En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.

Alla människor behöver aktivera sig fysiskt och motionera på ett eller annat sätt. Men för att kunna motionera krävs det att motivation finns. Forskning har visat att motivation går att dela in i framförallt två former, det är inre motivation och yttre motivation. Den senare formen finns i fyra olika grader. Syftet med uppsatsen var att undersöka vad som upplevdes motivera till motion hos medlemmar på Friskis & Svettis.

Syftet med denna studie är att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och påverkar lärare-elevrelationen. Utifrån ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv så undersöks lärare och elevers relation utifrån kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lärare och elev i dagens klassrum är av stor vikt i främjandet av personlig utveckling. Lärare och elevers relationsbygge är en dynamisk process som ständigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhåller sig till den andre och kollektivet utifrån dessa regler.

Jämställdhet innebär att alla människor, oavsett kön, har samma möjligheter, rättigheter och inflytande över sitt eget liv och över det samhälle vi lever i. Sverige beskrivs ofta som världens mest jämställda land, men även om det svenska samhället har blivit betydligt mer jämställt så finns det dock fortfarande skillnader mellan kvinnor och män, både i arbetslivet och i privatlivet. Studiens syfte var att beskriva vilka ramar människor som arbetade med jämställdhetsfrågor på svenska företag upplevde sig ha i sitt arbete med dessa frågor. Sex personer som arbetade med jämställdhet intervjuades och efter transkribering genomfördes en tematisk analys. Resultaten visade att det fanns liknande upplevelser av vad som utgjorde möjligheter och hinder för organisationer då de arbetade med jämställdhet.

Syftet med denna C-uppsats var att belysa den personliga meningen och motivationsfaktorerna vilka kvinnor i vården upplever har hjälpt dem att vidmakthålla sin regelbundna motion. Två studier (Deci & Ryan, 1991; 2000) beskriver hur en person med en god uppbyggd inre motivation vidmakthåller motivationen för motion så länge som intresset finns. Dessa studier visade också att inre motivation ger en längre varaktighet av aktiviteten än yttre motivation (ibid.). Tre intervjuer genomfördes där data analyserades med tematisk analys kopplat till en hermeneutisk ansats. Resultaten visade motivationsfaktorer såsom att bli piggare, fysisk styrka samt att satsa på sig själv.

Syftet med denna studie är att se huruvida en verksamhets skolkoder uppfattas och påverkar lärare-elevrelationen. Utifrån ett sociopsykologiskt/kulturellt perspektiv så undersöks lärare och elevers relation utifrån kontextuella ramar. Studien har sitt avstamp i argumentationer för hur relationen mellan lärare och elev i dagens klassrum är av stor vikt i främjandet av personlig utveckling. Lärare och elevers relationsbygge är en dynamisk process som ständigt testas i det direkta mötet. Det handlar om hur överenskomna regler skapas genom sociala band mellan olika individer och hur man förhåller sig till den andre och kollektivet utifrån dessa regler.

Syftet med denna C-uppsats är att belysa ett antal pedagogiska och psykologiska teorier och metoder relaterat till motivation i lärandet. Uppsatsen är baserad på litteraturstudier samt svaret på en öppen fråga från en enkätundersökning. Frågeställningen löd: När tycker du att det är roligt i skolarbetet? (När känner du dig motiverad till att arbeta i skolan)? Enkäten besvarades av 60 elever födda år 1990, 1991 och 1992 (29 pojkar och 31 flickor). Sammanfattningsvis visar litteraturstudien att motivation handlar om hur känslor, tankar och förnuft flätas ihop och ger färg och glöd åt de handlingar vi utför.

I uppsatsen redogörs för de omfattande förändringarna i området Gamla stan i Motala. Studien beskriver processen allt sedan den gamla delen av Gamla stan jämnades med marken för att lämna plats till miljonprogrammets höghus och rådande ideal, till 2000- talets förnyelsearbete av den yttre miljön i bostadsområdet och fram till vad det är idag. Fokus läggs på arkitektoniska kvalitéer och utsmyckning av offentlig konst i området..

Syftet med denna studie var att ta reda på om ungdomar som valt ett liv inom föreningsidrotten på grund av inre eller yttre motivation och faktorer. Finns det skillnader mellan könen?  Vi kom fram till att det väldigt ofta var den inre motivationen som låg bakom påbörjandet eller upprätthållandet av medlemskapet i en idrottsförening. Av de personer som svarat att de valt att inte vara aktiva utövare i en idrottsförening visar det sig att drygt hälften inte är det på grund av yttre faktorer och många anser att aktiviteten är ?tråkig?.

