Denna reflexiva rapport Àr menad att guida lÀsaren genom mitt arbete som designer under designmomentet: utveckling av stridssystem till spelet Colosseum. Texten Àr skriven pÄ dagboksform för att ge en inblick i mina framgÄngar och motgÄngar i utvecklingen. Eftersom arbetet pÄgÄr mellan tvÄ spel har jag valt att kalla det första Colosseum för PreGen (Previous Generation) och det nya för NextGen (Next Generation). FrÄgorna jag strÀvat efter att besvara Àr om jag kan identifiera de trÄkiga bitarna med PreGen och hur jag ska gÄ tillvÀga för att inte göra om tidigare misstag. De trÄkiga bitarna identifierades snabbt med speltestning samtidigt som mina tidigare erfarenheter hjÀlpte mig undvika dessa misstag under utvecklingen av det nya systemet.Vid framtagningen av kontrollschemat har jag lÄtit mig inspireras av tidigare, lyckade spel samtidigt som jag satt min egen prÀgel pÄ det.

Höftledsdyplasi Àr hos hund en Àrftlig Äkomma som uppfödare har försökt avla bort i Ärtionden. TyvÀrr har uppfödare och rasklubbar i de flesta fall inte uppnÄtt de resultat de hoppats pÄ. Mitt mÄl med denna litteraturstudie har varit att försöka ta reda pÄ varför och vad man i dagslÀget gör för att förbÀttra dessa avelsprogram. Jag har Àven försökt finna svar till varför avelsframstegen skiljer sig mellan olika raser och olika lÀnder. För att förstÄ sambanden mellan avelsstrategier och avelsframsteg har jag Àven gÄtt djupare in pÄ hur höftledsdysplasi nedÀrvs.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien var att försöka ta reda pÄ vad som motiverar framgÄngsrika elitidrottare. För att besvara syftet anvÀnds följande frÄgestÀllningar: Hur kom dem i kontakt med idrotten?Hur har med- och motgÄngar hanterats?Vad Àr det som har drivit dem framÄt?Finns det nÄgon person/personer som har betytt vÀldigt mycket för dem?Vilken Àr den viktigaste egenskapen för att nÄ framgÄng enligt dem?MetodEn kvalitativ metod har anvÀnts dÀr fyra stycken individer varav tvÄ mÀn och tvÄ kvinnor har intervjuats. Undersökningsgruppen utgjordes av elitaktiva kampsportare mellan 20 och 35 Är. Urvalet grundades pÄ goda meriter bÄde nationellt och internationellt.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur svenska smÄ- och medelstora tillverkningsföretag eventuellt pÄverkas i tider dÄ den svenska valutakursen fluktuerar och förstÀrks kraftigt. Vidare har mÄlet med uppsatsen varit att studera om, och i sÄ fall hur dessa företags internationella konkurrenskraft och strategier pÄverkats som en effekt av den svenska valutakursens fluktuationer. Den teoretiska referensramen inkluderar huvudsakligen teorier som behandlar företags strategi och internationella konkurrenskraft. Dessa teorier har vi anvÀnt med mÄlet att studera och förklara hur företag hanterar den svenska valutakursens fluktuationer för att bibehÄlla sin internationella konkurrenskraft. Vidare sÄ har vi försökt finna samband mellan hur dessa förÀndrats under tid inom företaget och om utvecklingen kan förklaras med utvecklingen av den svenska valutakursen som pÄverkande faktor.

BRP Systems utvecklar och sÀljer affÀrssystem till mindre och medelstora tjÀnsteföretag. Huvudsystemet Àr en Java Swing-applikation och för att fÄ bÀttre struktur pÄ programmet önskar man vid utvecklingen anvÀnda ett lÀmpligt ramverk om nÄgot sÄdant gÄr att identifiera. Denna rapport undersöker tvÄ sÄdana ramverk.Ett ramverk kan anvÀndas som hjÀlp vid utvecklingen av komplexa applikationer. De fungerar som en grund till applikationen som utvecklas och kan erbjuda olika hjÀlpfunktioner som ofta behövs i vanliga program. Ramverk kan Àven fÄ kÀllkoden att bli mer strukturerad och lÀttunderhÄllen.

Jag har valt att göra ett gestaltningsförslag för stadsrummet Svandammen i Uppsala. Grunden i detta arbete har varit att genom analys av platsen skapa en förstÄelse för behov, brister och potential. Utefter detta har jag skapat ett visionÀrt gestaltningsförslag. Resultatet av arbetet syftar till att ge nya idéer och inspirera till den framtida utvecklingen av platsen..

Sammanfattning: Detta sjÀlvstÀndiga arbete har utifrÄn ett taktiskt perspektiv studerat pÄ vilket sÀtt obemannade system i kategorin UAS, Unmanned Aircraft Systems, kan tÀnkas bidra till taktisk uppgiftslösning inom marinen om dessa infördes idag. Arbetet har genom kvalitativ litteraturanalys studerat utvecklingen av dessa system och vad som Àr rimligt att förmÄgemÀssigt förvÀnta sig av dem idag. En analys har gjorts av den för arbetet aktuella operationsmiljön, den kvalificerade sjöstriden. Vidare har en analys av hur utvecklingen av UAS i USA och Ryssland gjorts för att sÀtta ett svenskt system i en kontext. Arbetet har haft sin grund i teorin om sjökrigets principer dÄ dessa ger en god teoretisk grund för hur sjöofficeraren bör agera.Slutsatser som redovisas i arbetet Àr att UAS kan komma att spela en stor roll i att ge ökad förmÄga till god lÀgesuppfattning för marinens taktiska chefer.

