Studien belyser utifrån ett designteoretiskt perspektiv hur några gymnasieelever designar sin förståelse för ett kunskapsområde genom att analysera elevernas multimodala presentationer i ett kursmoment. I studien ställs frågor om hur eleverna väljer teckenresurser för sin kommunikation om ett kunskapsområde, hur de förbereder och designar sin kommunikation och hur de gestaltar kunskapsområdet med olika representationer i sina multimodala presentationer. För att få svar på forskningsfrågorna har presentationer filmats och elever intervjuats. Studien visar att eleverna väljer språkliga teckenresurser och medier de är vana vid att använda i skolan. Eleverna visar också en osäkerhet i hur lärandet fungerar och drar inte särskilt stor nytta av samspelet och kommunikationen i grupparbeten..

Syftet med detta arbete är att undersöka vad det finns för möjliga strategier för att utveckla Ackordspel på jazzgitarr och hur de praktiskt kan tillämpas. Den frågeställning jag har valt att arbeta utifrån är således:Vad finns det för strategier att utveckla Ackordspel för jazzgitarr och hur kan de tillämpas i praktiken?Till min hjälp har jag tagit litteratur och material från jazzgitarrister som är välkända inom detta område, Ted Greene, Jimmy Wyble och Allan Holdsworth. Jag har också använt mig av litteratur som behandlar musikteori med jazzinriktning.I linje med de förhållningssätt som finns inom konstnärlig forskning har jag utformat den metod jag har använt mig av efter följande tre steg:1. 2.

Den här uppsatsen behandlar fordrans uppkomst vid offentligt Ackord inom ramen för en företagsrekonstruktion. Tidpunkten för en fordrans uppkomst utgör skiljelinjen mellan de fordringar som ingår i ett offentligt Ackord och övriga fordringar. I uppsatsen undersöks hur fordrans uppkomst vid offentligt Ackord kan bestämmas, hur fordrans uppkomst vid offentligt Ackord bestäms och hur fordrans uppkomst vid offentligt Ackord ska bestämmas. Författaren presenterar fyra olika principer om hur fordrans uppkomst kan bestämmas. Principerna grundar sig på resonemang som återfinns i rättspraxis och doktrin och som behandlar fordrans uppkomst.

HD har i ett antal domar under 2000-talet och frama?t utvecklat systemet kring fo?retagsrekonstruktion. Ett ledmotiv i fo?rarbetena kring lagen om fo?retagsrekontruktion a?r att skapa neutralitet mellan konkurs och fo?retagsrekonstruktion. Lagstiftaren vill att en ga?ldena?r med betalningssva?righeter ska fa? samma fo?rdelar av att fo?rsa?tta bolaget i fo?retagsrekonskruktion som i konkurs.

Föreliggande rapport behandlar åsikter och inställningar om Ackordslön på Peab AnläggningRegion Syd, Projekt/Infra. Synpunkter från hantverkare och tjänstemän har ställts motvarandra för att ge en objektiv bild av vad man anser om Ackordslön.En förändring i anläggningsavtalet med SBAF, Svenska Byggnadsarbetareförbundet, harmedfört att den nya huvudlöneformen för anläggare ska vara Ackord. Därför görs dennaundersökning för att ansvariga på personalavdelningen på Peab Anläggning Region Syd,Projekt/Infra, ska få en inblick i hur de anställda, som är involverade i produktionsfasen,uppfattar Ackordslön.Undersökningen har gjorts genom enkäter och intervjuer med ett antal frågor gällandeAckordslön. Frågorna har ett brett spektra och behandlar såväl arbetsförhållanden somlöneuppfattningar. De som medverkat i undersökningen har varierande erfarenheter omAckord.SBAF menar att ett prestationslönesystem som Ackord är det mest rättvisande och utvecklandeför hantverkarna.

Uppsatsen omfattar en redogörelse för gällande svensk rätt avseende förutsättningar för och genomförande av konkurs, företagsrekonstruktion och Ackord. Ett annat syfte var att jämföra konkurslagen med lagen om företagsrekonstruktion för att se vad som skiljer de åt. Ett tredje syfte var att redogöra för en borgenärs stoppningsrätt av lös egendom vid de nämnda förfarandena. Författaren har i framställningen använt sig av en traditionell juridisk metod. Varför väljer så många företag att gå i konkurs istället för att rekonstruera sitt företag? Vid en jämförelse mellan konkurslagen och lagen om företagsrekonstruktion så finns det flera orsaker till att företagen väljer konkurs.

Föreliggande rapport behandlar åsikter och inställningar kring ett alternativt lönesystem för yrkesarbetare inom byggbranschen i Sverige. Synpunkter från arbetsgivare, yrkesarbetare och fackliga ombud har därför ställts mot varandra för att ge en objektiv bild av vad man anser om ett alternativ till traditionella Ackord. Denna rapport tar upp arbetsmiljöns betydelse för individen i ett bredare perspektiv där motivation och engagemang är minst lika viktigt som skyddsanordningar mm ute på arbetsplatsen. Syftet med rapporten är att utvärdera vilka effekter ett alternativt lönesystem kan ge för enskilda individer och företag. NCC Entreprenad i Luleå har sedan 1997 använt sig av ett lönesystem, bestående av en stor fast del kompletterat med en mindre rörlig bonusdel, för sina yrkesarbetare.

