Sök:

Sökresultat:

15 Uppsatser om Agreeableness - Sida 1 av 1

Personlighetens inverkan på aktivt och passivt jobbsökande, karriärambition och arbetstillfredställelse

Previous research has focused limited attention on how personality affects job search for university educated people in work and no studies have focused on the difference between active and passive job seekers. This survey-based study that examined university educated economists and engineers with 5-25 years of experience, showed that career ambition mediated active job search for the personality dimensions of openness, Agreeableness and extraversion and also gave clear evidence that active job seekers have lower levels of job satisfaction, and higher levels of career ambition, Agreeableness and extraversion, compared with passive job seekers. These findings provide a more nuanced picture of the impact of different recruitment strategies and provide a starting point for in-depth studies on passive job seekers.

Den personliga konflikten

The purpose of this study was to examine the relation between the Big Five personality traits Extraversion, Agreeableness and Neuroticism and the five conflict styles developed by Thomas-Kilmann: Accommodating, Avoiding, Compromising, Collaborating and Competing. The participants consisted of 128 students of the Linnaeus University in Växjö. A questionnaire consisting of two parts were used for this study: Part one consist of a personality-test developed from Lewis R. Goldberg?s Big-five scale, and part two where the participant is asked to fill out Thomas-Kilmanns conflict style test.

Arbetskonflikt, syskonplacering och partnerstatus

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns skillnader i konfliktbenägenhet på arbetet beroende på syskonplacering och partnerstatus. Deltagarna var till största delen tågresenärer med en medelålder på 39 år. N= 174. Instrumentet bestod av en enkät med en standardiserad del, NEO-PI-R, som mätte personlighetsegenskapen Agreeableness samt en nykonstruerad del som mätte arbetskonflikt. Skalan har fått namnet work-conflict scale (WCS).

Samband mellan utmattningssyndrom och personlighet hos gymnasieungdomar

Forskning har visat på ett samband mellan personlighet och utmattningssyndrom. Dock har relativt få studier utförts på området, särskilt på ungdomar. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka sambandet mellan femfaktormodellen av personlighet och utmattningssyndrom bland gymnasieungdomar (N = 119). Utmattningssyndrom delades till dimensionerna fysisk, mental och emotionell trötthet. Korrelationer och multipla regressionsanalyser beräknades.

Av vilken anledning väljer individer att använda sig av Facebook?

Tidigare forskning har undersökt vad individer gör på Facebook och om det finns något samband med individens personlighet. Det har även forskats på om det finns några könsskillnader på vad individerna gör på Facebook. Denna studie fokuserar på anledningen till varför individer väljer att använda sig av Facebook och om det finns något samband mellan individens personlighet samt kön. Studien inriktar sig på de två personlighetsdimensionerna ?extraversion? och ?Agreeableness?.

Individuella aspekter i den musikaliska utvecklingen hos musikhögskolestudenter

Övning, ensemblespel och personligt uttryck av musik är element i utvecklingen till att bli musiker. Finns det även individuella aspekter av betydelse i den musikaliska utvecklingen? Syftet med studien var att undersöka om det finns vissa signifikativa personlighetsdrag utifrån femfaktormodellen hos musikhögskolestudenter. Studien syftade även till att undersöka styrkor och svagheter för musikalisk utveckling på huvudinstrumentet. Musikhögskolestudenterna (n=83) hade signifikativt högre nivåer av Openness och Agreeableness jämfört med psykologistudenter (n=134).

Relationen mellan självkänsla och personlighetsdimensionerna i Big Five

Självkänsla har befunnits ha en relation med de olika personlighetsdimensionerna i Big Five. Dock har olika självaspekters roll inte belysts i tidigare studier. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan inre och yttre aspekter av självkänsla och personlighet. Studien baseras på en enkätundersökning där 74 psykologistudenter på Stockholms universitet deltog. En multivariat variansanalys visade att en signifikant effekt av bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla på Big Five dimensionerna fanns.

Arbetspsykologisk testning : Vad mäter ett situationsbaserat bedömningstest?

Tidigare forskning har varit oenig gällande vad ett SJT (situational judgment test) mäter. Studiens syfte är att undersöka vad SJT mäter genom att korrelera SJT-poängen med poängen på personlighets- respektive begåvningstest. Ytterligare en frågeställning är huruvida SJT skulle kunna vara ett användbart komplement till övriga arbetspsykologiska test. Totalt genomförde 130 personer fyra olika test; ett SJT, ett personlighetstest samt två begåvningstest (ett logiskt och ett matematiskt test). Resultatet av en regressionsanalys, med poängen på conscientiousness, Agreeableness och g-faktorn som prediktorer av SJT-poäng, gav R = .31 och Adj R2 = .07.