En del lÀnder vÀljer att investera och utveckla vindkraftmarknaden mycket, medan en del lÀnder vÀljer att inte göra det. I Europa startade vindkraftutvecklingen under 1970-talet. Efter en trög start Àr den europeiska vindkraftutvecklingen nu marknadsledande och fortsÀtter att expandera i hög takt. Tyskland har den högsta installerade kapaciteten av vindkraft i vÀrlden, och Danmark har den högsta installerade kapaciteten per capita. Dessa lÀnder, samt Spanien, Sverige och Storbritannien har alla satt nationella mÄl för utvecklingen av vindkraften.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

Forskning har visat att elevers intresse för matematik avtar ju Àldre de blir. En av orsakerna till detta kan vara den traditionella matematiken som till stor del bestÄr av symboler och tekniker för att hitta rÀtt svar. För att fÄ engagerade elever som intresserar sig för matematik mÄste undervisningen förÀndras. I min uppsats vill jag dÀrför lyfta fram författare och lÀrare som intresserar sig för den matematiska utvecklingen..

Syftet med denna uppsats Àr att bidra till en djupare förstÄelse för motivationen hos de anstÀllda pÄ en arbetsplats samt hur de monetÀra, sociala och individuella faktorerna pÄverkar motivationen. VÄrt delsyfte Àr att försöka lyfta fram nyare motivationsteorier tillsammans med mer klassiska teorier för att försöka belysa utvecklingen. För att undersöka ovanstÄende har 14 kvalitativa intervjuer utförts med ordinarieanstÀllda samt sÀsongsanstÀllda pÄ turistbyrÄer runt om i SmÄland. Vi har sedan anvÀnt oss utav olika motivationsteorier som vi redogjort för i kronologisk ordning för att lÀsaren pÄ ett tydligare sÀtt ska kunna se utvecklingen inom motivationsteorierna. Resultaten frÄn vÄra intervjuer samt de olika motivationsteorierna har sedan analyserats och tolkats vilket har mynnat ut i en slutsats.

Informationstekniken Àr ett begrepp som har vuxit fram ur de senaste Ärens datorteknikutveckling. De första datorerna som utvecklades var stora och klumpiga och hade som uppgift att lösa matematiska problem. Redan under 1960-talet kom riksdagen överens om att introducera datortekniken i den svenska skolan men det var inte förrÀn 80-talet och tidigt 90-tal som datorÀmnet blev obligatoriskt. Mellan 1984-1993 satsades sammanlagt 240 miljoner kronor pÄ att fÄ in datorer i skolans undervisning. Utöver denna summa satsade kommunerna oerhörda summor pÄ datoranvÀndningen.

Europas befolkning blir allt Ă€ldre och bosĂ€ttningen koncentreras i ökande omfĂ„ng till ett begrĂ€nsat antal tillvĂ€xtregioner. Den hĂ€r koncentrationsprocessen drabbar Norrlands inlandskommuner sĂ€rskild hĂ„rt, eftersom glesbygdens unga flyttar av utbildningsskĂ€l till större regioner, utan att Ă„tervĂ€nda efter utbildningen, dĂ„ det fattas ett yrkesmĂ€ssigt perspektiv. Om nĂ„gra decennier kommer mer Ă€n halva Sveriges befolkning att leva i ett av de tre storstadsomrĂ„dena. Även de mindre storstĂ€derna och andra tillvĂ€xtomrĂ„den emotser en befolkningsökning. Befolkningen i hela Sverige och sĂ„ Ă€ven i alla tillvĂ€xtomrĂ„den blir i genomsnitt litet Ă€ldre, men beroendekvoten förblir dĂ€r nĂ€stan konstant, eftersom dessa regioner attraherar unga mĂ€nniskor som tillbringar sitt yrkesliv dĂ€r.

Fler och fler mĂ€nniskor bosĂ€tter sig i eller i nĂ€rheten av större stĂ€der och storstadsregionernas inflytande pĂ„ samhĂ€llet vĂ€xer sig hela tiden starkare. I dag bor hĂ€lften av den svenska befolkningen i nĂ„gon av de tre största regionerna, Stockholm, Göteborg eller Malmö och dessa fungerar som motorer i den svenska ekonomin. I syfte att ta större plats i ett nationellt perspektiv och att inte halka pĂ„ efterkĂ€lken i den ekonomiska utvecklingen har kommunförbunden i Linköping och Norrköping skapat begreppet FjĂ€rde Storstadsregionen och inlett ett samarbete för att styra utvecklingen i Östergötland i önskad riktning. Uppsatsen söker diskutera och analysera utvecklingen, dess fördelar, nackdelar och trovĂ€rdigheten i det arbete som sker.Genom att se Linköping ? Norrköping och respektive kranskommuner som en region och som en enad arbetsmarknad rĂ€knas regionen som den fjĂ€rDe största i Sverige med lite mer Ă€n 400 000 invĂ„nare.

Drivkraften till att mÀnniskor reser har lÀnge ansetts vara behovet att Äka till en geografisk plats för att dÀr utföra nÄgon typ av aktivitet. Med dagens informations- ochkommunikationsteknik (IKT) har vÄr virtuella rörlighet ökat och sÄledes Àr vardagens aktiviteter inte lika bundna till en specifik plats. ResenÀrer numera anvÀnda IKT till att utföra aktiviteter redan under restiden. Genom att vi dÄ kan anvÀnda tiden till fler aktiviteter kan det bidra till att restiden blir vÀrdefull och inte bara en transportstrÀcka fram till mÄlet. I takt med att det de senaste Ären skett en mobil explosion har ocksÄ tillgÀngligheten till IKT ökat under resan.Studien syftar till att undersöka vad mÀnniskor Àgnar sin restid Ät nÀr de pendlar regionalt och hur de ser pÄ vÀrdet av restiden.