Aktieanalytiker från ett flertal analyshus utfärdar flera gånger i månaden Aktieanalyser där deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskådlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa Aktieanalyser prognostisera parametrar gällande det analyserade företagets resultat- och balansräkning samt kassaflöden vilka används som utgångspunkt för att sedan värdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten på det analyserade företagets redovisning.Studien visar att majoriteten utav de värderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill säga; det verkliga värdet på parametrarna överträffar analytikernas prognoser. Detta resultat går tvärtemot ett antal tidigare studier från USA och Storbritannien. Vidare hittas något förvånande inga samband mellan mängden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet.

This bachelor thesis aims to analyse the Swedish mortgage market and investigate whether it is in a current price bubble or not. Comparisons have been made with Denmark, a country with a market similar to Sweden?s, and where the mortgage market faced a price bubble that crashed in 2008. The housing market in Stockholm has been analysed as a separate market, as it differs from Sweden as a whole in prices and underlying factors to increased prices. The conclusion of this thesis is that not Sweden, nor Stockholm, is currently in a price bubble at the mortgage market.

Syfte: Syftet är att jämföra fristående och institutionella aktieanalytikers förmåga, via sina köp- och säljråd, att analysera företagens aktier. Det underordnade syftet är att undersöka om andelen säljråd skiljer sig åt mellan fristående och institutionella aktieanalytiker. Metod: Vi använder en kvantitativ forskningsmetod för att undersöka om det finns en signifikant skillnad i träffsäkerheten mellan fristående och institutionella aktieanalytiker. Vid analysen av vårt insamlade datamaterial, använder vi oss av en deduktiv ansats där vi med hjälp av tidigare teorier dra slutsatser kring jämförelsen mellan våra utvalda analytiker. Teoretiska perspektiv: De teorier, som är relevanta för vår studie, behandlar den effektiva marknadshypotesen, informations-assymmetri och aktievärdering.

I modern tid, andra världskriget och framåt, har finansanalytikerns roll vuxit markant och dess inverkan på börsen diskuteras numera flitigt. Forskning har bedrivits flitigt utomlands om hur dem arbetar inom yrket men materialet I Sverige är dessvärre väldigt tunt. Det finns en studie från 1992 av Lars Olbert där han kartlägger svenska finansanalytikers informationsanvändning och vilka värderingsmodeller som används i praktiken och inte bara i teorin. Denna kartläggning skulle vara intressant, och releveant, att uppdatera. Därav denna studie.Syftet med denna studie är att undersöka vilken information och värderingsmodeller som svenska finansanalytiker använder vid företagsvärdering 2011 samt att kartlägga om det finns skillnader i informationsanvändning mellan 1992 och 2011.Studien utgår ifrån en kvantitativ metod där empirin samlades in genom en webenkät.

Bakgrund: En del forskning utförd på, bland annat, den stora amerikanskaaktiemarknaden, antyder att det inte finns någon mening med att följaAktieanalyser, varken fundamentala- eller tekniska analyser. Anledningen ärden stora mängd information som finns att hämta om bolagen. Dennainformation gör att marknaden redan prisat in det i aktiekursen. Börsveckanär en aktietidning som gör analyser på börsnoterade bolag i Sverige ochövriga nordiska länder. Den avkastning som redovisas i Börsveckan äralltid mycket imponerande i jämförelse med OMXSPI.Syfte: Studien syftar till att se hur stor överavkastning som är möjlig ominvesterare väljer att följa Börsveckan.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av Aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av Aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier.