Det Àr allt vanligare med 3D-projektering inom byggbranschen för att förbÀttra och effektivisera bland annat kollisionskontroll, ritningsframstÀllning och mÀngdberÀkningar. 3D-modellering har kommit lÄngt i utvecklingen nÀr det gÀller husbyggnad men för mark & anlÀggningskonstruktion har utvecklingen varit begrÀnsad. JÀmfört med traditionella, tvÄdimensionella CAD-modeller Àr en tredimensionell CAD-modell uppbyggd pÄ ett annorlunda sÀtt med objekt istÀllet för ? linjer och streck?. Idag finns det mÄnga olika programvaror som erbjuder möjligheten att genomföra 3D-projektering.

Vindkraftens andel av den svenska elproduktionen har varit begrĂ€nsad lĂ€nge, trots politiska initiativ för att frĂ€mja utvecklingen har investeringstakten varit lĂ„g över tid för att under tidigt 2000-tal accelerera betydligt. Över tid har mĂ€ngder med forskningsartiklar publicerats om vindkraften för att synliggöra flaskhalsar i utvecklingen. Utöver brister i exempelvis svenska vindkraftspolicyn har mer basala faktorer lyfts fram som en avgörande del i vindkraftens framsteg. En av dessa faktorer en investerare möter och som vissa forskare pekat ut som vĂ€sentlig upptrĂ€der pĂ„ lokal nivĂ„, den lokala beslutsfattarens vilja att godkĂ€nna bygglov i kommunen. I denna ekonometriska studie Ă€r syftet att undersöka vilka lokala variabler som pĂ„verkar utbudet av vindkraft i Sveriges kommuner.

Hur fungerar internrevisionen i aktiebolag noterade pÄ Stockholmsbörsen för att förebygga ekonomisk brottslighet? Vilka skillnader finns mellan företag som enbart tillÀmpar Svensk kod för bolagsstyrning frÄn de företag som ocksÄ tillÀmpar Sarbanes-Oxley Act?UtifrÄn studiens frÄgestÀllning Àr huvudsyftet att beskriva hur internrevisionen motverkar ekonomisk brottslighet. Samt fÄ en bild av internrevisionens variationer i de undersökta företagenStudien Àr utformad efter ett kvalitativt metod. Genom fyra intervjuer har ett empiriskt material samlats in. Det empiriska materialet tolkas senare i en analys och diskussion.

MÄlet Àr att fÄ en bÀttre kunskap om Jean Prouvé och hans arbete, att förevisa om hans vikt i arkitektur- och designhistorien samt att upplysa om de idéer och ideal som var bakomliggande. En diskussion med nÄgra konkreta exempel förs runt det samarbete han nÀrde med Le Corbusier och Charlotte Perriand. Detta tycks ha varit avgörande i mognaden och utvecklingen av hans stil och produktion. .

Konceptet Building Information Modeling, tillsammans med den snabba IT-utvecklingen ger företag i bygg- och fastighetssektorn möjlighet att utveckla och effektivisera sin verksamhet. Vi tror att det finns utrymme för fastighetsbolag att förbÀttra och effektivisera sin verksamhet. Ett sÀtt att utvecklas och nyttja nyare teknologi ser vi i digitalisering av fastigheter dÀr all relevant information ska finns samlad, tillgÀnglig och stÀndigt uppdaterad..

Denna rapport beskriver utvecklingen av en Instant Messaging klient som implementerats som en sprÄkwrapper. Klienten anvÀnder ett kÀnt öppen kÀllkods-bibliotek vid namn libGaim för att fÄ tillgÄng till Instant Messaging tjÀnster. Klienten fungerar som en sprÄkwrapper till detta bibliotek, och lÄter andra applikationer nyttja biblioteket genom ett databasgrÀnssnitt. Arbetet har utförts Ät och hos Evolve i Karlstad. Systemet som utvecklats klarar att hantera vanliga Instant Messaging-funktioner sÄ som uppkoppling av konto, nedkoppling, Àndring av status, visa kompisikoner, och hÀmtning av information angÄende kompisar.I beskrivandet av arbetet med detta system ges bakgrundsinformation angÄende wrappers och Instant Messaging, och dessutom angÄende de verktyg och metoder som anvÀnts likt byggverktyget SCons och utvecklingsmetoden eXtreme Programming.

En bransch som stÄr inför ett generations- och könskifte krÀver en utbildning som visar framfötterna och följer med utvecklingen. Högskolan i GÀvle har sedan hösten 2006 ett nytt fastighetsmÀklarprogram, skapat i strÀvan efter att följa de nya kraven frÄn fastighetsmÀklarnÀmnden samt önskemÄlen frÄn skolan. Har programmet reviderats tillrÀckligt? Detta har jag undersökt. Slutsatsen Àr att Högskolan i GÀvle har kommit en bra bit pÄ vÀg..

