Syftet med uppsatsen är att studera vad handlare har för uppfattningar och åsikter kring och attityder till fenomenet ?människor som tigger utanför matbutiker? samt vilka åtgärder och lösningar handlare vill se samt tar till gällande fenomenet.Med denna uppsats ämnar jag titta närmare på det, i Sverige, relativt nya fenomenet med människor som tigger utanför matbutiker. Och det från handlarnas synvinkel, hur de tänker kring fenomenet.Uppsatsen genomfördes kvalitativt och resultatet består av intervjuer med handlare samt ett urval av det som rapporterats av media kring fenomenet med människor som tigger utanför butiker.De teoretiska ramarna innefattar Zygmunt Baumans teorier kring samhällens skapande av främlingar, Max Webers ?Verstehen? och teorier om socialt handlande och Anthony Giddens tankar kring globalisering.Resultatet visar på ett fenomen som handlare inte vet hur de ska hantera, inte vill behöva hantera och som det är svårt att ta ställning för eller emot. Och ett som många, både bland de intervjuade och bland de som uttalat sig i media, anser att det är dags att ?någon? tar ansvar för och gör någonting åt..

Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle.

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Ambitionen med uppsatsen är att medvetandegöra läsare om konsumtionskulturen och hur den kan påverka individers identitet. Forskning visar på att vi lever i en konsumtionskultur som påverkar människors identitet och vilka sociala konsekvenser detta kan skapa. Syftet är således att öka förståelse för hur studenter upplever konsumtionskulturen. Studien är av en kvalitativ art med hermeneutik som metodansats och har genomförts med stöd av åtta intervjuer av studenteter på Högskolan i Halmstad. Empirin har tolkats utifrån teorier om konsumtionssamhället (Bauman), interaktion (Goffman) samt respektabilitet och kapital (Skeggs & Bourdieu).

Sammanfattning I dagens välfärdsstat förflyttas fokus alltmer från kollektivet till individen. Det övergripande syftet med studien är att fördjupa förståelsen för relationen mellan individen och välfärdsstaten. Studien utgår från följande fråga: hur individualiseringsprocessen artikuleras i olika artiklar i tidningar och tidskrifter? Svaret på frågan söktes med artiklar från olika tidningar och tidskrifter som behandlar vår välfärd som invånarna kan få del av när de blir sjuka eller arbetslösa. Svaret söktes även i hur artiklarna framställer ansvar, effekterna och riskerna i ett individualiserat samhälle.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Föreliggande studie har som syfte att ta reda på varför en del av de muslimska flickor på grundskolans senare år bär slöja samt ta reda varför den andra delen av de muslimska flickor inte bär slöja. Studien tar vidare upp vilka attityder dessa flickor stött på i sin vardag. Studiens metod är av kvalitativ metod i form av intervjuer där jag har intervjuat tre muslimska flickor som bär slöja samt tre muslimska flickor som inte bär slöja. Intervjuerna har sedan transkriberats och med hjälp av transkriberingen har ett resultat kunnat genomföras. Elevernas medverkan har godkänts av vårdnadshavaren.

Googling their employees and job seekers are becoming more common andin that we live our lives more and more on the internet it becomes moreimportant how we act and to think about what you publish on the internet.Each time you press a key, will leave a digital footprint behind and thereforeit?s important to know how to deal with this. The purpose was to describehow a person strategically can proceed to build an identity on the internet toget benefits in the job seeking process in the media industry and to describethe importance of the digital identity in the recruitment process in a smallertown. We?ve used a qualitative approach and made eight interviews withrecruiters from the media and also people who have built a digital identity.We?ve used Bauman?s theory about consumer society, Montoya?s eight lawsof personal branding and also theories about profiling, and communicationsplanning to analyze the material.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Integration av invandrare i det svenska samhället är ett aktuellt och angeläget ämne. En bristande social integration är ett resultat av en mängd olika faktorer på olika nivåer och kan leda till kriminalitet. Syftet med den här uppsatsen är att identifiera några av dessa faktorer och påvisa den speciella situation som uppstår för invandrarpojkar då dessa faktorer sammanfaller. Vår frågeställning är: Vilka sociala faktorer gör att pojkar med invandrarbakgrund hamnar i kriminalitet och missbruk? Tillvägagångssättet har varit att med en kvaltitativ metod där tre nyckelinformanter, samtliga med mångårig erfarenhet från vård av kriminella invandrarpojkar, och fyra invandrare med ett kriminellt förflutet deltog.

