieanalytiker. Vid analysen av vårt insamlade datamaterial, använder vi oss av en deduktiv ansats där vi med hjälp av tidigare teorier dra slutsatser kring jämförelsen mellan våra utvalda analytiker. Teoretiska perspektiv: De teorier, som är relevanta för vår studie, behandlar den effektiva marknadshypotesen, informations-assymmetri och aktievärdering.

På senare år har intresset från privatpersoner att spara i aktier ökat rejält. I takt med det växande intresset har även rekommendationerna från Aktieanalytikerna tilltagit. Finns det som aktiesparande individ egentligen några skäl att lyssna på och följa dessa rekommendationer? Syftet med denna uppsats har varit att närmare studera utfallet av 90 rekommendationer från tre Aktieanalytiker. Tidigare studier inom området har visat att det sällan är ekonomiskt lönsamt att följa dessa råd.

Bakgrund: Affärspressen publicerar dagligen rekommendationer och riktkurser från Aktieanalytiker och dess analyser kan anses ligga till grund för investeringsbeslut hos såväl privata som institutionella investerare. Aktieanalytikers förmåga att prognostisera aktiekurser är ett outforskat område med endast ett fåtal publicerade studier på variabeln riktkurs. Tidigare studier fokuserar på att utvärdera träffsäkerheten i prognoserna men få av dessa bidrar till förståelse kring vad som påverkar prognosfelens storlek.Syfte: Syftet med studien är att analysera Aktieanalytikers förmåga att prognostisera framtida aktiekurser.Genomförande: Studiens deduktiva ansats gör att resultat från tidigare studier ligger till grund för formulering av forskningsfrågor och utformning av tänkbara påverkansfaktorer för träffsäkerhet. Träffsäkerheten i riktkurserna analyseras via regressionsanalys där det absoluta prognosfelet är beroende variabel medan de formulerade påverkansfaktorerna är förklarande variabler. Vidare studeras en eventuell närvaro av överoptimism i prognoserna genom att undersöka fördelningen av det relativa prognosfelet via T-test.Resultat: Aktieanalytikers riktkurser påverkas av flertalet faktorer, där ett bolags storlek och beta uppvisar tydligast samband med träffsäkerheten.

Aktieanalytiker från ett flertal analyshus utfärdar flera gånger i månaden aktieanalyser där deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskådlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella Aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gällande det analyserade företagets resultat- och balansräkning samt kassaflöden vilka används som utgångspunkt för att sedan värdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten på det analyserade företagets redovisning.Studien visar att majoriteten utav de värderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill säga; det verkliga värdet på parametrarna överträffar analytikernas prognoser. Detta resultat går tvärtemot ett antal tidigare studier från USA och Storbritannien. Vidare hittas något förvånande inga samband mellan mängden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet.

Den tekniska utvecklingen, digitaliseringen och avregleringar i lagstiftningen på den finansiella marknaden, har bidragit till många förändringar på denna marknad. Avregleringar i lagstiftningen har lett till en ökad konkurrens och till uppkomsten av nya finansiella produkter, som är svåra att tolka även för aktörer som har analyskompetens. De aktörer som agerar på den finansiella marknaden är bland annat Aktieanalytiker, vars arbetsuppgifter är att samla och analysera information om specifika företag och därefter förmedla informationen vidare till placerarna/kunderna. Till analytikernas uppgifter hör även att väcka placerarnas intresse och motivation, som kan leda till en investering i aktier. Analytikernas arbete har under de senaste åren ifrågasatts och kritiserats ett flertal gången.

There has been an increase in the importance and amount of information concerning publicly traded stocks in recent years. When analyzing and valuing stocks finding new ways of collecting information has therefore increased in importance. This thesis aims to explore how meetings with management can impact the stock valuation done by the security analysts. Furthermore the case study examines what kind of information analysts can receive by interpreting management at these meetings. This case study of ten Swedish security analysts show that the analyst?s stock valuation is directly or indirectly affected by the meetings.

Studien har undersökt prognosers trovärdighet bland svenska börsbolag. Undersökningen begränsades inte till att endast inkludera vinstprognoser utan all framåtblickande information som företagen kommunicerade analyserades. Syftet var att tydliggöra ett mönster i de studerade företagens prognoser och därmed underlätta för investerare att urskilja relevant information. Studien byggdes upp av tre hypoteser där prognosers trovärdighet krosskördes med risken, tiden och värderingen på företagen. Undersökningen har genomförts genom en kvantitativ analys av primärdata.