Uppsatsen behandlar systemutvecklingsprocessen med fokusering pÄ utvecklingsarbete och utvÀrdering. Syftet med uppsatsen har varit att genomföra ett systemutvecklingsarbete. För att uppnÄ det har tvÄ förstaversioner av en Java-applikation utvecklats. De tvÄ applikationerna jÀmförs och utvÀrderas sedan för att ge ett svar pÄ vilken som bÀst lÀmpar sig för vidareutveckling.Ett annat syfte med arbetet har varit att utveckla mig sjÀlv och av den anledningen har jag valt att göra tvÄ applikationer pÄ olika sÀtt. DÄ applikationerna hanterar sökning av böcker skrivna av Astrid Lindgren har ett delsyfte inneburit att sprida information om författarens böcker och göra det enklare att fÄ information om dem.Uppsatsen kan anvÀndas som ett praktiskt exempel pÄ hur ett systemutvecklingsarbete kan gÄ till.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklÀrare pÄ fyra olika gymnasieskolor i SmÄland. Författarna försöker ge svar pÄ vilka motiv som ligger bakom den pÄgÄende förÀndringen mot ett mer digitaliserat svenskÀmne, vad och hur dessa förÀndringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bÀttre eller sÀmre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda pÄ och besvara hur svensklÀrares attityder till förÀndringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förÀndringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskÀmnet pÄ gymnasiet. Vi ser tendenser till nÄgot som kan sÀgas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga dÀr de nya digitala, visuella medierna ser ut att pÄverka och förÀndra den unga generationens sÀtt att hantera sitt lÀrande.

Cochleaimplantat (CI) Àr ett tekniskt hjÀlpmedel som ges till personer med dövhet eller grav hörselnedsÀttning. Ett CI kan hos barn ge en möjlighet till ökad utveckling av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och sprÄkliga förmÄgor hos barn med CI. Studien Àr en del av en longitudinell studie som tidigare genomförts 2007 och 2008. Deltagarna var sju barn med CI mellan 8;8 och 14;5 Är.

Utvecklingen mot mÄngkulturella samhÀllen har inneburit en ökande förekomst av företeelser som frÀmlingsfientlighet, diskriminering, rasism etc. I detta arbete försöker jag belysa skolans roll i motverkandet av dessa problem och undersöka pÄ vilket sÀtt skolan Àr betydelsefull för det mÄngkulturella samhÀllet, hur skolan hÀri övergripande skall arbeta och vilka problem skolan möter i detta arbete..

I samhÀllet finns oro över den digitala utvecklingens framfart dÀr fokus lÀggs alltmer pÄ att skapa innovation, vilket Àr en tillgÄng ur konkurrenssynpunkt men dÀr individers behov och förutsÀttningar bortses frÄn. Den snabba utvecklingen kan medföra att individer med lÄg förstÄelse och acceptans av informations- och kommunikationsteknik riskerar att hamna utanför samhÀllet. Seniorer Àr den Äldersgrupp vilken har benÀgenhet att besitta en lÀgre förstÄelse och acceptans för den digitala utvecklingen. Detta Àr ett aktuellt dilemma eftersom ett fungerande samhÀlle förutsÀtter att alla individer ska kunna anvÀnda sig av de samhÀlls- och kommersiella tjÀnster som finns att tillgÄ. Till följd dÀrav Àr det oumbÀrligt att utveckla anvÀndbar informations- och kommunikationsteknik vilken möter slutanvÀndares behov och förutsÀttningar.

I detta arbete försöker jag belysa om pedagoger anvÀnder sig av forskares resultat dÄ de planerar sitt arbete med barns sprÄkutveckling. Jag synar ett samverkansomrÄde och en skolas sprÄkutvecklingsprojekt. Jag kommer fram till att pedagoger har en stor teorikunskap men att deras egna erfarenheter Àr mer betydelsefulla. Om forskare och praktiker kan mötas i ömsesidig respekt för varandras kunskap och bÄda parter Àr delaktiga i forskningsprocessen, nÄs den bÀsta utvecklingen..

Denna uppsats syftar till att beskriva och skapa en modell för vilka faktorer som pĂ„verkar revisorns roll och som dĂ€rmed utgör en viktig del i koordinationen mellan intern- och externrevisorer. Bakgrunden till denna studie grundar sig pĂ„ att det hela tiden sker förĂ€ndrade spelregler vilket har pĂ„verkat utvecklingen av intern- och externrevision. Även revisionsskandaler har pĂ„verkat utvecklingen och det har blivit viktigare med en god intern kontroll.Uppsatsen bygger pĂ„ en enkĂ€tundersökning som har skickats till auktoriserade revisorer dĂ€r de har fĂ„tt besvara frĂ„gorna utifrĂ„n deras kunskaper och erfarenheter.Studien redogör för vad intern och extern revision innebĂ€r, vilka faktorer som pĂ„verkar koordinationen mellan revisorerna samt skillnader och likheter.  Det finns fyra olika roller som en externrevisor kan ha och den vanligaste, utöver lagstadgad revision Ă€r att ge fristĂ„ende rĂ„dgivning. Faktorer som pĂ„verkar koordinationen mellan revisorer Ă€r frĂ€mst internrevisionens storlek, kunskap och erfarenhet, komplexitet, kommunikation, oberoende samt personkemi.