Handlingsutrymme är en möjlighet för en arbetare att själv styra sina beslut, inom verksamhetens givna ramar. Handlingsutrymme kan delas in i två delar, objektivt och subjektivt handlingsutrymme. Det objektiva handlingsutrymmet är det handlingsutrymme som tilldelats av verksamheten, och finns inom dess riktlinjer och ramar, medan subjektivt handlingsutrymme är det som den anställde tror sig ha. Forskningen kring handlingsutrymme har i dagsläget vissa kunskapsluckor, och vår studie syftar till att få klarhet i vilka faktorer som ökar och begränsar handlingsutrymmet en anställd har vid sin arbetsplats.För att besvara vår problemformulering har vi genomfört fem intervjuer med anställda inom den sociala sektorn. Vår teoretiska del bygger till stor del på fakta från böcker samt forskares studier och undersökningar.

Syfte med denna studie är att belysa olika strategier som pedagoger ser som användbara i en integrerad inlärningsmiljö och pedagogernas syn på möjligheter och svårigheter i mötet med elever med ADHD i skolan. Syftet är också att undersöka vilken beredskap som finns i mottagandet av dessa elever på olika nivåer i skolan.Studien har en kvalitativ ansats och har en hermeneutisk utgångpunkt. Detta innebär att att tolka och skapa en djupare förståelse.  Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer vilka har utförts med fem pedagoger på fyra skolor i tre olika kommuner i södra Sverige. För att tolka det empiriska materialet har ramfaktorteorin i Gustafssons (1999)  omvända form använts. Resultatet, att elever med ADHD ofta har en problematisk skolgång, pedagogerna har svårigheterr i arbetet med dessa barn och kamrater kan vara rädda är utgångpunkten.

Handledning är en viktig stödfunktion för behandlare i vårdorganisationer. Syftet med denna studie var att belysa erfarna handledares syn på den inverkan som en behandlingsverksamhets organisatoriska ramar har på handledningsarbetet. Informationen samlades in med hjälp av åtta semistrukturerade intervjuer, och respondenter med en psykodynamisk grund. Resultaten visade på olika aspekter som spelade roll för hur väl handledningen utföll. Viktiga förutsättningar var ledningens inställning till handledning och deras stöd, liksom tillståndet i organisationen.

Syfte och frågeställningar : Det övergripande syftet är att studera begreppet trygghet och dess användning i lokaltidningen Vårt Göteborg inom tidningens egen kategori Tema trygghet. Meningen är att komma åt trygghetsbegreppets innebörd såsom den är presenterad i tidningen genom att mer specifikt analysera vilka möjligheter det finns att diskutera trygghet och vad som i själva fallet diskuteras. Studien utgår från följande allmänna och specifika frågeställningar: Vad handlar artiklarna om? Vilka aktörer lyfts fram? Vad finns det för olika perspektiv på trygghet framställt i form av ramar, tema och diskurs? Vilka andra begrepp och idéer kan kopplas till trygghetsbegreppet?Metod och material : Metoden för studien är en kvalitativ, begreppsorienterad textanalys inspirerad av David L. Altheides etnografiska innehållsanalys vars centrala begrepp: format, ram, tema och diskurs har styrt analysprocessen.

Denna studie syftar till att undersöka hur den enskilde bildlärarens stoffurval och ämnesplanering kan förklaras i relation till bildämnets inre och yttre påverkande faktorer samt se vilka skillnader och likheter som finns angående dessa i bildlärarnas ämnesplaneringar. Studien är gjord utifrån två forskningsperspektiv ? praktiskt yrkesteori och ramfaktorsteori. Fyra kvalitativa samtalsintervjuer har gjorts med bildlärare på fyra olika skolor i Uppsala län. Studien visar att de två största påverkande faktorerna är styrdokumenten och den enskilde bildlärarens ämneskonception.

SAMMANFATTNING: Bakgrund: Det ökade våldet i samhället leder till att en patientkategori blir allt vanligare på våra intensivvårdsavdelningar; våldsbrottsoffer. Det föreligger en brist på studier som beskriver hur intensivvårdssjuksköterskor hanterar dessa situationer för att ge sina patienter bästa möjliga vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av inre och yttre resurser i vården av våldsbrottsoffer. Metod: Studien designades som en kvalitativ studie med explorativ och induktiv ansats där semistrukturerade djupintervjuer genererar deskriptiv data som analyseras med kvalitativ innehållsanalys. Metoden testades i en pilotstudie med fyra informanter och resultatet presenteras i denna uppsats.