Denna uppsats är en fallstudie av företaget Svenskt Rekonstruktionskapital AB (SRK). Uppsatsens syfte är att försöka klargöra hur företaget SRK går tillväga vid en företagsrekonstruktion och belysa hur avkastningen på investerat kapital kan förändras med en ändrad kapitalstruktur. Fallstudien består av en metodtriangulering där en intervju genomfördes med företagets VD samt att årsredovisningar och informationsmaterial granskades. För att kunna uppfylla syftet med uppsatsen formulerades en frågeställning och för att kunna besvara frågeställningen togs en teoretisk grund fram där element som företagsvärdering, kapitalstruktur samt juridiska aspekter behandlas. Uppsatsens kom fram till att en ökad belåningsgrad är nödvändig om SRK vill öka avkastningen på eget kapital.

Studien syftar till att öka musiklärarens förståelse för elevernas uppfattning om fördelar och nackdelar med dagens gängse undervisningsmetoder. Jag har i min undersökning utgått från faktorer som jag funnit i tidigare undersökningar som visat sig vara viktiga för musikundervisningens kvalité. Genom en intervjuundersökning har ett antal elever fått beskriva vad de uppfattat av specifika moment, som att lära sig sitt första Ackord på gitarr. Samt skillnaden mellan att lära sig spela nya Ackord på gitarr nu och i början. Svaren har sedan jämförts med vad som tidigare framhållits som viktiga faktorer för att uppnå god kvalitet på undervisningen.

Syftet med den här uppsatsen är att uppmärksamma hur elever på gymnasiet tänker kringbegreppet gehör och vilka strategier de använder för att lösa gehörsbaserade problem. För attfå svar på mitt syfte har jag utfört kvalitativa intervjuer med fyra elever som går det estetiskaprogrammet med inriktning musik. En fenomenografisk ansats har använts för att få reda påhur elever upplever begreppet gehör och vilka strategier de använder. Inledningsvis har endeduktiv analys gjorts för att anknyta till olika befintliga begrepp inom ämnet. Sedan har eninduktiv analys gjorts för att påvisa utsagor som inte kunde kopplas till dessa begrepp.Resultatet visar att eleverna använder liknande beskrivningar av begreppet gehör där auditivinlärning av musik är den mest återkommande.

Att reharmonisera inneba?r att man byter ut harmonierna till en melodi eller komposition. I mitt arbete har jag kartlagt de moment man kan anva?nda i reharmoniseringsprocessen. Till varje moment har jag producerat en webbsida med fo?rklarande text, notexempel och klingande musik som jag sedan satt samman till en webbplats..

Vi vill genom detta arbete visa på de utvecklingsmöjligheter som finns inom improvisationsensembler. I en improvisationsensemble handlar det ofta om att spela solo (att ensam improvisera över ett visst antal givna Ackord och takter) vilket samtliga elever vi träffade var mycket duktiga på. Det vi däremot såg när vi gjorde våra övningar var att eleverna ofta var i ?sin värld? när de improviserade, istället för att vara medvetna om sin egen och de övrigas roll i ensemblen. Som blivande musiklärare/gitarrpedagoger har vi sett att elever ofta har en begränsad självbild (att eleven inte själv vet hur han/hon låter) samt vad han/hon själv kan bidra med för att få en ensemble att bli mer samspelt.

I det här arbetet har jag skapat harmoniseringsverktyg till improvisation och nyskapande Ackordföljder. Det handlar om att att göra något kreativt för att se om det finns något outforskat område inom musikteorin. Jag applicerade de nya Ackordföljderna på traditionella jazzlåtar och reharmoniserar om dem även för improvisation. I mitt klingande resultat spelade jag in bakgrunder och melodier samt solon på gitarr där jag applicerade harmoniseringsverktygen. Sedan analyserade jag de aspekter och konsekvenser jag upplevde i processen och diskuterade framför allt min musikaliska utveckling.

En undersökning i hur de 72 sydindiska föräldraragorna kan användas i harmonibaserad musik. Nya spännande möjligheter finns till harmonisering, komposition och improvisation. En öppning till ett nytt harmoniskt närmande som kan komma till användning vid möten mellan de människor som har ragamusiken som grund, och de som har jazzen som sin. En ansats till utveckling av jazzmusikens språk och klangvärld samt inspiration till fortsatt undersökning av alla parametrar som kan tänkas berika musiken. Såväl lånat från musikaliska traditioner från hela världen, som att bara låta fantasin flöda..

Syftet med detta arbete är att undersöka hur man med hjälp av harmoniseringen i ettjazzarrangemang kan påverka hur man som lyssnare uppfattar känslan i låten. Detta har jaggjort genom att skriva en melodi på 32 takter med en AABA-form utan förutbestämda Ackord.Jag har sedan använt mig av olika harmoniseringsknep och klichéer för att försöka framhävatre olika känslolägen i melodin. Jag har sedan skrivit ett fyrstämmigt arrangemang på dessatre versioner där ett instrument spelar melodin medan de tre övriga fungerar som melodiskoch harmonisk bakgrund. Resultatet blev tre väldigt distinkta versioner som jag tyckerspeglar de känslomässiga intentioner jag hade mycket väl..