Det här arbetet har gjorts på uppdrag av Anders Bylund vid avdelningen för Strategisk planering vid Stadsbyggnadskontoret i Luleå. Syftet med arbetet var att göra ett underlag till marknadsföring för ett hållbart resande med buss och cykel i Luleå. Arbetet grundade sig på en jämförelse mellan bussen, cykelns och bilens restid i Luleå tätort samt vilket alternativ som var bäst ekonomiskt. En viktig aspekt av jämförelsen var ett resandet skulle ske från dörr till dörr.Anledningen till att detta blev mitt examensarbete var att jag fått i uppgift under min praktik att göra en liknande jämförelse. Det saknades ett arbete som kunde ligga till grund för marknadsföring av mer miljövänligt resande i Luleå.Arbetet med jämförelsen skedde med hjälp av karttjänster via internet samt eget fältarbete.För att begränsa, strukturera och organisera arbetet har jag haft en dialog med Anders Bylund Luleå kommun, angående de faktiska förutsättningarna.Slutsatsen blev att både cykel och buss, för vissa sträckor, är konkurrenskraftiga ur ett restidskvotsperspektiv.

En ny modernistisk syn på ledarskap började utvecklas i början på 1980 talet, där nya kommunikationsmönster för chefer lyfts fram. Den nya ledningsfilosofin betonar kommunikativt ledarskap framför traditionella strategiska kommunikationsmönster.Syftet med uppsatsen var att undersöka ledarskapet på en telemarketingavdelning med många unga medarbetare och se vilka metoder chefer nu använder sig av för att leda unga medarbetare. Fokus ligger på kommunikation, ledarskap och organisationskultur. En kvalitativ metod användes i form av intervjuer i kombination med observationer. Studien omfattade sju intervjuer och urvalet var ändamålsenligt.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och jämföra tre kommunerskommunikation på Facebook, men också fenomenet Facebook och dess komponenteri form av exempelvis gilla-markeringar. Studien bygger på två huvudfrågor.1. Vilken typ av kommunikation bedrivs via kommunernas Facebooksidor?2. Hur skiljer sig kommunikationen åt mellan de tre kommunerna?Metod och material: Intervjuer och netnografiska observationer.Huvudresultat: Facebook är en viktig kommunikationskanal för kommunerna.Intervjuerna visar att mycket av det som kommunernas kommunikatörer säger sigkommunicera stämmer in på det som de netnografiska observationerna visat och attde huvudsakligen lever upp till sina uttalade syften.Något som kan konstateras är att oberoende av hur många följare eller hur mycketfeedback en kommuns Facebooksida får så gör det ingen större skillnad i hur de bedriverkommunikationen.

SammanfattningVårt examensarbete i pedagogik handlar om kränkningar mellan lärare och elever på Colin Leclairgymnasiet i Södertälje. Syftet med studien var att finna när och hur kränkningar mellan lärare och elever förekommer, och i vilken utsträckning kränkningar förekommer.Metoden vi har valt att använda i studien är en fallstudie. Studien är gjord med hjälp av en enkätundersökning som både lärare och elever på skolan har besvarat. Tjugo lärare och åttioåtta elever har besvarat vår enkätundersökning. Frågorna handlade bland annat om:? Har du känt dig kränkt av någon lärare/elev någon gång?? Beskriv händelsen i ord.? Har du själv någon gång omedvetet och/eller medvetet kränkt någon lärare/elev?? Hur kan man förebygga kränkningar?Resultatet i vår undersökning visar att elever svarar ärligare än sina lärare då de ska reflektera över sig själva.

Titeln ?system för de ännu inte tänkta tankarna? är en liten ordlek menad att vara provocerande. Provocerande för att systemets funktionalitet påstås vara det sinnliga och mystiska i det plötsliga uppdykandet av tankar eller idéer ? ?de inte ännu tänkta tankarna?. Detta fenomen brukar tillfalla intuitionens konto och kommer nästan alltid på tal när kreativitet diskuteras.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika texter, såsom bild, media, film och radio, får plats i en flerstämmig miljö. Genom att intervjua ett antal lärare har jag undersökt hur och om de använder sig att olika slags texter och varför. Jag har också undersökt hur de ser på sin egen undervisning utifrån de två begreppen flerstämmighet och det vidgade textbegreppet. Olika texter finns runt omkring oss i samhället dagligen och informationsflödet är stort. Samhällets informationskällor är idag inte enbart skrivna texter utan ter sig även i former som bilder, symboler, rörliga bilder och auditiva texter.

I denna uppsats presenteras en undersökning av vilka attityder som finns till engelska ord och uttryck i vardagligt talad svenska bland ungdomar. Undersökningen har genomförts genom att två gymnasieklasser fått lyssna på två olika versioner av en dialog, en med endast svenskt tal och en där vissa ord och uttryck var utbytta till engelska. Informanterna har fått svara på en enkät där de fått värdera en av talarna i dialogen på ett antal punkter, som till exempel trovärdighet, intelligens och intresse. Resultaten har sedan jämförts för att se vilka underliggande attityder som finns kring användning av engelska ord och uttryck i vardagligt tal bland ungdomar. Då deltagarantalet i undersökningen var väldigt lågt kan inga generella slutsatser dras från denna undersökning, men trots det fick undersökningen ändå ett väldigt tydligt resultat.

The purpose of this study is to examine how the editorial staff from the Swedish radio program Morgonpasset i P3 and the Norwegian radio program P3morgen uses Facebook and Twitter and how they can use social media as a tool in the production. The purpose is also to examine how active both of the editorial staff are on Facebook and Twitter and which kind of language they use on Facebook and Twitter. The radio programs both work under a lot of similar conditions and are both controlled by public service in both countries. To conduct the study qualitative interviews was performed with the web editor Christoffer Malm from Morgonpasset i P3 and the radio presenter Silje Nordnes from P3morgen in combination with a quantitative content analysis. The study was conducted over a limited period of the autumn of 2013.