The question of whether financial analysts can forecast stock movements or not has been widely debated for many years. This study examines if an investor has been able to receive an excess return by following financial analysts? recommendations. We continue by studying if an investor has been able to earn a different excess return by following different types of recommendations. The study includes more than 15,000 recommendations made by 10 first tier banks and brokerages on the Swedish market during the years 2003-2007.

This study highlights the structures and networks thatexist among financial analysts on the Swedish financial market. The study isbased on nine semi-structured interviews with buy- and sell-side analysts, anindependent analyst and an Investor Relations Manager.The theoretical framework of the study is based on acombination of the research fields Behavioral Finance and Social Studies ofFinance. These two research fields have proven to be a good basis for thequalitative approach used in the analysis. The study is divided into four thematic areas: Fundamentals / Psychology, Independence and consensus, Ranking and Social network.The results show that there are a large number offactors, structures and interpersonal relationships that affect how analystsmake their decisions and conduct their analysis. Among other things, theinterdependence between analysts and their counterparts prohibits the movetowards a more clear system for compensation.

BakgrundUnder senare år har näringslivet fått uppleva flertalet skandaler inom företagsvärlden angående förtroendet för storföretagen, både internationellt och i Sverige. I och med dessa skandaler har också de flesta länder i Europa infört någon form av Corporate Governance eller bolagsstyrning som man säger i Sverige. För att marknaden skall få mer förtroende för näringslivet har Sverige infört en bolagskod som ska öka förtroendet för de svenska börsföretagen.SyfteUppsatsens syfte är att undersöka vad bolagskoden inneburit för förtroendet samt studera vad som påverkar förtroendet för det svenska näringslivet.MetodStudien grundar sig på en kvalitativ metod med utförda intervjuer på fyra grupper det vill säga revisorer, kapitalförvaltare, media och Aktieanalytiker. Utifrån dessa intervjuer har uppsatsens primärdata samlats in vilket är kärnan i uppsatsen.ResultatStudien visar att enbart bolagskoden inte kan återställa förtroendet för svenskt näringsliv. Det krävs flera åtgärder för att stärka förtroendet, dock kan författarna konstatera att den svenska bolagskoden kan fungera som ett verktyg för att öka förtroendet.

I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40.

I denna uppsats, med titeln IFRS påverkan på kreditbedömningen av fastighetsbolag i Sverige, belyses de konsekvenser som införandet av redovisningsstandarden IAS 40 medför för kreditbedömning av fastighetsbolag. Bakgrunden till undersökningen är att den nya standarden som infördes den 1 januari 2005 medfört ökade fluktuationer i fastighetsbolagens balans- och resultaträkning, då fastigheterna redovisas till marknadsvärde istället för som tidigare till anskaffningsvärde. Uppsatsens deskriptiva syfte är tvåfaldigt. För det första ställer författarna sig frågan om kreditgivarna upplever en förändrad riskbild i samband med kreditgivning till fastighetsbolag sedan IAS 40 infördes. För det andra avser de belysa huruvida fokus har förskjutits mellan kreditgivarnas värderingsmetoder sedan införandet av IAS 40.

Denna uppsats är en eventstudie av fenomenet spin-off, som innebär att en del av ett bolag eller ett dotterbolag görs självständigt och börsintroduceras. De nya aktierna delas ut gratis till moderbolagets aktieägare. Syftet med uppsatsen är att undersöka de motiv som svenska bolag angivit till en spin-off och att med hjälp av marknadsmodellen undersöka bolagens avvikelseavkastning vid tillkännagivandet av en planerad spin-off. Dessutom studeras marknadens reaktion på det slutgiltiga beslutet vid bolagsstämman. För att se om det fanns ett samband mellan marknadens förväntningar och bolagens motiv genomfördes två regressionsanalyser.

Syfte: Vi vill undersöka om de noterade fastighetsbolagen har redovisat till verkligt värde alternativt till anskaffningsvärde minus komponentavskrivningar. Syftet med uppsatsen är vidare att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar olika aktörer i branschen ser med införandet av IAS 40. Utförandet av fastighetsbeståndens värdering, internt alternativt externt, samt fördelarna respektive nackdelarna med de båda blir uppsatsens forskningsobjekt. Metod: Genom en fallstudie i två fastighetsbolag skall vi med hjälp av två intervjuer med revisorer samt två intervjuer med fastighetsvärderare och en intervju med en Aktieanalytiker kartlägga fördelarna respektive nackdelarna med IAS 40. Vi arbetar utifrån insamlandet av primär data.