Kommunikation vid produktlansering på en ny marknad : Sociala media som kommunikationskanal inom paintballbranschen

Självkänsla har befunnits ha en relation med de olika personlighetsdimensionerna i Big Five. Dock har olika självaspekters roll inte belysts i tidigare studier. Syftet med denna studie är att undersöka relationen mellan inre och yttre aspekter av självkänsla och personlighet. Studien baseras på en enkätundersökning där 74 psykologistudenter på Stockholms universitet deltog. En multivariat variansanalys visade att en signifikant effekt av bassjälvkänsla och förvärvad självkänsla på Big Five dimensionerna fanns.

Hur personlighet enligt Big Five-modellen predicerar mindfulness

Mindfulness innebär att vara medvetet närvarande i nuet på ett icke-dömande sätt. Forskare har idag haft svårt att enas om en enhetlig definitition av begreppet. Att studera personlighetens betydelse kan hjälpa forskare till en ökad förståelse för begreppet mindfulness. Syftet med denna studie var att undersöka hur de fem personlighetsegenskaperna neuroticism, extraversion, openness to experience, Agreeableness och conscientiousness predicerar mindfulness. Syftet föranledde en frågeställning huruvida mindfulness bäst bör definieras som en egenskap eller som en teknik.

Varumärkesvärdering : en studie om psykologiska egenskapers inverkan på en varumärkesvärdering.

Syfte: Syftet är att beskriva samband av revisorns bakomliggande psykologiska egenskapers påverkan vid värderingen av ett företags varumärke.Metod: Studien utgår ifrån en positivistisk vetenskapssyn där en kvantitativ ansats används.Teoretiskt perspektiv: Uppsatsens teoretiska kapitel utgår ifrån teorier om psykologiska variabler. De psykologiska variabler som i uppsatsen används är femfaktor-teorin samt riskbenägenhet.Empiri: Det empiriska materialet som används i denna studie är insamlat med hjälp av ett modellföretag samt en kompletterande enkät.Resultat: Studien i denna uppsats har visat att inga samband finns mellan revisorns psykologiska egenskaper samt dennes värdering av ett varumärke. Detta berör både faktorerna i femfaktor-teorin samt riskbenägenhet. Ett eventuellt samband finns mellan variablen Agreeableness och varumärkesvärderingen,men då signifikans ej finns för hela modellen är det inget som statistiskt kan säkerställas..

Entrepreneurs subjective well-being and job satisfaction: does personality matter?

Previous research has suggested that there is a strong and positive relationship between being an entrepreneur and possessing a high degree of subjective well-being as well as job satisfaction. The big five personality traits have also been argued to be significantly related to both subjective well-being and job satisfaction. Little is however known if personality affects entrepreneurs and regular employees differently. In this paper the impact of personality traits on the cognitive part of subjective well-being as well as job satisfaction are investigated separately among entrepreneurs and regular employees. This is done through OLS-regressions using a Swedish nationally representative survey Employment, Material Resources, and Political Preferences (EMRAPP), where entrepreneurs were oversampled in order to be able to compare entrepreneurs (N = 2483) and regular employees (N = 2642).

Sambandet mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser

Syftet med studien var att undersöka samband mellan personlighetsdimensioner och upplevd stress på arbetsplatser utifrån fem-faktormodellen samt krav-kontrollmodellen. 128 deltagare deltog i enkätundersökningen; 58 män och 66 kvinnor mellan åldern 20-69 år. Studien var en tvärsnittsstudie med självskattningsfrågor och urvalet gjordes genom ett bekvämlighetsurval. Enkäterna besvarades på arbetsplatser i Örebro, Eskilstuna, Västerås och Stockholm. Tidigare forskning påvisar samband mellan personlighet och stress, men få undersöker detta utifrån krav-kontroll-stödmodellen.

Personlighets och självkänslas samband med psykisk ohälsa hos studenter vid Lunds universitet

The purpose of this study is to examine whether personality traits, self-esteem, performance-based self-esteem and demographic data relate to, and can explain the variation in psychological ill-health among students at Lund University. A questionnaire was distributed to students attending the Psychology program, Bio-technology program, Theologian program and Law program. There were 247 respondents to the questionnaire, mainly attending their second or third semester. General Health Questionnaire (GHQ-12), Rosenberg's Self- Esteem scale, Hallstens scale measuring performance-based self-esteem, questions relating to demographic data and a short version of the personality inventory scale Big Five were included in the questionnaire. Positive correlations were found between psychological ill-health and the variables neuroticism and performance-based self-esteem.

Djupgående diversitet i en ledarskapsgrupp : en studie av en arbetsgrupp på Stora Enso Bioenergi

Grupper har blivit ett allt vanligare sätt för organisationer att arbeta. Gruppernas prestationer baseras på medlemmarnas förmåga att producera det som organisationen eftersträvar. Alla individer i gruppen är unika och bidrar till gruppens framgång genom sina egenskaper och sin kompetens. Trots det vida nyttjandet av grupper inom organisationer finns det i skrivande stund en kunskapslucka när det kommer till kartläggning av relationen mellan personlighet, ledarskapsstil och ledande arbetsgrupper. Syftet med projektarbetet är att analysera diversitet inom en skogsindustriell ledningsgrupp med avseende på djupgående faktorer.