Studien är en kvalitativ forskning där syftet är att undersöka bakomliggande faktorer och motiv till varför vissa unga män faller in i ett kriminellt beteendemönster och upprätthåller detta beteende. De faktorer denna studie undersökt är de sociala faktorer som bland annat är familj och vänner. För att uppnå undersökningens syfte och svara på dess frågeställningar intervjuades 6 unga män i åldrarna 15-25 år som har en kriminell livsstil. I resultat- och analysdelen presenteras det material vi samlat in och som även kopplas till de teorier som använts i denna studie. De teorier som använts är Howard S.

Syftet med den föreliggande studien är att utifrån konvertiters egna berättelser om sin väg till islam nå en ökad förståelse för vilken innebörd valet att konvertera till islam får för deras identitet och känsla av mening. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver konveriter sin egen resa till islam, vilken betydelse har den nya religiösa identiteten för dem i deras vardag samt vilken mening finner de i sin religiösa tro idag. Studiens teoretiska utgångspunkter har varit Rambo och Farhadian's teori om konversionsstadier, Bauman, Johansson samt Berger & Luckmann's resonemang kring identitet som en process samt McGuire utifrån religion som meningssystem och konversion som omformulering av självet. Metoden som valts för att kunna uppfylla syftet och besvara frågeställningarna har varit hermeneutiken. Undersökningen har baserats på fem semistrukturerade intervjuer.

Den här uppsatsen handlar om 80-talisters arbetsvärderingar. Studien är av jämförande kvalitativ art och har genomförts utifrån ett rörlighetsperspektiv som genererat vissa teman för att kartlägga 80-talisters arbetsvärderingar. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer utifrån ett rörlighetsperspektiv undersöka 80-talisters arbetsvärderingar i jämförelse mot mediabilden av 80-talisters arbetsvärderingar. Fem intervjuer med personer födda på 80-talet utgör empirin i uppsatsen. Teman för uppsatsen har genererats utifrån Zygmunt Baumans teori om rörlighet vilka är arbetsmotivation, arbetslojalitet och flexibilitet kontra trygghet i och med anställningsförhållandet, dessa teman ligger till grund för utförandet av intervjuguiden.

Syftet med denna undersökning var att genom en jämförelse mellan originalet och nyinspelningen av filmen The Hills Have Eyes (1977 av Wes Craven, 2006 av Alexandre Aja) analysera filmiska representationer av monstrositet. Undersökningen vilade på föreställningen att det monstruösa som en filmisk framställning är beroende av en tolkning som resulterar i en upplevelse av monstrositet, och att denna tolkning är knuten till en social verklighet som ser olika ut i olika historiska skeden. Teoretiska utgångspunkter skapades med förankring i Foucaults idéer kring diskurser, men även i Ulrich Becks beskrivning av risksamhället samt Anthony Giddens och Zygmunt Baumans tänkande beträffande modernitetens villkor. Undersökningen genomfördes som en innehållsanalys som utgick ifrån att välja undersökningsobjekt och att definiera vad undersökningen skulle fokusera på, varpå objekten observerades, observationerna kategoriserades, kategorierna analyserades och resultatet sammanställdes i en rapport. Arbetet ledde fram till tre övergripande slutsatser: 1.

Utvecklingen av ett alltmer konsumtionistisktförhållningssätt till livet har lett till en resultatdriven inställning hosmänniskan. Att samhället befinner sig i ständig förändring och där förhållandettill tiden är flytande märks mest i storstäderna. Tempot är högt ochfokuseringen ligger på det yttre snarare än det inre. Syftet med denna studieär därmed att förstå och tolka de upplevelser och reflektioner som storstadsmänniskanhar i relation till den inre tillfredställelsen. Studien belyser de faktorersom spelar in när människan i dagens samhälle talar om inre tillfredställelse.Den tidigare forskningen är övervägande kvantitativ och belyser samhälletspåverkan på individen och hennes välbefinnande, däribland har Zygmunt Baumansteori om konsumtionssamhället behandlats som tidigare forskning.