Uppsatsen undersöker dilemman och strategier när minderåriga barn och unga ska få komma till tals i svenska nyhetsmedier, och på vilket sätt myndighetsgränsen ingår som en parameter när mediers ansvarighet (media accountability) ska tolkas på detta område. Frågorna diskuteras ur ett barnrättighetsperspektiv, och utgår från barndomssociologins tankar om barndom som en social konstruktion. En analys av de medieetiska kontrollinstansernas friande och fällande av anmälda publiceringar visar att ett flertal etiska övertramp begås i samband med att unga omtalas som brottsoffer eller anhöriga, medan etiska övertramp i samband med intervjuer är betydligt färre, och då framför allt när barn får personifiera sociala problem. Av en kvalitativ intervjustudie med utgivare inom olika typer av nyhetsmedia, varav flera branschdominerande, framgår att utgivare i stort sett helt vill undvika negativa reaktioner från vårdnadshavare. Försiktighetsprinciper och målgruppstänkande dominerar över mångfaldsprinciper.

SAMMANFATTNING Sjukdom hos en familjemedlem drabbar hela familjen. Om närståendes behov i vårdsituationen inte uppmärksammas av sjuksköterskan kan ett lidande uppstå. Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans upplevelser av relationen med närstående för att på så sätt få en ökad insikt om faktorer som kan påverka relationen. Metoden var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Sex sjuksköterskor som arbetade på olika medicinska avdelningar intervjuades.

Hälsofrämjande arbete är ett betydelsefullt arbetsområde inom folkhälsoarbetet för att förbättra befolkningens hälsa. Hälsofrämjande arbete innebär kunskap om friskfaktorer och välbefinnande. Arbetet utgår från sju grundläggande principer, där delaktighet är en av dem. Arbetet kan utföras på många olika arenor och av olika aktörer. En aktör är anhörigkonsulenter som arbetar med tillexempel riskgruppen anhöriga till personer med alkohol/narkotikaberoende- eller missbruksproblematik.Syftet med studien var att undersöka hur anhörigkonsulenten upplever hälsofrämjande arbete.

Mitt syfte med detta arbete var att undersöka hur elever och lärare i två klasser upplever och definierar elevinflytande. Jag har utfört intervjuer med två lärare och fyra elever samt utfört en enkätundersökning i de två klasserna. Resultatet av undersökningen visar att om läraren visar en öppenhet gentemot eleverna, för en dialog med dem om skolarbetet och betraktar sina elever som medproducenter så resulterar det i en känsla hos eleverna att de har ett stort inflytande. Å andra sidan visar resultatet att eleverna kan känna sig håglösa och omotiverade om läraren känner ett hot mot sin maktposition och om han/hon betraktar sina elever som omogna och oförmögna att ta ansvar. Elevinflytande handlar om makt som dominans eller som gemenskap. Inflytandet kan vara antingen positivt eller negativt.

Debatten och intresset för bolagsstyrning har aldrig varit större än nu både i Sverige och internationellt och diskussionen om en sund bolagsstyrning har lett till ett ökat intresse kring internrevision. Banksektorn är i dag en av de branscher i Sverige som ligger längst fram i utvecklingen av internrevision eftersom det är en sektor som alltid har haft stora internrevisionsavdelningar, särskilda förväntningar finns därför på dessa företag. Revisionsutskottet framhålls som ett en viktig del i bolagsstyrningen med dess granskningsfunktion och insyn i bolagen. För att bolagsstyrningen ska fungera på ett bra sätt är det viktigt med ett väl fungerade samspel mellan internrevisionen och revisionsutskottet, men även mellan övriga bolagsorgan. Syftet med denna uppsats är att öka förståelsen för bolagsstyrning genom att se på hur samspelet mellan internrevisionen och revisionsutskottet fungerar inom bankverksamheten.

Den här undersökningen har sin grund i den pedagogiska dokumentation som samlat in vid ett tidigare estetiskt projektarbete, i kursen Förskoledidaktik med inriktning mot etik och estetik, hösten 2011, vid Stockholms universitet. Arbetet utfördes på en småbarnsavdelning vid en förskola i en av Stockholms norra förorter. Syftet med den här undersökningen var att synliggöra vad det var för meningsskapande som visade sig när de allra yngsta barnen på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Utifrån ett rikt kvalitativt material har en systematisk genomgång skett av fältdagbok, stillbilder och videofilmer varefter avgränsning skett till att endast undersöka Fredriks tio meningsskapande möten som visade hur han på eget initiativ använde sig av fotografierna i pedagogisk dokumentation. Det var framförallt de möten som benämns (i) Barninitierad dialog utifrån fotografi och (ii) Fotografierna lockar barnen till samma görande som den visualiserat beskriver, som Fredrik använde sig av då han ville skapa sig mening.

Mitt syfte med detta examensarbete är att få en djupare förståelse om pedagogers tankar, erfarenheter och kunskap till att stödja tvåspråkiga barns språkutveckling. Genom intervjuer har jag kunnat ta del av hur pedagogerna enligt dem själva, anser hur de går tillväga för att stimulera språkutvecklingen i förskolan. Vilka möjligheter ges till barnen i förskolan för att främja det svenska språket hos tvåspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna anser att barnens vistelse på förskolan är en språkstimulerande miljö där barnen dagligen tränar det svenska språket. Trygga barn har lättare att ta till sig ett nytt språk, därför ska pedagogerna arbeta väldigt nära barnen. Pedagogerna arbetar aktivt med språkutveckling på många olika sätt.