Avfallsdeponier Sverige och EG-rätten
Medlemskapet i EU och införandet av miljöbalken var de två stora händelser
som kom att prägla utvecklingen av svensk miljörätt under 1990-talet.
Arbetet med anpassning till gemenskapsrätten och utvecklingen av den
svenska miljölagstiftningen pågår fortfarande. Syftet med denna uppsats har
varit att se vad som idag är gällande rätt för avfallsdeponier i Sverige
samt huruvida de svenska reglerna uppfyller våra gemenskapsrättsliga
förpliktelser. Studien omfattade inte bara de lagar, förordningar och
gemenskapsakter som direkt reglerar deponeringsverksamhet utan även
intilliggande rättsakter med indirekt betydelse. Arbetet genomfördes genom
analys av både nationella och gemenskapsrättsliga regler på området. Vi
använde oss av traditionell juridisk metod, en studie av de olika
rättskällorna. En studie gjordes även av gemenskapsakter samt praxis från
EG-domstolen. En övergripande bild över utvecklingen inom svensk miljörätt
och även en djupare kunskap om dess grundläggande syfte inkluderades också.
Det är dock inte bara miljörätten som genomgått en förändring utan även
miljöproblemen. En beskrivning av denna förändring samt den nya tidens
miljöproblem har genomförts. Här valde vi att redogöra för de direkta och
indirekta problem som uppkommer till följd av deponering. Tyngdpunkten i
analysen låg på möjligheten att bryta igenom ett givet tillstånds
rättskraft för att kunna uppfylla nya krav från gemenskapen samt möjligheten
att införa strängare regler om så behövs på grund av nya nationella
rättsregler.