Uppsatsen behandlar uppkomsten, utvecklingen och tillÀmpningen av "klassens timme" i den svenska skolan. Den redogör för vilka influenser och faktorer som bidragit till skolans förÀndrade arbetssÀtt och arbetsformer och för hur dessa kan ha bidragit till införandet av "klassens timme". Genom studier av lÀroplaner och andra officiella dokument följs utvecklingen och tillÀmpningen frÄn Är 1940 fram till och med Är 1994. För att fÄ svar pÄ hur "klassens timme" genom Ären har anvÀnds i skolan, samt hur den anvÀnds idag, har tretton lÀrare i olika Äldrar fÄtt skriva ner sina synpunkter och erfarenheter. Uppsatsen avslutas med en diskussion kring hur timmen har nyttjats och för hur den idag, och i framtiden, bÀst bör tillÀmpas för att engagera sÄ mÄnga elever som möjligt..

Johannes Wiberg: HÄrdrockspionjÀrer. Om gitarren och sologitarristerna under hÄrdrockens framvÀxt. Uppsala: Musikvetenskap 60 p., 2002.I denna uppsats undersöker jag sologitarristens roll inom hÄrdrocken vid dess initialskede, hur den vÀxte fram och kom att bli hÄrdrockens kanske viktigaste instrument. Jag studerar nÄgra av de första sologitarristerna inom den hÄrdare bluesracken, och ser hur utvecklingen fortsatte fram till det man idag kallar de första hÄrdrocksbanden. Jag gör en analys av tre olika sologitarristers solon och dÀrefter gör jag en jÀmförande analys och ser hur gitarristerna skiljer sig Ät.

Inflammatory Bowel Disease hos hÀst Àr ett allvarligt tillstÄnd som kan ta olika uttryck, gemensamt Àr dock en inflammation i tarmen med svÄra skador som följd. Olika etiologier har föreslagits, men det Àr troligt att immunsystemet har en avgörande roll i sjukdomsutvecklingen. I den normala tarmen utvecklar immunförsvaret tolerans mot kommensal mikroflora. En viktig pusselbit i den utvecklingen Àr aktiveringen av naiva T-celler till regulatoriska T-celler som dÀmpar immunförsvaret. De regulatoriska T-cellerna verkar suppressivt pÄ T-hjÀlparceller via cytokiner och cellcellkontakt samt kan aktiveras centralt i thymus eller perifert, exempelvis i tarmen.

Utvecklingen och utbredningen av datanÀt blir allt större, och företag lÀgger mycket pengar pÄ att hÄlla sig vÀl framme i utvecklingen. Samtidigt Àr dagens telerÀkningar av en sÄdan dignitet att mycket pengar lÀggs ned pÄ detta omrÄde ocksÄ. Syftet med vÄr rapport Àr att undersöka om IP-telefoni, dÀr datanÀt baserade pÄ IP (Internet Protocol), Àven kan förmedla samtal pÄ ett för företagen tillfredsstÀllande sÀtt. PÄ detta sÀtt kan stora pengar sparas, dÄ det traditionella telenÀtet kan rationaliseras bort. Vi begrÀnsade oss till att undersöka tre företag som idag anvÀnder IP- telefoni.

Denna studie har som syfte att belysa hur lÀrare och skolledare tÀnker nÀr det gÀller skapandet av en hÀlsosam utbildningsmiljö.Det empiriska materialet bestÄr av skriftligt inhÀmtade svar pÄ ett antal frÄgestÀllningar kring föreslagna förbÀttringsÄtgÀrder gÀllande arbetsplatsens miljö. LitteraturgenomgÄngen bildar underlag för teorin att samspelet mellan hÀlsofrÀmjande arbete, lÀrares arbetstillfredsstÀllelse och elevers lÀrande Àr betydelsefullt för utvecklingen av en hÀlsosam utbildningsmiljö. Studien bekrÀftar genom de utvecklingstema som utkristalliserats att kopplingen dem emellan Àr vÀsentlig för lÀrare och skolledare i skapandet av en hÀlsosam utbildningsmiljö. En attraktiv, interaktiv och kommunikativ miljö liksom ett tryggt klimat med bra mötesformer dÀr samarbete och samförstÄnd rÄder bidrar till utvecklingen av en hÀlsosam utbildningsmiljö. Skapandet av kvalitetstid liksom fokusering pÄ elevers lÀrande och pÄ lÀrararbetets pedagogiska kÀrna möjliggör, tillsammans med nytÀnkande och sjÀlvtillit hos lÀrare, utveckling av en hÀlsosam utbildningsmiljö..

Syftet med denna uppsats var att kartlÀgga de projekt för elektronisk publicering, dÀr forskningsbiblioteken Àr inblandade. Detta genomfördes genom en studie över vad det Àr som styr utvecklingen av alternativa publiceringssystem. Det var bÄde svenska och utlÀndska projekt som undersöktes, fast tonvikten lades pÄ situationen i Sverige och det nystartade DiVA-projektet. DiVA-projektet Àr ett projekt som bygger upp ett gemensamt biblioteksarkiv för vetenskapliga dokument, dÀr man inledningsvis e-publicerar avhandlingar. Forskningsbiblioteken antar i dessa projekt en ny roll, den som förlÀggare av lÀrosÀtenas vetenskapliga information.

DÄ det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med vÀldig fart, Àr det viktigt att individerna i samhÀllet anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke pÄ detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förstÄelse för om de anstÀllda pÄ en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen Àndrar förutsÀttningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frÄgestÀllningar som handlar om anstÀllda pÄ en IT-avdelnings upplevelser om pÄ vilka sÀtt förÀndringar sker pÄ företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förÀndrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de fÄr ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger pÄ en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anstÀllda pÄ en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar pÄ att de anstÀllda pÄ IT-avdelningen kÀnner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det stÀndigt sker tekniska förÀndringar som pÄverkar företaget.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.

Jag har under mitt kandidatarbete gjort en praktisk studie av producentrollen pÄ det Karlshamnsbaserade spelföretaget Black Drop Studios. I denna slutreflektion gÄr jag igenom min egen process under utvecklingen av en spelprototyp av företagets primÀra produkt, plattforms-racing spelet Boingo. Under produktionen har jag som producent verkat för att effektivisera verksamheten och agerat som en resurs för teamet. Jag har haft dagliga möten och individuella samtal med medlemmarna i gruppen, samt kontinuerligt övervakat och utvÀrderat arbetsflödet genom det web-baserade projektledningsverktyget Redmine. Utöver min roll som producent har jag Àven arbetat med marknadsföring och presentation av den fÀrdiga produkten pÄ Game Developers Conference i San Francisco.

Denna rapport beskriver designprocessen och utvecklingen av en mobilapplikation kallad Gruppis. Rapporten syftar till att redogo?ra fo?r hela processen fra?n konceptualisering av ide?n till en slutgiltig interaktiv hi-fiprototyp. Syftet med applikationen a?r att underla?tta kommunikation och informationsspridning mellan personal och va?rdnadshavare i fo?rskola, skola eller andra barngrupper.Arbetsprocessen innefattade fo?rarbete i form av fokusgrupp och PACT-analys fo?r att fa? en uppfattning om anva?ndarna och deras behov.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka motivationsfaktorer som ligger bakom viljan att fortsÀtta musicera Är efter Är. Fokus ligger vid blÄsorkestern och blÄsinstrumentalister, de Àldre instrumentalisterna i orkestern. Studien Àr avgrÀnsad till att vara en positiv undersökning av motivation i samband med musicerande, frÀmst musicerande i grupp.  Uppsatsen handlar om olika motivationsfaktorer som verkar motiverande för att hÄlla intresset för att musicera vid liv, detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Efter arbetet med studien har tre olika motivationsfaktorer vÀxt fram, social motivation, motivation genom personlig utveckling samt musikalisk motivation. Motivationsfaktorerna bygger pÄ faktorer som ungdomar pratar om enligt Minda Birgestam och Rebecka KÀllner (2011), det sociala, personlig utveckling och den musikaliska upplevelsen.

Bakgrund och problem: Dagens marknad karaktÀriseras av kunskapsintensiva företag som Àr beroende av sina medarbetare och deras kompetens för att nÄ framgÄng. De flesta aspekter i ett företag kan hÀrmas av konkurrenter, men det Àr humankapitalet som gör dem unika och konkurrenskraftiga. Trots att denna resurs Àr sÄ viktig fÄr den inte nÄgot större utrymme i företags redovisning, dÄ dagens redovisning fortfarande baseras pÄ principer frÄn 1400-talet och frÀmst fokuserar pÄ materiella tillgÄngar. Intresset för humankapitalredovisning uppstod pÄ 1960-talet och har sedan dess kommit och gÄtt; initiativ har tagits och teorier har bildats, men utvecklingen har Ànnu inte lett till nÄgon enhetlig metod för att synliggöra immateriella tillgÄngar.Syfte: Huvudsyftet med studien Àr att beskriva utvecklingen av humankapitalredovisning, vilket ska leda fram till en diskussion om möjlig framtida utveckling. För att göra detta ska vi först identifiera drivkrafterna bakom utvecklingen, analysera de möjligheter och begrÀnsningar som finns för att redovisa humankapital samt granska utbredningen inom Àmnet idag.Metod: I denna kvalitativa studie har vi genomfört intervjuer med fem nyckelpersoner som alla arbetat med omrÄdet, granskat Ärsredovisningar frÄn de fem största revisionsföretagen i Sverige samt studerat relevant litteratur.Slutsats: Resultatet av denna studie Àr konstaterandet att humankapital Àr en viktig resurs som bör synas i företags redovisning, dock inte inkluderad i den traditionella, finansiella redovisningen.

HÀlso- och sjukvÄrden stÄr inför en stor utmaning, bÄde i Sverige och i vÀrlden. Kraven ökar pÄ bÄde kvalitet, sÀkerhet och effektivitet. Informatik Àr ett vÀrdefullt verktyg för att hantera dessa nya krav. Trots det nyttjas inte den tillgÀngliga informations- och kommunikationsteknologin fullt ut. Den hÀr systematiska litteraturstudien undersöker vilken betydelse informatik har för omvÄrdnadsarbetet, ur sjuksköterskor verksamma i svensk hÀlso- och sjukvÄrds perspektiv.

Medlemskapet i EU och införandet av miljöbalken var de tvÄ stora hÀndelser som kom att prÀgla utvecklingen av svensk miljörÀtt under 1990-talet. Arbetet med anpassning till gemenskapsrÀtten och utvecklingen av den svenska miljölagstiftningen pÄgÄr fortfarande. Syftet med denna uppsats har varit att se vad som idag Àr gÀllande rÀtt för avfallsdeponier i Sverige samt huruvida de svenska reglerna uppfyller vÄra gemenskapsrÀttsliga förpliktelser. Studien omfattade inte bara de lagar, förordningar och gemenskapsakter som direkt reglerar deponeringsverksamhet utan Àven intilliggande rÀttsakter med indirekt betydelse. Arbetet genomfördes genom analys av bÄde nationella och gemenskapsrÀttsliga regler pÄ omrÄdet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om fysisk planering kan samverka eller kombineras med destinationsutveckling genom en fallstudie av Stockholms stad för att skapa attraktiva destinationer i stadens ytterstadomrÄden.Undersökningen omfattar en fallstudie av Stockholms fysiska planering och destinationsutveckling. Studien bestÄr av tidigare studier om urban turism i en litteraturstudie. Offentliga strategidokument har ocksÄ analyserats. Intervjuer med fysiska planerare och destinationsplanerare har genomförts. Vidare har resultatet av intervjuerna analyserades tematiskt, en metod som valts för dess anvÀndbarhet för att fÄ en djupare förstÄelse av en företeelse i samhÀllet.Resultaten visar att det finns utmaningar, möjligheter för planerare att samarbeta och skapa ett nytÀnkande om hur deras planering omrÄden kan samverka.